Dalsland och Värmland kan växa

Motion 2012/13:T357 av Anita Brodén och Nina Larsson (FP)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
2012-10-04
Numrering
2012-10-05

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgången till bredband i Dalsland och Värmland.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en väl fungerande infrastruktur i Dalsland och Värmland.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av att stärka forskningssamverkan mellan näringsliv, industri och högskola och universitet.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klassa Dalsland som ett skogslän.2

1 Yrkande 3 hänvisat till UbU.

2 Yrkande 4 hänvisat till NU.

Motivering

Regeringens utökade satsning på regional tillväxt används idag till regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag samt EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Denna satsning tillsammans med Dalslands och Värmlands stora naturrikedomar, driftiga företagare och entreprenörer skapar nya utmaningar och enorma utvecklingsmöjligheter. För att ge dessa bygder verktyg för hållbar tillväxt och utveckling, samt att på bästa sätt tillvarata den potential som finns, behövs bra politik för företagande samt satsningar på infrastruktur och samhällsservice.

Den budget som alliansregeringen presenterat inför 2013 kan öka möjligheterna till en positiv utveckling i området. Satsning på infrastruktur inklusive bredband, forskning och utbildning samt stimulans till bio- och solenergi är några exempel.

Bredband

Betydelsen av fungerande och snabb internetuppkoppling för utvecklingen av Dalsland och Värmland är stor. Det är en förutsättning för att fortsätta utvecklingen inom entreprenörskap, miljö, utbildning, vård och omsorg. Därför är en bredbandssatsning angelägen ur regionens perspektiv.

Den pågående nedmonteringen av delar av det fasta telefonnätet har under det gångna året varit ett stort bekymmer som måste matchas med säker och tillgänglig bredbandsuppkoppling. I regeringens bredbandstrategi, N2009/8317/ITP, står att läsa att ”alla har ett ansvar för den fortsatta utvecklingen på bredbandsområdet: både användare av IT, marknadens aktörer och den offentliga sektorn. Utvecklingen ska vara marknadsdriven. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att förutsättningar för att driva verksamhet är goda i hela landet.” Genom etableringen av bredbandsstrategin avsåg alliansregeringen att fortsätta sitt arbete med att förbättra konkurrensen och förutsättningarna för utbyggnad av bredbandsnätet. Det är därför angeläget att säkerställa att marknadskrafterna förmår att leva upp till sitt åtagande att leverera bredband till hela landet. De i strategin angivna målen sattes till att 90 % av alla hushåll och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s samt att 40 % ska ha tillgång till bredband med samma hastighet år 2015. För att dessa mål ska vara möjliga att nå är det viktigt att undvika att ”vita fläckar” uppstår under transitionsperioden från det fasta telenätet till det nya bredbandsnätet.

Byalag och andra lokala utvecklingsgrupper har möjlighet att söka stöd för att bygga bredband genom landsbygdsprogrammet och kanalisationsstöd. Vissa av åtgärderna kräver dock offentlig medfinansiering. Detta har vållat problem då flera landsbygdskommuner inte anser sig ha råd med denna medfinansiering. Av den anledningen tilldelades PTS ett anslag om 115 miljoner under 2010 och 2011 för att kunna gå in som offentlig medfinansiär. Satsningen fortsätter under 2012 i och med att PTS tillförs ytterligare 75 miljoner i regeringens budgetproposition. Denna välkomna satsning behöver dock fortsätta. Exempelvis slås det fast i SOU 2008:40 att ”kostnaden kommer att vara minst 7 300 miljoner för att bygga ut basinfrastrukturen till eftersatta områden utanför tätorten inkl. småorter”. Den knappa finansieringen har lett till att egenavgiften för hushåll att ansluta sig kan röra sig om upp till 30 000 kronor. I rapporten Bredband till hela landet (SOU 2008:40 ) slås följande fast: ”Marknaden kommer att göra framtida investeringar för att uppgradera den befintliga IT-infrastrukturen i tätbebyggda områden. Det är däremot osannolikt att operatörerna på marknadsmässiga villkor uppgraderar och nyanlägger IT-infrastruktur i någon större utsträckning i områden utanför tätort inklusive småort. De ekonomiska incitamenten är därför små eller finns inte alls. Detta beror på att antalet möjliga kunder och deras betalningsvilja är alltför liten i förhållande till storleken på investeringen.”

Infrastruktursatsningar

God tillgänglighet till och från arbete, studieort och bostad är en nödvändighet om en region ska växa och utvecklas. Det är av stor vikt att människor ska kunna leva och bo i Dalsland och Värmland och med god tillgänglighet även kunna arbeta i storstadsregionerna Oslo, Göteborg och Stockholm. Infrastruktursatsningar måste därför ha hög prioritet för regionen. Tågförbindelsen mellan Stockholm och Oslo är i sträckan Kil–Kristinehamn ett av svenska järnvägsnätets mest trafikerade områden, och i dagsläget finns endast enkelspår. Behovet av att utöka kapaciteten med ett mötesspår eller en mötesstation på sträckan Kristinehamn–Karlstad–Kil är akut. Detta är satsningar som kräver lång framförhållning för att säkerställa bra godstransporter och den mycket viktiga persontrafiken mot Stockholm.

Den kommande infrastrukturpropositionen blir viktig. För att förbättra person- och godstrafiken krävs en satsning på Europaväg 45. Vägsträckan lever inte upp till Europavägstandarden, och på långa sträckor genom Dalsland är hastighetsbegränsning satt till 70 km/t. Tungt trafikerade sträckor i både Värmland och Dalsland kräver tjälsäkrade vägar, förbättrade underhållssatsningar och förbättrade säkerhetsåtgärder. Utökad kollektivtrafik är också viktig för att kunna vidga arbetsmarknadsregionerna inom länen.

Sjöfarten är viktig för hållbara miljövänliga transporter via Göta älv och Trollhätte kanal och på Vänern. Det finns stor potential att flytta över ytterligare gods från både väg och järnväg om de rätta förutsättningarna ges. Slussarna i Göta älv och Trollhätte kanal genomgick ett omfattande renoveringsarbete under augusti–september 2011, där bland annat samtliga slussportar byttes ut. Denna renovering är en grundförutsättning för en framtida utökad Vänertrafik. Det som behövs nu för en positiv utveckling är att Sveriges inre vattenvägar blir införlivade i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre sjöfart. Den pågående processen bör resultera i denna förändring.

Utbildning

Tillgång till goda utbildningsmöjligheter är en viktig hörnsten. Universitetet i Karlstad och Högskolan Väst är bra exempel på utbildningens betydelse för ett län eller en region. Regeringens införande av yrkeshögskolan och lärlingsutbildningar har välkomnats av många ungdomar. Yrkeshögskola och den nya gymnasiala yrkesutbildningen är viktiga instrument för att främja fri företagsamhet och industriell utveckling. De extra utbildningsplatser som tillkommit kommer dessutom att ytterligare stärka tillgången till ett varierat studieutbud.

Innovation och nytänkande inom universitet och högskola är en förutsättning för framgång. Ett exempel är kunskapsutvecklingsprojektet Slim som Region Värmland deltar i och som skapats genom stöd från sturkturfondsmedel. Detta projekt är ett samarbete mellan 15 klusterorganisationer inom näringslivet och universitetet i Karlstad, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle samt Mittuniversitetet. Projektet skapar mötesplatser mellan företagen och universiteten som ger affärsutveckling genom att nya idéer och innovationer kopplas till forskning. Samarbetet med universiteten och studenterna ger också kompetensförsörjning för företagen. Projektet har uppmärksammats i EU och fick pris 2011 för bästa projekt för innovation och regional utveckling i Europa. Forskningssamverkan mellan näringsliv, industri och högskola eller universitet är en av nycklarna till framgång och överlevnad för såväl bygder som branscher. Detta bör ytterligare stärkas.

Tillväxt i Dalsland och Värmland

Dalsland skulle utvecklas bättre om en realistisk hantering av landskapet sker genom att klassa Dalsland och norra Älvsborg som ett så kallat skogslän. Det finns mängder av möjligheter för ett attraktivt Dalsland och Värmland med goda kommunikationer, god infrastruktur, bra företagsklimat, goda utbildningsmöjligheter och en höjd utbildningsnivå. Det är en liberal utgångspunkt att samhället ska erbjuda alla människor i Sverige en god samhällsservice även om förutsättningarna och därmed lösningarna är olika. Endast så kan vi skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 4 oktober 2012

Anita Brodén (FP)

Nina Larsson (FP)

Yrkanden (4)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgången till bredband i Dalsland och Värmland.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en väl fungerande infrastruktur i Dalsland och Värmland.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av att stärka forskningssamverkan mellan näringsliv, industri och högskola och universitet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klassa Dalsland som ett skogslän.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.