Den nya informationsteknologins möjligheter
Motion 1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1995-01-25
- Bordläggning
- 1995-02-07
- Hänvisning
- 1995-02-08
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Innehåll 1
Sammanfattning5 2
Informationsteknologins möjligheter5 3
Den tekniska utvecklingen6 4
Sverige, tekniken och infrastrukturen7 5
Möjligheter för glesbygden9 6
Den internationella utvecklingen10 7
Sverige och informationsteknologin11 8
IT-kommissionen12 9
Den öppna IT-kommissionen14 10
Att stödja och stimulera15 11
Att undanröja hinder17 12
Att vara föredöme18 13
Fortsatt avreglering19 14
Hemställan20
1 Sammanfattning
Informationsteknologin är ett mäktigt redskap för att ge vingar åt människans förmåga. Sverige måste ha de högsta ambitioner när det gäller att dra nytta av den nya teknologin för varje människas och hela samhällets utveckling. Senast år 2010 måste Sverige tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin.
I denna motion presenterar vi riktlinjerna för en politik för att främja en bred användning av informationsteknologin.
Vår utgångspunkt är att staten inte skall styra utvecklingen av den nya teknologin utan koncentrera insatserna till att stimulera och stödja, undanröja hinder och vara ett föredöme för andra.
Nyckelområden för att bredda användningen av informationsteknologin är skolan och lagstiftningen. En snabb förnyelse av skolans undervisningsmiljö med hjälp av informationsteknologin kan höja utbildningens kvalitet och bidra till att fostra fler mogna informationsteknologianvändare.
Lagstiftningen i allmänhet, inte bara t. ex. datalagstiftningen, behöver snabbt anpassas till förändrade tekniska villkor. En genomlysning hur all lagstiftning bör anpassas till nya villkor måste snabbt igångsättas. Förslag till integritetslagstiftning bör föreläggas riksdagen.
Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa ett konkret program för att främja en introduktion av informationsteknologin i alla delar av samhället i enlighet med de riktlinjer som redovisades av IT-kommissionen i augusti 1994.
Arbetet med att avreglera telemarknaden bör drivas vidare. Telia AB bör successivt säljas ut.
2 Informationsteknologins möjligheter
Informationsteknologin kommer att få genomgripande betydelse för hela samhället. Effekterna av den nya teknologin jämförs med de omvälvande konsekvenserna av två tidigare historiska epokskiften, nämligen människans förmåga att vidga muskelkraften genom användandet av redskap och det industriella genombrottets nyttiggörande av energin. Alla bedömningar pekar hän mot att informationsteknologins effekter ännu bara kan skönjas.
Den nya tekniken får konsekvenser på alla plan som blir mer djupgående än sedvanliga, mer alldagliga förändringar av samhället. Dess roll för att reducera avstånd kan knappast överskattas. Människornas möjligheter att kommunicera med varandra privat och professionellt kommer att öka dramatiskt. Kunskaper blir snabbt tillgängliga för många. Gränser mellan länder och världsdelar bryts igenom.
Det senare får betydelse som en stark drivkraft för en ökad internationalisering. Rätt utnyttjad öppnar öppnar teknologin möjligheter till decentraliserad produktion och ett boende också i områden som tidigare ansågs svårtillgängliga.
Flera exempel på detta finns inte minst i de norra delarna av Sverige. Orter som målmedvetet satsat på informationsteknologin har nått en växtkraft som motsvarar villkoren för många orter utan avståndshandikapp. Mycket tyder på att regionalpolitiken med informationsteknologins hjälp kan ges ett nytt och mer dynamiskt innehåll.
De största effekterna kommer ändå att inträffa inom det vida området för utveckling av kunskap. De mycket snabba förändringarna och den nya teknologin innebär en utmaning och oändliga möjligheter till utbildning. All världens kunskap kan bli tillgänglig överallt och för alla. Det får betydelse för ungas utbildning, samtidigt som det förbättrar möjligheterna att ge fler tillgång till den kontinuerliga kompetensutveckling det moderna arbetslivet kommer att kräva.
Informationsteknologins utveckling fördjupar demokratin. Teknologin skapar möjligheter för fler att öka sitt kunnande och förverkliga personliga ambitioner. Den motverkar därmed olikheter som inte behöver finnas. Dessutom öppnar informationsteknologin kanaler till den offentliga makten på ett sätt som kan verka vitaliserande för folkstyret och öka den medborgerliga kontrollen över maktutövningen. Fler kan dra nytta av offentlighetsprincipen.
Farhågor har uttalats för att informationsteknologin skulle verka segregerande både mellan människor och mellan regioner. ''Utanförskap'' målas upp som en betydande risk. Sådana farhågor är överdrivna. Tvärtom öppnar teknologin möjligheter som för många inte tidigare låg inom räckhåll. Exempel på detta är hela utbildningen med ett världsomspännande kunskapsflöde samt de ökade möjligheterna till distansarbete. Informationsteknologin kan ge handikappade ett drägligare liv.
Kännetecknande för den informationsteknologiska utvecklingen är den hastighet med vilken den sker och påverkar våra samhällen. Medvetenheten om detta har den största betydelse när de villkor genom vilka användningen av teknologin kan främjas, läggs fast.
3 Den tekniska utvecklingen
Informationsteknologin är ett redskap för att samla, bearbeta och sprida information. Tekniskt utvecklas den nya teknologin med stor beslutsamhet. Nya tillämpningar och utvecklingssteg presenteras med en snabbhet som saknar historiska motsvarigheter.Nya tjänster utvecklas med informationsteknologins hjälp. Exempel på sådana finns i dag inte minst på det finansiella området, i fråga om valutahandeln men också vad gäller personliga tjänster t.ex. via bankomat. Utvecklingen kommer att gå samma väg också på andra områden. I den nya teknologins spår utvecklas nya företag som kan komma att skapas till de mest avgörande motorerna i de moderna samhällenas utveckling. Avancerat företagande förändrar och förnyar karaktären på orter och regioner. Det gäller Storstockholm, likaväl som Arvidsjaur, Karlstad likaväl som Mölndal. Informationsteknologin förändrar också den traditionella industrin. Robotiseringen är ett tidigt exempel härpå. Avancerat konstruktionsarbete, liksom komplicerade processer, styrs med informationsteknologins hjälp. Också mer traditionella industriverksamheter drar betydande nytta av de informationsteknologiska landvinningarna.Helt ny kunskap utvecklas med stöd av informationsteknologin. Det gäller inte minst inom den mest avancerade vetenskapen. Det accelererar i sig själv utvecklingen mot ännu fler tillämpningar.Informationsteknologin förändrar i grunden villkoren för administration. Kunskap kan spridas bredare och snabbare nå rätt adresser. Ledtider kan kortas och kostnader pressas. Människors personliga deltagande och överblick underlättas.
Den teknologiska utvecklingen skall ses tillsammans med den snabba utveckling av världens vetande som samtidigt pågår. Kunskapsutvecklingen kan illustreras på många sätt. I den förra regeringens arbete med ''Agenda 2000 -- kunskap och kompetens för nästa århundrade'' beskrev Vetenskapsakademien kunskapsexplosionen i form av antalet aktiva vetenskapsmän. Av alla forskare inom naturvetenskap och teknik som någonsin levat, lever 80--90 procent i dag, underströk akademien. Kunskapsutvecklingen främjar informationsteknologins fortsatta utbredning, liksom informationsteknologin accelererar kunskapsutvecklingen.
Ett annat sätt att illustrera kunskapsutvecklingen är att se till den hastighet med vilken industriprodukter numera omsätts. Medan en bilmodell tidigare kunde leva i 15 till 20 år, förnyas bilar nu på halva denna tid. Persondatorernas livslängd överstiger numera sällan tre år.
Informationsteknologins utveckling underlättar mänskliga kontakter. Det gäller såväl elektroniskt som mer direkt. När telefonen introducerades antog många att resandet skulle minska drastiskt. Så blev det emellertid inte. Resorna ökade, precis som de alltid gjort. Historiskt ökar resesträckorna kontinuerligt och trendmässigt. Det enda som är i stort sett konstant är restidens längd. Dess sanningar kommer sannolikt att fortsätta att gälla. Kontakter via informationsteknologin föder också behov av andra relationer.
Det är emellertid fullt möjligt att antalet arbetsresor minskar. Den ökande möjligheten till distansarbete medverkar till att fler kan bosätta sig mindre centralt.
4 Sverige, tekniken och infrastrukturen
Sverige ligger väl framme på det informationsteknologiska området. Vårt land är genom den nya telelagen Europas mest avreglerade. Utvecklingen har inte låtit vänta på sig sedan avregleringen genomfördes den 1 juli 1993, dvs. för bara ett drygt år sedan.
Den svenska telenätsuppbyggnaden sker i snabb takt. Telia AB, det tidigare Televerket, påskyndar, på grund av konkurrenstrycket, utbyggnaden av sitt moderna AXE- system. De senaste planerna är att alla Sveriges teleabonnenter kommer att ha tillgång till det moderna nätet, med tillhörande tjänster, före 1996 års utgång. Det ät två år tidigare än de ursprungliga planerna.
Konkurrerande aktörer när det gäller infrastruktur är bl.a. Banverket och olika energibolag. Till dessa kan läggas kabel- TV-aktörerna, som i olika grad diskuterar och planerar att engagera sig även på teleområdet.
Utbyggnaden av den nya generationen infrastruktur, fiberoptisk kabel, pågår i stor omfattning. Sådana kablar har, i praktiken, obegränsad kapacitet. Det svenska kommunikationsnätet omfattar mer än 3.000 mil fiberoptisk kabel. Yttterligare närmare 1.000 mil byggs för närvarande varje år.
Många nya och spännande företag och tjänster tillkommer snabbt, allt från olika kopplingar till Internet-, X.400- och övriga kommunikations- och nätverkssystem, till telefon- och datakommunikationsföretag. Företag som Tele2, British Telecom (BT), France Telecom/Transpac m. fl. är i dag verksamma i Sverige. De erbjuder alla internationella förbindelser. Singapore Telecom har nyligen köpt det Stockholmbaserade StjärnTV. Tidigare åtskilda branscher ingår i nya relationer.
Mobiltelefonins GSM-nät uppvisar en häpnadsväckande snabb utveckling. De tre huvudaktörerna Telia, Europolitan och Comviq konkurrerar när det det gäller nätutbyggnad, servicenivå, taxor och inte minst inköpsrabatter på telefoner.
Postdistributionen integreras med informationsteknologin och telekommunikationen. I Sverige distribueras allt fler brev långa vägar via telekablar, och endast den sista delen via fysisk distribution. Exempel på detta är såväl City Mails som Postens olika s.k. e-posttjänster. Breven från framför allt företag sänds via teleledning till automatiska utskrifts- och kuverteringsanläggningar i närheten av slutadressaterna. Även mindre privatkunder har numera tillgång till motsvarande tjänster från egen dator.
I huvudstadsregionen är kommunikationsmöjligheterna av uppenbara skäl särskilt välutvecklade. Ett nät med stor kapacitet knyter samman forskningsinstitutioner och den avancerade informationsteknologiska industrin. Konkurrerande företag har planer på att bygga höghastighetsnätverk av optisk fiber i Stockholmsområdet. Bl.a. är avsikten att erbjuda höghastighetslinjer för data, rösttelefoni, nätverkshopkopplingar inom staden och mellan städer i såväl Europa som Amerika. Satsningarna i de större städerna kommer snabbt att spridas till övriga delar av landet.
Ingenting säger att det i framtiden måste till enbart linjebundna telekommunikationer. Redan i dag finns, främst tack vare konkurrensen inom mobiltelefonin, ett väl utbyggt radiolänknät. Ett sådant nät har inte samma överföringskapacitet som moderna glasfiberkablar, men kan erbjuda hushåll och företag en service som väl mäter sig med den de har i dag. En fördel med dessa radiolänkförbindelser är att de ofta är mer flexibla och kostnadseffektiva än kabelförbindelser. De kan också vara det första steget i vidareutvecklade tele- och datakommunikationer.
Kommunikation genom kabel kommer i växande grad också att kompletteras med satellitkommunikation.
Det amerikanska programvaruföretaget Microsoft säger sig ha planer på att bygga upp ett nät av eterbundna tjänster som man kallar ''ett globalt kabelfritt Internet''. Det skall baseras på satelliter och beräknas kosta mer än 50 miljarder kronor.
Perspektiven är nästintill obegränsade.
Ingenjörsakademien (IVA) beskriver i sin studie ''Tekniken och det framtida arbetet'' (1994) det som nu sker på informationsteknologiområdet på följande sätt:
Vi befinner oss i skiftet mellan två epoker, som kan kallas industrisamhället respektive informationsteknologins samhälle (IT)-samhället. Den snabba och dramatiska utvecklingen är ett resultat av informationsteknologins spridning till allt fler områden. Det blir möjligt att framställa nya eller kraftigt förbättrade varor och tjänster på ett nytt sätt och större hänsynstagande till konsumenternas intresse.
Och vidare:
Informationsteknologin kommer att förädla många produkter och processer men också ge upphov till nya sätt att tillhandahålla dagens tjänster. Dessutom kommer det att dyka upp ett antal helt nya tjänster. Vilka dessa blir vet vi inte och inte heller hur de kommer att påverka samhället.
Informationsteknologin är emellertid långt ifrån bara tillägnad vissa speciella branscher. Också i mycket traditionella näringar spelar en kvalificerad användning av informationsteknologi en allt större roll för konkurrenskraften.
5 Möjligheter för glesbygden
Utvecklingen av informationsteknologin öppnar nya möjligheter för alla människor och regioner. Särskild betydelse kan den emellertid få för glesbygden. Tele- och postområdet är goda exempel på detta.
Distributionen kan med hjälp av den nya teknologin effektiviseras genom att fysiska transporter till gamla depåer kan ske via elektronisk kommunikation. Telepostförsändelserna kan sorteras automatiskt nära slutadressaten. ''Utbärningen '' kan ske direkt till en fax eller ''privatiseras'' på så sätt att utdelningsställen kan samlokaliseras med annan service och verksamheten drivas av fristående agenter. En fördel med en sådan utveckling är att ökat samarbete med lanthandlare, lokala företag eller enreprenörer gör det lättare att behålla andra servicefunktioner.
Postens kostnader för ''olönsam glesbygdsdistribution'' uppges av Posten AB vara 1,3 miljarder kronor årligen. Antalet hushåll kan uppskattas till ca 400.000. Ca 1.800 hushåll i Sverige har i dag inte tillgång till daglig postutbärning. 1,3 miljarder kronor motsvarar ca. 3.000 kronor per glesbygdshushåll -- årligen.
Utvecklingen mot en avreglerad postverksamhet, konkurrens och upphandling av glesbygdservice innehåller intressanta framtidsutsikter.
Skulle exempelvis den summa som i dag satsas på postdistribution som inte är lönsam i stället användas för andra åtgärder för att utveckla glesbygdservicen motsvarar det en betydande potential. Informationsteknologiskt baserade kommunikationsmöjligheter skulle, åtminstone för dem som så vill, kunna tänkas ersätta konventionell postdistribution.Utrustning som i ena stunden tar emot elektroniskt överförda brev och faxmeddelanden kan i nästa stund användas till deltidsföretagets utveckling eller familjens studiebehov.
Staten har idag avtal med Posten om att ansvara för glesbygdsdistribution av brevförsändelser. Avtalet räcker fram till den 31 december 1996. För att få till stånd en positiv och önskvärd utveckling bör förberedelserna för de villkor som skall gälla för tiden därefter inledas utan dröjsmål. Projekt bör initieras där olika aktörer, enskilt eller i samarbete, prövar nya vägar att lösa glesbygdens behov inom postområdet. Ett sätt att få fram nya idéer och lösningar är att upphandla servicefunktionen på den öppna marknaden.
För glesbygden öppnar informationsteknologin, som antytts, nya möjligheter till företagande, arbete och studier. Avståndens svårigheter reduceras. I fråga om företagsetableringar och företagsutveckling finns redan intressanta exempel, inte minst i Norrlands inland.
6 Den internationella utvecklingen
Många länder genomför ambitiösa program för att dra nytta av informationsteknologin.
Det amerikanska programmet -- ofta symboliserat genom skapandet av vad som kommit att kallas elektroniska motorvägar -- har kommit att spela en särskild roll, inte minst som stimulans för andra att delta i ett världsomspännande informationsteknologisamarbete.
Det amerikanska programmet har sin tyngdpunkt i strävanden att avreglera en så stor del som möjligt av telekommunikationsområdet. Övertygelsen är att marknadsaktörer -- om de tillåts utöva sitt ansvar friare -- har större förutsättningar än regeringar att ge informationsteknologin nya tillämpningar.
I Europa spelar den Europeiska Unionen (EU) en särskilt viktig roll för att främja den informationsteknologiska utvecklingen.
Våren 1994 tillsattes den s k Bangemannkommissionen. Den presenterade sina rekommendationer till det Europeiska Rådets möte på Korfu i juni. Vid rådets möte i Essen i december uttalade stats- och regeringscheferna följande om angelägenheten av att främja utvecklingen i riktning mot ett europeiskt informationssamhälle:
The European Council emphasizes that the Commission Action Plan ''Europe's way to the information society'' and the conclusions of the Ministers for Industry and Telecommunications have set the agenda for the development of an information society. The European Council sees the basic decision on liberalizing the telecommunications infrastructure by 1 January 1998 as a decisive step in establishing information infrastructures for the future. In this connection it stresses the importance of new services and information content as well as the audiovisual sector in its cultural dimension. In this connection the European Council calls on the Commission to prepare proposals for revision of the Directive on television without frontiers and for a new MEDIA programme before the next European Council.
The European Council stresses the role of the private sector in building up a financing information infrastructures.It requests Member of States to establish a suitable environment for such initiatives. International cooperation must be further strengthened, above all in the relation to Cental and Eastern Europe and the Mediterraneean. The European Council calls upon the Commission to make appropriate proposals to that end.
The European Council asks the Ministers for Industry and Telecommunications to ensure coordination of further measures. It requests the Council to create rapidly the legal framework conditions -- in areas such as market access, data protection and the protection of intellectual property -- that are still necessary.
The European Council wellcomes the G7 Ministeral Conference on the global information society to be held in February 1995 in Brussels.
Liksom i USA är en avreglering av telekommunikationsområdet i Europa en viktig förutsättning för att en tillräckligt dynamisk utveckling skall komma till stånd. Storbritannien och Sverige har i dessa hänseenden kommit längst. Enligt de planer EU idag arbetar efter skall en europeisk avreglering av telekommunikationerna ske till 1998.
På amerikanskt initiativ skall, som nämns i Europeiska Rådets kommuniké från Essen, G7-länderna samlas för att söka forma en mer världsomspännande strategi för den informationsteknologiska utvecklingen. Det är betydelsefullt att Sverige aktivt följer dessa initiativ.
Tyskland och Frankrike har nyckelroller att spela för att ge den europeiska informationsteknologiutvecklingen nödvändig styrka. Båda länderna har emellertid omfattande kvardröjande regleringar på telekommunikationsområdet som håller tillbaka dynamiken.
EU spelar en central roll också i fråga om datalagstiftningen. Ett särskilt direktiv på detta område skall enligt planerna slutbehandlas i februari 1995. Direktivet har direkt betydelse för hur en angelägen reformering av den svenska datalagen kan ske.
Helt vid sidan av det organiserade arbetet för att länderna emellan främja informationsteknologiutvecklingen, bygger teknologin själv upp internationella relationer. Det viktigaste exemplet härpå är Internet, med sina 30 miljoner användare. Ursprungligen skapat för det amerikanska försvaret, därefter utvidgat till att bli ett nät först och främst för universitet och högskolor världen över, har Internet alltmer kommit att bli ett allmännät både för företag och enskilda. Det spelar därmed en viktig roll för en bred spridning av teknologin, men också som illustration till hur denna utvecklas vid sidan av traditionella politiska, ekonomiska och samhälleliga strukturer.
7 Sverige och informationsteknologin
Sveriges informationsteknologiska utgångsläge är, som nämnts, gott. Inte minst gäller detta i fråga om den telelag riksdagen antog 1993.
Den svenska telelagen tillhör de mest liberala i världen. Den har öppnat den svenska marknaden för konkurrens mellan olika operatörer. För närvarande är 14 företag -- varav flera utländska -- antingen verksamma på den svenska telekommunikationsmarknaden eller på väg att bli det, förutsatt att tillstånd ges. Telias -- tidigare Televerkets -- monopol har brutits.
Sverige har också tillgång till telekommunikationsutrustning i större utsträckning än flertalet andra länder. Några exempel kan illustrera detta: Sverige är ett av världens telefontätaste länder. En fax finns dessutom på var 20:e telefonlinje. I fråga om mobiltelefoner ligger Sverige först i världen med en mobiltelefontäthet på drygt 15 %. Efter Sverige följer Finland, Norge, Island och Hong Kong.Antalet persondatorer i Sverige uppskattas till mer än 1,25 miljoner. Sverige är därmed ett av världens mest datortäta samhällen. En halv miljon nya persondatorer beräknas dessutom finna köpare i vårt land bara i år. Mer än 15 % av hemmen är utrustade med persondatorer.Antalet Internet-anslutna datorer uppgår i Sverige uppgår till över 50.000. På varje dator kan emellertid flera användare finnas. Varje månad kan på hela Internet så många som en miljon nya användare tillkomma. Totalt finns på Internet mer än 30 miljoner användare över hela världen.
Sverige har också tillgång till avancerat industriellt kunnande i fråga om telekommunikation. Det gäller naturligtvis först och främst Ericsson-koncernen, som tillhör världens främsta företag på informationsteknologiområdet. Men det gäller också Telia och många mindre företag.
Den informationsteknologiska forskningen sker i en nära internationell samverkan och i samarbete mellan industri, universitet och särskilda forskningsinstitut. Universiteten och de tekniska högskolorna bedriver avancerad forskning på flera olika informationsteknologiskt intressanta områden. Mindre högskolor, som Högskolan i Karlskrona/Ronneby, har visat att informationsteknologin också kan utvecklas i former bortom de stora laboratorierna.
Genom tillkomsten av Stiftelsen för strategisk forskning, som upprättats ur de tidigare löntagarfonderna, har viktiga förstärkningar av den informationsteknologiska forskningen och utvecklingen möjliggjorts. Att denna extra kunskapsinvestering kan komma till stånd är av utomordentlig betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Den målmedvetenhet med vilken den nuvarande regeringen sökt avveckla bl. a. Stiftelsen för strategisk forskning, liksom Stiftelsen för kunskaps -- och kompetensutveckling med andra viktiga stimulansuppgifter på det informationsteknologiska området, inte minst när det gäller skolan, utgör ett direkt hot mot Sveriges utvecklingsmöjligheter på en vital framtidssektor.
8 IT-kommissionen
För den förra regeringen var den informationsteknologiska utvecklingen föremål för exceptionell uppmärksamhet. I mars 1994 tillkallades en särskild IT-kommission för att ge största möjliga stöd till den informationsteknologiska utvecklingen.
Redan kommissionens sammansättning markerade dess särställning bland andra utredningar och kommittéer. Under statsministerns ordförandeskap och med utbildnings- och forskningsministern som koordinator, samlades i kommissionen de statsråd som hade de mest centrala uppgifterna på informationsteknologiområdet tillsammans med expertis från alla informationsteknologins nyckelområden. En avgörande utmaning för Sverige krävde särskild målmedvetenhet, bortom den som kan utvecklas inom ett traditionellt utredningsförfarande.
Kommissionens presenterade i augusti 1994 sitt första betänkande -- ''Vingar åt människans förmåga'' (SOU 1994:118) -- med 25 ambitioner på sju områden för den informationsteknologiska utvecklingen i Sverige. Sammanlagt innehöll kommissionens betänkande 66 konkreta förslag.
Kommissionens arbete tog användningen av informationteknologin som utgångspunkt. Ambitionen borde vara ''att Sverige senast år 2010 skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin'' hette det i det uppdrag kommissionen hade.
Flera av kommissionens förslag började förverkligas redan under utredningsstadiet. En sådan omedelbarhet var möjlig genom att ansvariga statsråd själva deltog i kommissionens arbete. Tidsspillan kunde därmed undvikas. Analys och handling kopplades samman.
Kommissionens viktigaste förslag rörde skolan och rättssystemet. Genom att utnyttja modern teknik för att förnya och utveckla undervisningsmiljön skulle elevernas lärande kunna förstärkas samtidigt som nya generationer fostrades till avancerade och medvetna informationsteknologianvändare.
Rättssystemet, fann kommissionen vidare, är illa anpassat till de nya villkor informationsteknologin skapar. Det gäller inte bara , eller kanske ens främst, datalagen utan också annan lagstiftning som utgår från förhållanden som snart inte kommer att vara för handen.
Regeringen initierade också konkret utredningsarbete på vissa särskilt betydelsefulla områden. Det gällde bl.a. vilkoren för BBS-er (Bulletin Board System) samt användningen av elektroniska signaturer.
För att stödja en ökad användning av informationsteknologianvändning i hela samhället avsatte den förre regeringen en miljard kronor ur de tidigare löntagarfonderna att förvaltas av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Nästan halva detta belopp borde enligt IT-kommissionens uppfattning anslås som ett inslag i en större nationell aktion för att stimulera användningen av informationsteknologi i skolan.
En viktig del i IT-kommissionens strävanden var att öppna regeringskansliet Rosenbad för datakommunikation. Databasen Rosenbad etablerades under sommaren 1994.
IT-kommissionen presenterade en lång rad förslag. Till dessa hörde bl.a.Handlingsprogram för att främja utvecklingen av nya arbetssätt genom användning av IT i den offentliga förvaltningenOffentlighållande av allmänna publikationer i databaserÖkat utnyttjande av de offentliga bibliotekenStrategi för IT-användningen i skolan i varje kommunUtvecklande av elektroniska läromedelProgram för en utbyggnad av distansutbildningenUtnyttjande av IT för att göra sjukvården effektivareInvesteringar i infrastrukturenIT-nätverk till mindre och medelstora företagKraftsamling av IT-forskningen
Enligt vår mening är det av största vikt att IT- kommissionens förslag genomförs. Regeringen bör senast i kompletteringspropositionen för riksdagen presentera hur detta avses ske.
Sedan regeringsskiftet i oktober 1994 har de informationsteknologiska frågorna givits en avsevärt mindre tyngd i regeringens arbete. Det momentum som IT- kommissionen skapade utnyttjades inte. Statsministern har numera ingen delaktighet i det informationsteknologiska arbetet. En viktigt symboleffekt har därigenom gått förlorad.
Regeringen tillsatte först den 19 januari 1995 en ny kommission. Den nya kommissionen leds inte av statsministern. Inte heller ingår de direkt ansvariga statsråden. Det är att beklaga att den informationsteknologiska utvecklingen därmed förefaller att ha reducerats till vilken fråga som helst i den socialdemokratiska regeringens utredningsväsende.
Inriktningen av den nya IT-kommissionens arbete är påfallande passiv. Ledord vid presentationen av kommissionens uppdrag var ''förvalta'' och ''lugnare tempo''. Någon ambition att medverka till att Sverige skall tillhöra den globala utvecklingens spjutspetsar återfinns inte i kommissionens direktiv. I avstegen från den förra regeringens ambitioner i just detta hänseende ligger den allvarligaste bristen i den socialdemokratiska regeringens syn på informationsteknologin. Sverige löper därmed risk att förlora mot länder med mer insiktsfulla regeringar.
Av de områden den nya kommissionen skall ägna möda blir också skolan till en fråga bland andra. Den nödvändiga genomgången och reformeringen av lagstiftningen för att anpassa denna till de nya villkoren nämns inte ens.
Det socialdemokratiska uppdraget till IT-kommissionen devalverar Sveriges möjligheter att på ett centralt område utveckla konkurrensförmågan. Regeringens uttalanden om att slaget om informationstionsteknologin är vunnet visar hur lite den förstått av det nya samhällets villkor i allmänhet och av informationsteknologin i synnerhet.
Nu är inte tid för förvaltning och lugnare tempo utan för högre ambitioner.
9 Den öppna IT-kommissionen
Informationsteknologiutvecklingen världen över avgörs inte av regeringar och riksdagar. Drivkraften ligger i enskilda människors vetgirighet och i den styrka teknologin bevisligen har. Likväl har regeringar viktiga, men i förhållande till den mer traditionella politiken annorlunda, uppgifter också på detta område.
Den förra regeringens IT-kommission definierade den statliga uppgiften som att stimulera och stödja, att undanröja hinder och att vara ett föredöme för andra. Kommissionen själv strävade efter att vara en del av den sistnämnda uppgiften.
Att statens uppgift formuleras just så är av stor betydelse. En statlig ''IT-politik'' riskerar att snarast lägga hinder i vägen för den spontana utveckling som är informationsteknologins signum.
Vad regeringens nya IT-kommission kan åstadkomma är mot den bakgrund som här har angivits oklart. Behovet av stimulans och engagemang är däremot oförändrat.
Moderaterna har sedan regeringsskiftet fortsatt det informationsteknologiska idéarbetet i den anda som den förra regeringens IT-kommission angav. Detta arbete ges nu en fastare form, den öppna IT-kommissionen.
Den öppna IT-kommissionen har samma ledning som den förra regeringens IT-kommission. Den öppna kommissionen har som främsta syfte att fördjupa de analyser som denna kommissionen inledde. Framför allt gäller det de nödvändiga insatserna i skolan och reformeringen av rätten. Härtill kommer också att läggas bl.a. frågan om informationsteknologins betydelse för och effekter på samhällsutvecklingen i ett större perspektiv.
Den öppna IT-kommissionens arbete utförs i sin helhet elektroniskt. Att kommissionen är öppen innebär att den som vill är inbjuden att delta. Det gäller också ledning och ledamöter av den nuvarande regeringens IT-kommission. Arbetet på varje delområde kommer att organiseras som en särskild virtuell konferens. Resultatet av kommissionens arbete kommer att avrapporteras kontinuerligt. Ett inflöde av kunskap om informationsteknologiarbetet inom EU kommer att säkerställas.
10 Att stödja och stimulera
Även om de viktigast delarna av den informationsteknologiska utvecklingen sker utanför politiken finns det betydelsefulla politiska uppgifter att utföra på vart och ett av de områden som den tidigare IT- kommissionen angav som ett statligt ansvar.
För att stödja och stimulera en angelägen utveckling kan, som nämnts, skolan spela en avgörande roll. Det kräver emellertid att skolan förmår bryta med ibland mer än hundraåriga utbildningstraditioner och ta tillvara de möjligheter som den nya teknologin öppnar.
Det finns många goda exempel på hur informationsteknologin kan förnya undervisningen. Ölyckeskolan utanför Eslöv är bara ett av dessa. Intressant nog har Ölyckeskolan, som är utrustad med genomgående modern teknik, inte kostat mer än att bygga en konventionell lågstadieskola.
De skolor som varit särskilt framgångsrika har integrerat informationsteknologin i alla ämnen, inte bara i teknik och naturvetenskap som ofta och förledande uppfattas som de ämnen där den nya teknologin mest av allt hör hemma. Informationsteknologins verkliga genombrott i undervisningen kommer först när den inte längre uppfattas som en teknik utan som ett nödvändigt och i undervisningen integrerat hjälpmedel.
En förnyelse av undervisningssituationen i tusentals svenska skolor kan inte kommenderas fram. Snarare handlar det om att finna former för en bred stimulans av skolorna, oberoende av dessas informationsteknologiska utvecklingsnivå.
Ett omfattande förslag till en nationell aktion för en förnyelse av undervisningen genom en ökad användning av informationsteknologi utarbetades på uppdrag av den förra regeringens IT-kommission och finns för beredning i Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling. Förslaget bygger på ett brett deltagande av myndigheter, nätoperatörer, mjukvaruproducenter, läromedelsförlag m.fl. i ett erbjudande till alla skolor. Dessa skulle i gengäld förplikta sig att leva upp till vissa grundläggande ambitioner.
Det är nödvändigt att genomföra en aktion som utnyttjar all den kreativitet som skolan rymmer. Aktionen får inte motverkas av en påstådd brist på resurser, desto mera som en förnyelse av undervisningen inte är kostnadsdrivande.
Även om den nyss nämnda stiftelsen har ett huvudansvar, inte minst för att bidra till finansieringen av en nationell aktion, vilar naturligtvis också ett betydande ansvar på regeringen, på skolmyndigheterna och -- för den högre utbildningen -- på universitet och högskolor. Regeringen måste ha en strategi för informationsteknologin i utbildningen. Någon sådan strategi finns inte ens antydd i budgetpropositionen.
De nödvändiga åtgärderna kan sammanfattas på följande sätt:Skoldatanätverket bör byggas ut skyndsamt. Till nätet skall alla landets skolor, också skolor för de första årskurserna, vara uppkopplade. En aktiv användning måste uppmuntras.Skolans undervisningsmiljö måste förnyas, bl. a. med hjälp av informationsteknologin. Teknikintroduktionen och lärarfortbildningen måste ske i ett sammanhang. Lärarnas kompetens och förmåga att vägleda eleverna är av största betydelse för en framgångsrik breddning av informationsteknologianvändningen. Villkoren för distansutbildning måste utvecklas. Staten kan genom upphandling bidra till en teknisk och pedagogisk utveckling. Utbildningsinstitutioner och informationsteknologiska företag bör stimuleras till samverkan.Distansutbildning bör vara ett naturligt inslag också i den normala skolundervisningen. Universitet och högskolor bör på distans kunna berika skolans dagliga undervisning.Krav bör ställas på varje skola att årligen redovisa ambitioner och resultat på det informationsteknologiska området. Redovisningen skall göras tillgänglig för elever och föräldrar.Universitet och högskolor bör vara spjutspetsar i den informationsteknologiska utvecklingen. Insatserna på detta område bör påverka resurstilldelningen till respektive läroanstalt.
Regeringen bör utan dröjsmål för riksdagen redovisa hur en samlad aktion för en förnyelse av utbildningen enligt dessa riktlinjer kan genomföras.
Förnyelsen av skolans undervisning underlättas också av det Nordiska skoldatanätverk som introducerades av den förra regeringen och av Nordiska Ministerrådet. Genom detta nätverk kan nordiska elever samverka och utveckla den nordiska identiteten.
Informationsteknologin kommer att få stor betydelse för att utveckla en levande distansutbildning. Den kan bli ett viktigt inslag i den normala ungdomsutbildningen men också spela en avgörande roll i utvecklandet av former för den kontinuerliga kompetensutvecklingen. Ytterligare behov av kompetensutveckling kommer dessutom att genereras av den teknologiska utvecklingen själv. Kan en livslång och personlig kompetensutveckling främjas med hjälp av modern informationsteknologi på distans och i interaktiva former innebär det stora möjligheter för det kompetenslyft Sverige behöver.
Den nuvarande regeringen säger sig vilja ta initiativ till en svensk motsvarighet till det brittiska Open University. De planer som regeringen härvid redovisat är emellertid vaga. Ett program, som svarar mot de behov som redan på kortare sikt måste kunna tillfredsställas bör ha följande inslag:Alla universitet och högskolor skall öppna kurser för informationsteknologiskt baserad distansutbildning. Till dessa bör studenter direkt kunna anmäla sig. Sådan undervisning gör det möjligt för studenterna att få tillgång till den bästa, inte bara den närmaste, kunskapen.En särskild organisation, Det öppna universitetet, bör bildas. Organisationens uppgift skall vara att koordinera universitetens och högskolornas informationsteknologiskt baserade distansutbud. Organisationen bör underställas lärosätena i samverkan, och alltså vare en del av universitetens och högskolornas ordinarie organisation.Till organisationen bör avdelas ett visst basanslag, bl.a. för att till kursutbudet också knyta framstående utländska universitet.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till ett öppet universitet enligt de här redovisade riktlinjerna.
11 Att undanröja hinder
Lagen skall fungera som skydd för angelägna, gemensamma intressen. Men den skall också ge utrymme för dynamik. Behovet är i dag stort av en tvärgående revision av all sådan lagstiftning som har beröring med informationsteknologin.
Det är osannolikt att regeringens nytillsatta kommission är ett lämpligt forum för en sådan lagrevision. I kommissionens direktiv nämns inte detta område ens för analys. Från den öppna IT-kommmissionen kommer visst underlag att kunna göras tillgängligt.
För att en mera generell revision av lagstiftningen skall få den nödvändiga kraften behöver en särskild lagkommission tillsättas. Det bör ske skyndsamt. Kommissionens förslag bör och presenteras kontinuerligt. Inget hindrar heller att kommissionen arbetar i avdelningar för att undvika dröjsmål. Utgångspunkten för arbetet skall vara att göra all lagstiftning så beskaffad att den oberoende av enskildheter i den tekniska utvecklingen kan ge utrymme för den nödvändiga kreativiteten, samtidigt som den skyddar sådana intressen som staten har särskild anledning att vaka över.
När det gäller datalagen kommer, som nämnts, det väntade EU-direktivet att skapa klarhet om de europeiska förutsättningarna. Från svenska utgångspunkter har datalagsutredningen presenterat ett förslag till förändring av datalagen (SOU 1993:10).
Hur en ändamålsenlig datalag, så utformad att den främjar användningen av informationsteknologin, men som skyddar den enskildes integritet, skall vara beskaffad är föremål för åtskillig diskussion. Bl.a. har frågan ställts om det överhuvud taget är ändamålsenligt att stifta lag som är knuten till en specifik teknik. Ett alternativ skulle kunna vara en mer allmängiltig integritetslagstiftning.
Starka skäl talar för alternativet en allmängiltig integritetslagstiftning. En sådan lagstiftning skulle ange den enskildes rätt att råda över information av personlig art. En allmän integritetslagstiftning skulle bli en enskild rättighetslagstiftning medan en datalag mer får karaktären av statlig regleringslag. Svårigheten att göra en datalag rimligt tidsobunden skall heller inte underskattas.
Inget annat land har så mycket information om enskilda individer samlade på dataregister som Sverige har. Inget annat land har heller ett registersystem som är så tillgängligt för vem som helst som det svenska. I vårt land säljer myndigheterna information som i andra länder betraktas som ytterst personlig och i behov av integritetsskydd.
Strävandena att vidga informationsteknologianvändningen och skydda den enskildes integritet måste ses i ett sammanhang. En bred användning, speciellt av datorer, kräver en fast politik till skydd för den enskildes integritet.
Ny teknik väcker alltid oro. Det är knappast förvånande då särskilt datateknik av vissa snarare ses som ett medel för kollektivets kontroll och planering av samhället, än som ett medel för att stärka medborgarnas möjligheter att både kunna kontrollera den offentliga makten och att utnyttja ett växande utrymme för den egna kreativiteten. Den socialdemokratiska datatraditionen ger fog för misstänksamhet.
Sverige har fört en i vissa delar bakvänd politik i frågor som rört datateknikens användning. I stället för att stifta lagar till skydd för den enskildes rättssäkerhet och integritet, har statsmakterna inte bara utnyttjat datatekniken till att ytterligare utvidga ett redan omfattande uppgiftsinsamlande och registrerande utan också till att underblåsa en föreställning om att det åvilar statsmakterna att planera för datoranvändandet i det svenska samhället. Datatekniken har snarare använts för centralisering , ibland t.o.m. för att förverkliga socialistiska ambitioner, än för att främja det decentraliserade och öppna samhälle den ger möjlighet till.
Det finns skäl att vända sig emot en sådan utveckling. Statsmakternas uppgift bör i första hand vara att tillse att den nya tekniken -- det må vara datorteknik eller annan ny teknik -- främjas på ett sätt som inte inkräktar på medborgarnas rätt till liv, egendom eller integritet.
Genom en ny integritetslagstiftning är det angeläget att skapa en ökad förutsebarhet vad gäller innehållet i ADB- baserade offentliga handlingar. Myndigheternas ADB- hantering bör hårdare knytas till ändamålet för de insamlade uppgifterna. Detta kan ske genom att myndighetens ADB- hantering i lag preciseras till myndighetsutövningen. Därigenom begränsas myndighetens möjlighet att sammanställa nya handlingar.
Datainspektionen bör genom föreskrifter reglera vilka handlingar och samkörningar som en myndighet får göra. Insamlade uppgifter skall användas av den myndighet som samlat in dem. Ändamålsknytningen bör leda till att utbytet av information mellan myndigheter begränsas. En mer precis knytning av myndigheters dataanvändning till den egna myndighetsutövningen och ändamålet med insamlade personuppgifter skulle utgöra viktiga förstärkningar av integriteten.
Riksdagen bör mot bakgrund av vad som här har anförts hos regeringen begära förslag till ny lagstiftning på integritetsområdet att ersätta dagens datalag.
12 Att vara föredöme
Regering och riksdag skall inte lägga fast någon politik för informationsteknologin. En sådan politik blir nästan med säkerhet kontraproduktiv. De offentliga organen kan emellertid tjäna som föredömen genom den egna informationsteknologianvändningen. En effektiv -- och öppen -- förvaltning blir lättare att uppnå med hjälp av den nya teknologin.
En ökad användning av informationsteknologi i de offentliga förvaltningarna förbättrar möjligheterna till rationalisering och hushållning med skattebetalarnas pengar. Det är angeläget att alla sådana möjligheter tas tillvara. Det statliga toppledarforum som introducerades av den förra IT- kommissionen, bör få motsvarigheter också i varje landsting och kommun.
Informationsteknologin måste emellertid också utnyttjas för att vitalisera demokratin genom att öka genomskinligheten i förvaltningarnas arbete. Flera åtgärder som verkar i denna riktning kan snabbt genomföras. Ett program på detta område bör ha följande innehåll:Alla myndigheter skall kunna nås elektronisktUppkoppling genom datapost med daglig svarsskyldighet bör inrättas hos myndigheterna. Svar på enklare frågor skall kunna lämnas på elektronisk väg inom 24 timmar.Regeringskansliet bör vara ett föredöme i fråga om elektronisk tillgänglighet. Regeringens beslut och information om dessa skall finnas omedelbart tillgängliga.Också offentliga utredningar och motsvarande skall kunna nås elektroniskt. En instruktion om detta bör ingå i alla utredningsdirektiv.Riksdagen måste sträva efter största möjliga allmänna tillgänglighet i fråga om uppgifter, underlag och beslut. Det innebär att motioner, betänkanden, anföranden och beslut lätt skall kunna nås av alla intresserade på elektronisk väg.
Sveriges medlemskap i EU kommer att öka informationströmmen av europeiska nyheter. Det bör vara regeringens skyldighet att sörja för att den europeiska informationen blir lätt lättillgänglig. Speciella databaser bör upprättas i detta syfte.
De statliga universiteten och högskolorna bör -- som föredöme -- ställa sina kunskaper till förfogande för företagen, i synnerhet de mindre. Ett förslag av denna innebörd bereds för närvarande i Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Svenska universitet och högskolor bör dessutom ha de högsta ambitioner i fråga om deltagande i det EU-nät för europeiska forskningsinstitutioner som för närvarande planeras.
På samma sätt som de högre lärosätenas kunskaper kan göras mer tillgängliga kan Patent- och registreringsverket med informationsteknologins hjälp spela en mera aktiv, kunskapsförmedlande roll. Det bör ankomma på verket att ta initiativ i denna riktning.
13 Fortsatt avreglering
Sverige, har som nämnts, en av världens mest liberala telelagar. Det ger vårt land ett försteg i den världsomfattande avreglering av telekommunikationsområdet som nu förestår.
Avregleringen och konkurrensen öppnar nya möjligheter. Från vissa håll har det framförts att staten skall ta ett speciellt ansvar för att bygga upp infrastrukturen på telekommunikationsområdet. Utvecklingen visar med all önskvärd tydlighet att det är fel. Det finns många exempel på massiva statliga satsningar som, förutom att de kostat pengar, förhindrat en riktig och sund utveckling.
Det är emellertid viktigt att staten handlar så att konkurrensen främjas och en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen främjas. Kommunikationsnätverken är aldrig färdigbyggda.
Också staten och indirekt skattebetalarna har gynnats av den informationsteknologiska utvecklingen och den öppna konkurrensen. Genom en samlad upphandling genom Stattels försorg har kostnaderna kunnat pressas, samtidigt som servicegraden höjts och lokala anpassningar blivit möjliga.
Erfarenheter från länder utanför Europa som öppnat upp telemarknaden för konkurrens, bl.a. Australien, Kanada och Nya Zeeland, visar att inte minst de boende i glest befolkade delar vinner på utvecklingen.
OECD har belyst bl.a. detta fenomen i rapporten ''The Benefits of Telecommunication Infrastructure Competition''. Summeringen av fördelar och nackdelar ger ett entydigt resultat. Fördelarna med ökad konkurrens överväger kraftigt nackdelarna -- och det gäller inte bara de ekonomiskt välutvecklade länderna Rapporten visar att när flera telefonbolag bygger parallella telenät och konkurrerar om kunderna blir resultatet positivt. Priserna sjunker, kvaliteten på teletjänsterna förbättras och vanliga hushåll får bättre service.
OECD-rapporten har väckt berättigad uppmärksamhet. Den är baserad på erfarenheterna från länder som, liksom Sverige, har genomfört en liberalisering på det informationsteknologiska området.
I Sverige har avregeleringen dessutom förenats med regler för att tillgodose kommunikationsbehoven i landets alla delar.
Avregleringen och liberaliseringen av lagstiftningen måste nu drivas vidare.
Telia, det tidigare Televerket, är i dag utsatt för konkurrens. Ett naturligt fortsatt steg är att staten avvecklar sitt ägarintresse i bolaget. Telia bör således säljas. Det bör i en första etapp ske genom att en minoritetspost bjuds ut. Senare bör företaget i övrigt bjudas ut på motsvarande sätt.
Utöver en privatisering av Telia finns det skäl att också analysera andra åtgärder i avreglerande syfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till privatisering av Telia och en fortsatt avreglering av informationsteknologiområdet, enligt med vad som här har anförts.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för en bred användning av informationsteknologin i enlighet med de rekommendationer som presenterades i ''Vingar åt människans förmåga'',
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för informationsteknologins användning i skolan och den högre utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system för öppen högre distansundervisning i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam genomlysning av all lagstiftning i syfte att anpassa denna till nya villkor i enlighet med vad som anförts i motionen,1
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till integritetslagstiftning att ersätta den nuvarande datalagen i enlighet med vad som anförts i motionen,1
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ökad öppenhet hos myndigheter (motsvarande) i enlighet med vad som anförts i motionen,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor och företag,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försäljning av Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen,2
9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ytterligare åtgärder för att avreglera den svenska telemarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen.2
Stockholm den 22 januari 1995 Carl Bildt (m) Lars Tobisson (m) Sonja Rembo (m) Anders Björck (m) Knut Billing (m) Birger Hagård (m) Gun Hellsvik (m) Gullan Lindblad (m) Bo Lundgren (m) Inger René (m) Karl-Gösta Svenson (m) Per Unckel (m) Per Westerberg (m)
1 Yrkandena 4-6 hänvisade till KU. 2 Yrkandena 8 och 9 hänvisade till TU.
Yrkanden (18)
- 1att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för en bred användning av informationsteknologin i enlighet med de rekommendationer som presenterades i "Vingar åt människans förmåga"
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för en bred användning av informationsteknologin i enlighet med de rekommendationer som presenterades i "Vingar åt människans förmåga"
- Behandlas i
- 2att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för informationsteknologins användning i skolan och den högre utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 2att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för informationsteknologins användning i skolan och den högre utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system för öppen högre distansundervisning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system för öppen högre distansundervisning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 4att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam genomlysning av all lagstiftning i syfte att anpassa denna till nya villkor i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- 4att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam genomlysning av all lagstiftning i syfte att anpassa denna till nya villkor i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen hos regeringen begär förslag till integritetslagstiftning att ersätta den nuvarande datalagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen hos regeringen begär förslag till integritetslagstiftning att ersätta den nuvarande datalagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ökad öppenhet hos myndigheter (motsvarande) i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ökad öppenhet hos myndigheter (motsvarande) i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor och företag.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor och företag.
- Behandlas i
- 8att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försäljning av Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 8att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försäljning av Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen hos regeringen begär utredning om ytterligare åtgärder för att avreglera den svenska telemarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen hos regeringen begär utredning om ytterligare åtgärder för att avreglera den svenska telemarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.