Brister i personnummersystemet

Motion 2009/10:Sk433 av Lisbeth Grönfeldt Bergman (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dagens brister i det svenska personnummersystemet.

Motivering

Det svenska personnummersystemet är över sextio år gammalt. Sedan införandet 1947 har en del förändringar gjorts, varav den senaste större skedde 1967. Folkbokföringslagens (1991:481) 18 § fastställer personnumrets utformning. Användning av personnumren regleras i huvudsak i personuppgiftslagen (1998:204).

Vårt personnummersystem är långt ifrån unikt men skiljer sig samtidigt från många andra europeiska motsvarigheter. Framförallt gäller detta användningsområdena. Så gott som alla västländer har någon form av socialförsäkringsnummerkod eller annat siffersystem för att helt enkelt hålla isär människor i myndighetsutövningen. Men i Sverige används våra personnummer till allt från hyra av videofilm, arbetsansökan, patientregister i sjukvården till vanlig myndighetsutövning. Det breda användandet av personnummer i så många olika sammanhang än myndighetsutövning är naturligtvis inte bra – dels är det integritetskränkande för individen och dels är risken för missbruk uppenbar. Att födelsedata så pass tydligt framgår av personnumret innebär dessutom att det finns en risk för åldersdiskriminering i vissa sammanhang.

För att värna om den enskilde medborgaren anser jag att Sverige måste lämna detta otidsenliga personnummersystem därhän och snarare titta på vilka andra alternativ som finns. Det brittiska National Insurance Number är intressant och skvallrar en del om vilket som är användningsområdet för dessa nummer, som det dessutom inte går att utläsa någon form av data om individen genom. På samma sätt fungerar det nederländska Burger Service Nummer som består av 9 siffror men som ej innehåller någon som helst information om individen. Till sist är även det tyska exemplet intressant, även om ett nationellt personnummer nu implementeras i Tyskland. Där användes/används flera olika nummer, t ex Rentenversicherungsnummer (pensionsförsäkringsnummer), Krankenversichertennumer (sjukförsäkringsnummer) och Steuernummer (skattenummer), beroende på vilken typ av myndighetskontakt det gäller.

Det svenska personnummersystemet bör ses över grundligt för att komma tillrätta med de brister och risker som systemet innebär. I en sådan översyn bör givetvis integritetsaspekten i systemet beaktas.

Stockholm den 5 oktober 2009

Lisbeth Grönfeldt Bergman (m)