Distansutbildningens kostnader

Motion 2009/10:Ub218 av Hans Backman och Sven Bergström (fp, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten, som svarar för högskolorna, ska se över möjligheterna att stötta kommunerna när det gäller att finansiera distansundervisningen.

Motivering

Kommunala lärcentra har blivit en alltmer integrerad del i den högre utbildningen i Sverige. Idag finns lärcentra i omkring 250 av landets kommuner. Vid de flesta lärcentra finns någon form av högskoleverksamhet. Så är det också i kommunerna i Gävleborgs län.

Glesbygdsverket med flera har konstaterat att någon fortsatt utökning av antalet regionala högskolor knappast är möjlig. Lärcentra får därför en alltmer strategisk roll för utvecklingen när det gäller att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet.

Studier visar att majoriteten av de högskolestuderande som studerar vid kommunala lärcentra kommer från socioekonomiska grupper som normalt inte söker sig till högre utbildning.

Trots den betydelse kommunala lärcentra anses ha för ökad tillväxt i hela landet och den väldokumenterat stora betydelse kommunernas lärcentra haft för att bryta den sociala snedrekryteringen inom det högre utbildningsväsendet, finns det fortfarande ingen ordnad finansiering för lärcentrumförmedlad högskoleutbildning.

Den distansutbildning som lärcentra bedriver spelar en stor roll för att öka tillgängligheten till den högre utbildningen. Lärcentra arbetar med att inventera och analysera utbildningsbehov och fungerar som mäklare genom att kommunicera individers, arbetsmarknadens och näringslivets önskemål till olika utbildningsanordnare. Genom att informera om utbildningar och marknadsföra dem stimulerar lärcentra efterfrågan från både individer och arbetsgivare.

Lärcentra samspelar med olika aktörer för att driva på den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen. Genom strategiskt samarbete i olika nätverk spelar lärcentra en viktig roll för lokal och regional utveckling.

Ett tydligt tecken på detta är att 75 procent av dem som studerat vid lärcentra i Bollnäs i Gävleborgs län efter sin utbildning har stannat kvar i regionen. Många av dem som utbildats till poliser i Söderhamn blir också förstärkningar vid polisväsendet i Gävleborg.

Genom lärcentra kan alltså den genomsnittliga utbildningsnivån höjas i ett län. Det gör att fler av ett läns arbetslösa kan få rätt utbildning för de jobb de vill söka på sina respektive hemorter. Detta leder till att både företagarna och den offentliga sektorns arbetsgivare inom till exempel vård och omsorg får ett större utbud av utbildade arbetssökande. Därmed underlättas rekryteringen till de lediga jobb som finns. Det är därför viktigt med distansundervisning på högskolenivå.

Bra villkor för distansutbildningen känns också extra angeläget i den tid av finansiell kris vi nu upplever. Alliansregeringen har ju glädjande nog slagit fast att satsningar på utbildning som kan ge förbättrade förutsättningar för jobb är mycket prioriterat i nuläget.

Att etablera en god distansundervisning med egen metodik är dock en krävande och kostsam uppgift. Det behövs hög kvalitet på den teknik man använder, goda läromedel, snabba lärarreaktioner, veckoslutsmöten och goda resmöjligheter. Vi anser därför att det är viktigt att staten, som ansvarar för högskolorna, ser över möjligheterna att stötta kommunerna när det gäller att finansiera distansundervisningen.

Stockholm den 28 september 2009
Hans Backman (fp)	Sven Bergström (c)