Det kontantlösa samhället

Motion 2022/23:1119 av Torsten Elofsson (KD)

av Torsten Elofsson (KD)

 

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda införandet av en lag som anger att kontanter måste tas emot som betalningsmedel och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Kontanter som betalningsmedel är på väg att försvinna. Handeln med varor och tjänster grundas allt mer på betalning med kreditkort eller Swish. Parallellt pågår en kraftig neddragning av antalet bankkontor som i stor utsträckning upphört med kontanthantering.

 

Nu har även det offentliga hoppat på trenden och är på väg att ta bort möjligheten att betala med kontanter på kommunala och regionala anläggningar. Detta är anmärkningsvärt då det finns ett avgörande i Högsta Förvaltningsdomstolen, mål HFD 2015 ref 49, där det fastslås att en patient har rätt att betala med kontanter på en vårdinrättning. I domen hänvisas till riksbankslagen där det anges att det går bra att betala med kontanter. I förarbetena, prop. 1986/87:143, sägs ”att sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning.” Skyldigheten kan dock avtalas bort och detta är allt för långtgående. Gäller det exempelvis betalning till offentliga inrättningar? Är det verkligen rimligt att en kommun tar beslut om att slopa kontanter om det i lag fastslagits att det föreligger en skyldighet att ta emot sådana som betalning? Ska exempelvis teatrar, muséer och annan skattefinansierad verksamhet kunna ta ett ensidigt beslut om att upphöra med kontant betalning?

 

Det allvarliga i utvecklingen är att stora grupper utestängs från den sociala gemenskapen. Ett kontantlöst samhälle är konstruerat för människor som förstår och kan hantera den moderna tekniken, är kreditvärdiga och har ett bankkonto. De som lämnas utanför är äldre som av skilda skäl inte klarar den nya tekniken, den stora gruppen med funktionsnedsättningar och de som saknar tillgångar.

 

Vissa städer i USA har insett faran. Där anses vägran att ta emot kontanter som diskriminerande mot utsatta grupper, vilket medfört lagstiftning med krav på näringsidkare och andra att acceptera kontant betalning. Kontanter garanterar att alla kan vara fria i sina val, handla mat, äta på restaurang samt deltaga på sportevenemang och festivaler utan stöd och hjälp av anhöriga.

 

Förespråkare av det kontantlösa samhället anför ofta risken för rån som argument. Så vad har då hänt? Antalet bedrägerier, inte minst mot äldre, har ökat lavinartat. Kriminella förmår dem att lämna ut bank-id och tömmer sedan hela konton. Rån mot enskilda som under hot tvingas göra uttag med sitt kreditkort förekommer frekvent. Risken för rån och andra brott har inte minskat, den har bara skiftat fokus och knappast varit till fördel för sårbara grupper.

 

Skiftet mot ett kontantlöst samhälle drivs främst av bankerna. I branschen anstränger man sig också för att göra kontanthanteringen både dyr och krånglig. Ett ytterligare steg i den riktningen är att bankerna överväger att införa uttagsavgifter för bankomaterna. Men minst lika anmärkningsvärt är att vi är på väg mot en situation där nästan alla betalningsmedel som medborgarna har tillgång till kontrolleras av banker och kortföretag. Detta kan bli djupt problematiskt om krisen eller kriget kommer eller om det digitala nätet slås ut.

 

I Sverige har mängden kontanter i omlopp mer än halverats sedan 2007. Den utvecklingen är unik för Sverige. I Sverige har kvoten kontanter fallit och är nu väsentligt lägre än i andra jämförbara länder.

 

I många andra länder har kontantmängden i relation till BNP i stället stigit sedan finanskrisen 2008-2009, eftersom efterfrågan på kontanter ökar snabbare än ekonomins tillväxttakt. Det kan ha att göra med en önskan att flytta en del av sparandet från banksystemet i tider då det upplevts som osäkert.

 

Svenska banker håller sina kunder som gisslan. I strategin ingår att slopa kontanthanteringen, stänga bankkontoren och tvinga kunderna att göra sina ärenden via internet.

 

Det finns flera skäl för bevarande av möjligheten att betala med kontanter.

  1. Det är inkluderande och icke diskriminerande.
  2. Ett kontantlöst samhälle är inte solidariskt.
  3. Det ger frihet att själv disponera sina tillgångar.
  4. Det minskar sårbarheten vid konflikter och störningar.

 

 

 

Torsten Elofsson (KD)

 

 

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-11-22 Granskad: 2022-11-22 Hänvisad: 2022-12-01

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)