Brasiliens regnskogar

Motion 2005/06:U323 av Marianne Carlström m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hotet mot Brasiliens regnskogar och ursprungsbefolkning och behovet av internationellt samarbete.

Motivering

Den största delen av Amazonas regnskog ligger inom Brasiliens gränser. Denna regnskog är det rikaste och mest varierande ekosystemet på jorden. Där finns i runda tal 60 000 olika växter, 1 000 olika fågelarter och 300 arter däggdjur. Regnskogen och Amazonasfloden består också av mer än 2 000 fiskarter, däribland den rosa sötvattensdelfinen. I regnskogen bor också ca 20 miljoner människor, däribland en ursprungsbefolkning på ungefär 180 000 människor. Dessa människors liv beror på regnskogen och dess välbefinnande. Den ger dem nästan allt de behöver som mat och medicin, samt redskap och material för boende och kläder. Dessutom spelar regnskogen en stor roll för dessa folks religion.

I januari 2001 beslutade den brasilianska regeringen om en handlingsplan för att föra Brasilien framåt. Denna plan innehåller planer på att använda ca 10 000 km av regnskogen för motorvägar, dammar, ledningar för elektricitet, gruvor, olje- och gasfält och andra industriverksamheter.

Detta har kritiserats av många vetenskapsmän och politiker världen över. Enligt vetenskapsmännen kommer dessa planer att leda till stor skada och en 33–42-procentig förlust av Amazonas regnskog. Troligtvis kommer inte den brasilianska regeringen och näringslivet att ekonomiskt kunna genomföra denna plan, men den säger mycket om inställningen till Amazonas och till de människor som lever där.

Vi tror att det är nödvändigt att internationellt agera för en hållbar utveckling i de brasilianska regnskogsområdena och att Sverige kan bidra till att ett sådant arbete påbörjas. Det internationella arbetet för en hållbar utveckling i regnskogsområdena i Brasilien måste baseras på indianernas sociala och kulturella situation samt på miljöinsatser.

Det behövs också en kontroll av att svenska medel, som används genom internationella organisationer och institutioner, används enligt de syften och riktlinjer som Sverige vill stödja. På samma sätt bör Sverige också i de internationella organisationer där vi har ett inflytande efterlysa hur avsatta medel används.

Stockholm den 3 oktober 2005
Marianne Carlström (s)
Mariann Ytterberg (s)	Lilian Virgin (s)
Kerstin Engle (s)