Djurpolitik

Motion 2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Förslag till riksdagsbeslut 2

Inledning 4

Djurskyddslagen och djurskyddsmyndigheten 4

Djuren i världen 4

Djur som livsmedel 5

Grisar 5

Kor 6

Slaktkycklingar 7

Värphöns 8

Slakt och transporter 9

Sjuka djur – genmanipulation, genetiska defekter och antibiotika 10

Ekologisk djurhållning 10

Att äta grönt! 11

Djur som försöksobjekt 11

Kosmetikan och försvaret 11

Medicin 11

Djurförsök i utbildningen 12

Förbud för djurförsök på vissa arter 12

Djurförsöksetiska nämnder 13

Djur som kläder 14

Cirkus, djurparker, hundkapplöpning och djurpornografi 14

Jakt 15

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statlig utredning om djurskyddslagens genomförande.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en djurskyddsminister.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en FN-konferens och FN-deklaration om djurens rättigheter.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökade kontroller på importerade djur och animalieprodukter.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om export av hästar.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utevistelse för grisar.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot kastrering av obedövade grisar.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utevistelse för tjurar, kor och kalvar.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot spaltgolv.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurhälsa i avel och djurhållning.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kalvningsboxar och diande.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om spädkalvsexport.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av slaktkycklinghanteringen.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dispenser för gamla hönsburar.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot modifierade hönsburar.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av reglerna för frigående hönor.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot elpådrivare.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för mobila slakterier.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på kunskaper hos djurtransportörer om djur och deras behov.

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot genmanipulation av djur.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om import av djur som är genmanipulerade eller behandlats med tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte.

  22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om raser med genetiskt betingade defekter.

  23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om momssänkning på ekologisk mat.3

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omedelbart stopp för vissa djurförsök.

  25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undantag från djurskyddslagen för försvarets djur.

  26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om märkning av djurtestade produkter.

  27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avgift på försöksdjur.

  28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan för djurförsök.

  29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att få fram godkända alternativ till djurförsök.

  30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurförsök i universitetsutbildningen.

  31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om totalförbud mot djurförsök på vissa arter.

  32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de djurförsöksetiska nämnderna.

  33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om cirkusdjur.

  34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurparker.

  35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om totospel på hundar.4

  36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om användning av djur i pornografiska sammanhang.

  37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hänsynsfull och långsiktigt hållbar jakt.

1 Yrkande 2 hänvisat till KU.

2 Yrkande 3 hänvisat till UU.

3 Yrkande 23 hänvisat till SkU.

4 Yrkande 35 hänvisat till KrU.

Inledning

Om man har en grön livssyn är solidaritet viktigt. Det handlar inte bara om solidaritet med människor utan också med djur och natur. En djurhållning där kortsiktiga vinstintressen och billig mat sätts före djurens välbefinnande kan inte accepteras.

Djurskyddslagen och djurskyddsmyndigheten

Djurskyddslagen är i sig radikal. Skulle lagens ord om att djur ska ”behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom” (2 §) och ”hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt” (4 §) verkligen följas skulle djurhållningen se helt annorlunda ut än vad den gör idag. Djurskyddslagen är dock bara en ramlag, som sedan fylls med innehåll genom Jordbruksverkets föreskrifter och regeringens förordningar, och då kan Jord­bruksverket och regeringen mena att en höna i bur ges möjlighet att bete sig naturligt bara den har tillgång till sandbad, sittpinne och värprede, att en gris inte utsätts för onödigt lidande när den kastreras utan bedövning eller att en mink kan bete sig naturligt i en liten ståltrådsbur. Därför krävs en statlig utvärdering av hur djurskyddslagen fungerar i praktiken, vilket blir en viktig uppgift för den nya djurskyddsmyndigheten.

Det krävs också en bättre tillsyn av efterlevnaden. Tillsynen bör ligga kvar på kommunerna som finns nära och kan se till att problem upptäcks och åtgärdas i tid. Dessutom är det många gånger lämpligt att samordna den kommunala miljötillsynen med djurskyddstillsynen. Det är naturligt att inspektera djurmiljön när man ändå är på plats för att göra kontroll av gödselplattan. Länsstyrelserna har inte valda styrelser, varför det skulle bli svårt att påverka lokalt för att få en bra och aktiv tillsyn. Ett förstatligande av tillsynen skulle alltså innebära att en viktig politisk möjlighet bland annat stängs för djurrättsaktivister och allmänheten.

Den nya djurskyddsmyndigheten är ett rejält, stort och viktigt steg för ett bättre djurskydd, och för Miljöpartiet är det självklart att den även får ansvaret för lantbruksdjuren. För att ge djurskyddsfrågan större tyngd i regeringen bör det även inrättas en särskild djurskyddsminister.

Djuren i världen

I likhet med mänskliga rättigheter är djurens rättigheter inte endast en nationell angelägenhet. I kampen för att förbättra människors villkor utanför Sveriges gränser har FN:s deklaration om mänskliga rättigheter varit till stor hjälp, och vi vill därför ha en liknande deklaration om djurens rättigheter, liksom en FN-konferens på samma tema. Vi vill också att Sverige aktivt arbetar för att förbättra djurens situation utomlands.

Kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige ska också skärpas, både för att minska salmonellarisken och för att vi inte ska bidra till djurplågeri i uppfödarländerna. I och med EU-medlemskapet har kontrollerna vid gränsen försvunnit och såväl import som export av hästar sker i stor omfattning. Det importeras hästar – främst ponnyer – från Danmark, Irland, England, Holland, Tyskland med flera länder, ofta utan papper och veterinärintyg. Billiga hästar sänds ut till Italien och Belgien, ofta efter att ha sålts/bytts via mellanhänder i Danmark. Därifrån finns dokumenterade transporter av slakthäst till södra Italien, en transport på flera dygn utan mat eller vatten. Dessa transporter måste stoppas!

Djur som livsmedel

Grisar

Grisar är djur med behov av stimulerande miljöer. Griseknoen i Emil i Lönneberga är inget undantag – en gris har intelligens som en hund. Men de allra flesta av Sveriges grisar föds idag upp i stora, bullriga och dammiga byggnader, ofta utan dagsljus eller någon stimulans alls. I bästa fall får grisarna lite halm, men de flesta kan fortfarande inte tillfredsställa sina naturliga instinkter att böka i jorden efter mat och att bygga bo där suggan i lugn och ro kan föda sina kultingar.

I djurfabrikens stressiga och ohälsosamma miljö får grisarna lätt magsår och lunginflammation. Stressen och ledan tar sig också uttryck i stört beteende: de gnager på järnrören och biter varandra. De kommer sällan utomhus förrän de förs till slakt eller andra uppfödare, trots att många av problemen med stress och dåliga lokaler kan undvikas om man låter grisarna gå utomhus i grupper i stället. Grisar bör därför ges lagstadgad rätt att vistas utomhus under sommaren. Även inomhusmiljön bör givetvis förbättras. Alla grisar bör åtminstone behandlas som Kravmärkta grisar, vilka har rätt till utevistelse.

Vi ser med oro på Swedish Meats planer att importera danska ”industri­grisar”, som utsatts för en avel som helt fokuserats på köttillväxt, på bekostnad av djurhälsan. Till exempel har suggornas modersegenskaper inte främjats som i den svenska aveln. Istället fixerar de danska bönderna grisarna i burar för att inte riskera att de biter ihjäl smågrisarna. I Sverige fixeras inte suggorna idag – det är inte tillåtet annat än vid extrema situationer och då mycket kort tid. Att knappt kunna röra sig kan knappast kallas naturligt beteende, så fixering av suggor bör omedelbart förbjudas i hela EU.

I Sverige kastreras årligen cirka en och en halv miljon hangrisar. Det sker innan grisen blivit två veckor, helt utan bedövning. Grisen riskerar att få infektioner och bråck av ingreppet. Att den känner smärta är säkert, eftersom nervsystemet är fullt utvecklat även hos en liten gris. Kastreringen görs för att ca 10 % av de könsmogna hangrisarna utvecklar ämnen (skatol, androstenon, med flera) som ger ett illaluktande kött. Det finns dock länder där kastrering inte förekommer, till exempel England, Irland, Spanien och Portugal. Där löses skatolproblemet genom att slaktaren helt enkelt känner på lukten vid slakt om grisen har skatol i köttet och att man slaktar hangrisarna då de är yngre. Dessutom borde denna egenskap, som så många andra, vara möjlig att minska med selektiv avel. Så har man till exempel gjort med gott resultat vad beträffar stress­egenskaperna som gav dåligt kött.

Från djurskyddssynpunkt är kastreringen naturligtvis inte acceptabel. Det gör ont på grisen att bli skuren i utan bedövning! Förbjud kastrering utan bedövning.

Kor

Det har skett viktiga förbättringar i mjölkkornas miljö. Att fler och fler ladugårdar inreds för lösdrift välkomnas av både Miljöpartiet och korna. Men det finns ännu en hel del kvar att göra för att förbättra kornas livsmiljö. Trots att djurskyddslagen stadgar att korna ska släppas ut på bete under sommaren innebär dispenserna från kravet att en del av Sveriges kor aldrig får komma ut. Tjurar och kalvar under 6 månader omfattas inte alls av rätten att få gå ute. Det borde vara en självklarhet att alla kor, tjurar och kalvar ska få vistas ute på sommaren. Många djur tillbringar stora delar av sitt liv på spaltgolv, något som alltmer ifrågasätts av djurskyddsskäl. Miljöpartiet anser att spaltgolv bör förbjudas.

Inomhus står de flesta kor uppbundna, vilket inte bara begränsar rörelsefriheten utan även de sociala kontakterna. Den hårda aveln mot ökad mjölkproduktion gör att många kor blir utslitna och sjuka, framför allt i juvren. Djurhälsa måste prioriteras i så väl djurhållning som avel.

Kalvar blir friskare om de får dia som små och ingen kan förneka att födsel, amning och kontakter mellan ko och kalv innehåller många naturliga beteenden, som de enligt djurskyddslagen borde ha rätt till. Idag får de allra flesta nyfödda kalvar den gula livsviktiga råmjölken i hink, och kalven tas bort från mamman direkt efter födseln. En del bönder ersätter även mjölken med välling. Det är endast inom den ekologiska produktionen som kalvarna har rätt att dia. Miljöpartiet vill att korna ska föda i speciella kalvningsboxar och att kalvarna ska få rätt att dia. Det ger utlopp för ”naturligt beteende” och ger friskare kalvar.

Hälften av de kalvar som mjölkkorna årligen måste föda för att mjölka är olönsamma tjurkalvar som inte kan konkurrera med kalvar av köttras. Vissa av dem skickas på export till främst Holland för att bli ljust spädkalvskött. För att köttet ska bli ljust stängs djuren in i små bås och får enbart flytande föda, som leder till svår järnbrist med frossa, skakningar och ständiga diarréer. Visserligen är den här typen av uppfödning förbjuden i Sverige, men vi exporterar ändå svenska kalvar till sådan uppfödning och importerar sedan köttet. Detta är ett oacceptabelt sätt att kringgå svenska bestämmelser. Vi vill förbjuda spädkalvsexporten och verka för att importen av ljust spädkalvskött upphör.

Slaktkycklingar

I Sverige föds 76 miljoner kycklingar upp för slakt varje år (år 2000), vilket innebär att i snitt två kycklingar slaktas varje sekund, dygnet runt. Livet för en kyckling varar en dryg månad. På den tiden växer den från en liten nykläckt individ på ca 100 gram till en slaktkyckling på 1,5 kg. På 1920-talet tog detta 120 dagar. Eftersom aveln inriktats på att få fram djur som utnyttjar maten så effektivt som möjligt – allt ska bli muskler – tar det 35 dagar idag.

Den lilla kycklingen har kläckts i maskin och kontaktpipen blir aldrig besvarade av en höna. Istället blir den lastad i lådor med andra kycklingar redan under det första dygnet för att fraktas till en ”hangar” för tillväxt. Temperaturen är hög, och ljuset är på nästan hela tiden för att stimulera kycklingarna att äta. I Sverige är kravet i alla fall två timmars natt per dygn.

Allteftersom kroppen växer till, kommer värken. Skelett och leder hänger inte med. De har ont i kroppen, många kan inte röra sig, andra har frätskador på fötterna, åter andra hjärt- och leverskador. Försök i Storbritannien visar att kycklingar som fick välja mellan vanligt foder och foder med tillsats av smärtstillande medel föredrar det senare. Eftersom samma snabbväxande hönsraser används i kycklinguppfödning världen över, finns smärtorna också i de svenska kycklingstallarna. Miljöpartiet menar att det inte är förenligt med djurskyddsförordningens 29 § att ”avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren är förbjuden”.

I takt med att kycklingarna växer krymper också varje kycklings utrymme. I Sverige får det finnas 35 kilo kyckling/m². Det betyder ca 23 kycklingar per m² mot slutet av kycklingens liv. Varje kyckling har alltså en fyrkant med sidor på 20 cm var. Inte mycket och knappast något som djurskyddsförordningen föreskriver: ”1 § Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall vara så rymliga att samtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utrymmena skall utformas så, att djuren kan bete sig naturligt.” Rörelsefriheten är nästan obefintlig strax före slakt på grund av trängseln – men värken i ben, skelett och muskler gör ju i och för sig att de väljer att röra sig så lite som möjligt. Allt detta kan dock avhjälpas om kycklingarna får miljöer där de kan röra sig upp på pinnar och därigenom träna muskler och skelett visar försök. De behöver dessutom ut och sprätta och sandbada som andra höns. Miljöpartiet kräver att dagens slaktkycklinganläggningar utvecklas så att de ger djuren drägliga levnadsförhållanden.

Det visar på en fullkomligt oacceptabel avel när slaktkycklingarnas föräldrar, tuppar och hönor, har så tunga kroppar i förhållande till skelett och leder att de måste halvsvältas för att kunna föröka sig, och när kycklingarna växer så ohejdat att kroppen inte hinner med. Det är uppenbart att det behövs en översyn och förbättring av slaktkycklinghanteringen. De ekologiska slaktkycklingarna, som börjar produceras, är av en annan ras som växer långsammare, mår bättre och ger ett smakrikare kött.

Coccidostatika – ett antibiotikum mot tarmsjukdomen coccidios – bör inte få ges i förebyggande syfte som idag. Det ges idag allmänt till slaktkyckling, men Miljöpartiet anser att det kan fasas ut som annan allmän antibiotikaanvändning gjort, nämligen genom bättre förhållanden för djuren.

Värphöns

När djurskyddslagen antogs av riksdagen 1988, beslöts att inga hönor skulle sitta i bur efter 1998. Sedan backade den dåvarande jordbruksministern Annika Åhnberg och tillät istället inte bara långa övergångstider, utan också att burarna skulle få ersättas med – burar! De kallas inredda eller modifierade, men ger hönan lika små möjligheter till naturliga beteenden som de gamla. Skillnaderna på de gamla och nya är nämligen marginell. De förbjuds nu i Tyskland, Holland och Belgien, och flera andra länder väntas följa efter.

Tanken var att de nya burarna skulle ersätta de gamla efter 2003, men nu ger Jordbruksverket tillstånd för en fjärde dispensomgång för att hålla hönor i den gamla typen av burar. 921 000 hönor har buräggsproducenterna fått tillåtelse att stoppa in i gamla burar efter 2003; ytterligare dispenser är inte behandlade av Jordbruksverket än.

Ansvarig myndighet töjer och töjer på bestämmelserna för den grupp av ägg­producenter som inte vill släppa hönsen fria. Detta missgynnar de äggproducenter som redan tagit riksdagens beslut på allvar och ställt om till golvhönshållning och kanske även givit hönorna möjlighet till utevistelse som i ekoproduktionen. Deras möjligheter att ta sig in på marknaden med ett djurvänligare alternativ har inte underlättats av burägg som producerats till lägsta möjliga pris. Dessutom med en otydlig märkning av äggen eftersom just buräggsproducenterna slipper krav på tydlig sådan, det vill säga det står inte burägg på kartongen.

Det finns buräggsproducenter som söker dispens, som har grava anmärkningar på såväl djurhållning som annat. Att de och alla andra buräggsproducenter ska få fortsätta att hålla höns i små burar är orimligt. Dispensgivningen måste upphöra och lagen tas på allvar! Dessutom måste samma krav gälla för importerade ägg.

Hittills finns kontrakt skrivna för en halv miljon hönsplatser i modifierade burar, trots att det finns stora brister från djurskyddssynpunkt med den modifierade buren. I den forskning som bedrivits i Sverige inom ramen för ny teknikprovning av modifierade burar visade det sig att hönorna inte alls använde de nya ”funktionerna”, det vill säga sittpinne, sandbad och värprede, i den utsträckning man kunde förvänta.

En sittpinne ska inte sitta några centimeter ovanför golvet – den ska sitta högt. Det biologiska skälet för att använda sittpinne är inte att kröka fötterna, utan för att komma utom räckhåll för rovdjur på marken. Sandbadet måste vara tillräckligt stort för att fungera, då sandbadandet ofta sker i flock. I de inredda burarna fungerar det inte och stängs ofta. Redet ska vara undanskymt och tryggt, men var och en som har höns vet att i konkurrensen om ett bra rede är det den ranghöga hönan som tar för sig av det bästa. Här finns bara ett rede. ”Funktionerna” fungerar inte för att tillfredsställa hönsens basala behov, vilket var avsikten. Även om forskare anser att det ska fungera, är det bara hönsen som vet hur höns vill ha det, och eftersom de modifierade burarna inte fungerar borde de aldrig ha godkänts.

De dåliga resultaten av den nya teknikprovningen gjorde att hälften av ledamöterna i Jordbruksverkets referensgrupp för värphönshållning sade nej till godkännande av de modifierade burarna. I den gruppen sitter bland annat erfarna veterinärer. Jordbruksverket valde att köra över sin kompetenta referensgrupp och godkänna de modifierade burarna ändå.

Det är alltså en från djurskyddssynpunkt mycket bristfällig konstruktion som nu säljs på den svenska marknaden och som ett antal producenter redan har installerat. Kritiken växer mot de modifierade burarna utomlands.

När det gäller värphönsen ligger inte Sverige i framkant längre. Här är diskussionen hopplöst efter och utvärderingarna av ny teknik sker inte av etologer, utan av agronomer som inte är specialiserade på djurs beteende.

Framtidens djurhållning måste utgå från djurens behov. Modifierade burar måste därför förbjudas och inga ytterligare dispenser får ges. Men också reglerna för frigående hönor måste ses över. Hur ”frigående” hönsen är kan diskuteras när det är mellan sju och nio höns per kvadratmeter, och ”frigången” endast sker inomhus. Målet måste vara att hönsen inte ska hållas i större grupper än att de mår bra, och att de ska få möjlighet att vistas utomhus. Alla höns borde ha det minst lika bra som de höns som producerar ekoägg.

Slakt och transporter

För att snabba på djuren använder slakterierna rutinmässigt elpådrivare, trots att dessa bara får användas i undantagsfall. Problemet är att en del av slakterierna i Sverige inte är byggda på ett sätt som underlättar hanteringen av djuren. Prång, olika belysning, olika golvbeläggningar och skarpa svängar får djur att tveka. Sånt måste byggas bort! Med en god miljö behövs vare sig el- eller andra pådrivare och hanteringen sker stressfritt för djuren. Som ofta är även här dålig djurhantering tecken på fel i miljön. Förbjud elpådrivare och tvinga dåliga slakterier att bygga om.

På Kravdjur får inte elpådrivare användas ens i undantagsfall. När man slaktar Kravdjur på slakterier där man ofta använder elpådrivare, så är det en hel del djur som annars skulle bli Kravmärkta som inte blir det för att man på just de djuren använde elpådrivare.

Själva slaktmomentet är inte alltid smärtfritt. Enligt djurskyddsförordningen ska djur bedövas före slakt så att djuret snabbt blir medvetslöst, och medvetandet får heller inte återkomma under slakten. Metoderna som används är dock ibland bristfälliga, och det händer att något går snett: slaktaren missar skotten i huvudet på djuren, avblodar djuren utan att bedövningen tagit, avblodar inte tillräckligt utan grisarna skållas levande, och så vidare. Någon kontroll av att djuren verkligen bedövats saknas ofta. För att garantera djurskyddet på slakterierna har besiktningsveterinärerna en viktig roll, och vi ser mycket positivt på att de nu blir skyldiga att rapportera missförhållanden på slakterierna, liksom att även andra veterinärer blir anmälningsskyldiga. Miljöpartiet anser att en smärtfri avlivning utan stress måste kunna garanteras alla djur som slaktas.

Samtidigt som vi putsar på reglerna för storskalig slakt vill vi satsa på att underlätta för slakterier, där slaktaren kommer till djuren i stället för tvärtom. Det kan vara mobila enheter eller småskaliga slaktbodar. Hittills har EU motsatt sig mobila slakterier, för annat än hägnat vilt och ren. Så länge de storskaliga slakterierna finns kvar är det emellertid viktigt att arbeta mot den pågående utvecklingen med allt färre och större slakterier, som innebär onödigt långa transporter för djuren – inom Sverige upp till åtta timmar i sträck, i undantagsfall elva. Det bör också bli krav på att de som transporterar djur har kunskap om djur och deras behov.

Sjuka djur – genmanipulation, genetiska defekter och antibiotika

Det ska inte vara tillåtet att manipulera djurens arvsmassa. Undantag ska kunna göras endast för medicinsk forskning som kan leda till minskat människolidande eller rädda liv. Även vanlig avel måste hanteras med förstånd.

Import av djur eller produkter från djur som genmanipulerats eller behandlats med tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte ska förhindras. Antibiotika ska bara få ges till sjuka djur.

Det är sjukt när djur avlats så hårt som rasen Belgisk blå, så att benen knappt orkar bära djurets kroppstyngd, och kon inte ens kan föda sina kalvar på naturlig väg utan måste förlösas med kejsarsnitt varje gång. Dessa och andra raser med genetiskt betingade defekter samt många högproduktionsavlade höns och kycklingar som har ständig växtvärk ska inte få användas i Sverige.

Ekologisk djurhållning

I brist på en djuretisk märkning på animaliska produkter är Kravmärket det som bäst garanterar att djuren inte behandlats oacceptabelt. I första hand är det visserligen en miljömärkning, men i reglerna för ekologisk produktion ingår även vissa strängare djurskyddskrav. Till exempel ges Kravdjuren rätt till utevistelse, och elpådrivare får inte användas vid slakt. Den ekologiska djurhållningen strävar också efter mer småskaliga system, där djuren lever ett mer naturligt liv. Kalvar får dia och höns och grisar gå ute. Att sänka momsen på ekologisk mat, vilket vi förespråkar, är alltså även en djurskyddshandling. Regeringen borde skyndsamt tillsätta en ny utredning i syfte att visa på enligt vilka modeller detta är möjligt. Samtidigt är det viktigt att även den konventionella djurhållningen förbättras – de djuren har ju samma behov som ”Krav-djuren” – men den ekologiska produktionen kan vara en föregångare som visar vägen för den konventionella.

Att äta grönt!

Många människor har idag valt en vegetarisk, vegansk eller nästan-vegetarisk kosthållning. Skälen kan variera. Åsikten att dagens djuruppfödning och djurhållning har stora brister ligger till grund för mångas ställningstagande. Andra väljer en vegetarisk kosthållning av hälsoskäl, då det kan förebygga eller uppskjuta exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Även miljöargument och strävan efter en mer rättvis fördelning av jordens resurser kan väga tungt. Köttproduktion kräver flera gånger så mycket resurser, i form av utrymme för foderproduktion och energi, som produktion av motsvarande mängd vegetabilier. Det innebär att fler människor skulle kunna mättas om köttkonsumtionen minskade. Dagens handelsregler och västvärldens höga kött­konsumtion gynnar en motställning av jordbruksmark i fattiga områden till export­grödor för foder, vilket försvårar kampen mot världssvälten. Nästan 800 miljoner människor lider av undernäring. Ur flera aspekter kan vi konstatera att en minskad köttkonsumtion i västvärlden sannolikt skapar bättre förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle och en rättvisare värld.

Som parti lägger vi oss inte i vilken kosthållning människor har, men vi vill göra det enklare att vara vegetarian, vegan eller att minska sin köttkonsumtion. I skolor, på sjukhus, på dagis, på äldreboendet och i fängelser ska det vara en självklar rätt att välja vegetariskt eller veganskt alternativ, utan krav på läkarintyg. De vegetariska alternativen kan också stimuleras genom att vissa dagar bara servera vegetariskt, men det är en fråga för de lokala enheterna att besluta om.

Djur som försöksobjekt

Kosmetikan och försvaret

Miljöpartiet kräver att djurförsök som avser tester av generellt sett onödiga varor, som till exempel kosmetika, ska förbjudas. Djurtestade produkter ska märkas så att konsumenterna kan välja bort dem. Även försvarets djurförsök ska omedelbart stoppas. Försvarets djur ska inte heller medges undantag från djurskyddslagen.

Medicin

Miljöpartiet vill successivt att alla djurförsök som kan innebära plåga för djuren helt avskaffas. Användande av djur för medicinska försök, som innebär störande inskränkningar i djurens möjligheter till naturligt beteende, ska i första hand minimeras och ersättas med andra metoder, exempelvis försök med cellodlingar.

De framtagna alternativa metoderna ska användas när sådana finns. I väntan på alternativa metoder ska djurförsök endast tillåtas för forskning som syftar till att finna botemedel mot sjukdomar som vållar stort lidande för människor. Kraven på forskningens kvalitet ska vara exceptionellt höga och forskningsprojektets angelägenhetsgrad prövas av en kompetent grupp forskare och allmänrepresentanter med tillgång till internationell expertis. Mycket stor omsorg ska läggas på lämplig miljö i djurstallar så att djuren i möjligaste mån får tillfälle att bete sig enligt artens natur.

För att uppmuntra forskare att ta fram alternativa metoder till djurförsök vill vi ta ut en avgift på försöksdjur. Vi anser också att staten ska ta fram en avvecklingsplan för djurförsök och stödja forskning om alternativa metoder.

Idag krävs enligt internationella överenskommelser djurförsök för att godkänna ett nytt läkemedel, trots att positiva resultat från djurförsök inte nödvändigtvis innebär att människor kommer att reagera likadant på medlet och vice versa. Sverige bör verka för att alternativa metoder till djurförsök inkluderas i dessa regler.

Djurförsök i utbildningen

Framväxten av alternativa metoder inom universitetsutbildningen har gått framåt. Vi vill därför att plågsamma djurförsök inom högskoleutbildningen stoppas för studenter som inte kommer att utföra djurförsök inom yrken som utbildningen syftar till. Det ska naturligtvis inte heller vara tillåtet att använda djurförsök i de fall då andra metoder kan ge samma insikt som försöket, exempelvis videovisning, datasimuleringar eller modellstudier.

De studenter som använder sig av djurförsök ska även genomgå en kurs med träning i etisk diskussion om huruvida och vid vilka tillfällen det är etiskt försvarbart att använda försöksdjur. Studenterna ska också ha god kunskap om den aktuella artens naturliga beteenden och livsbetingelser, ha observerat arten i dess naturliga biotop och vara förtrogen med artens sätt att kommunicera innan de får tillfälle att handskas med djuren.

Vi kräver att studerande i utbildningar där djurförsök ingår ska erbjudas djurförsöks­fria alternativ till det aktuella momentet där så är möjligt, och att man snarast möjligt ersätter alla djurförsök i utbildningar med djurförsöksfria alternativ där sådana finns att tillgå.

Förbud för djurförsök på vissa arter

Ett särskilt problem vid bedömningen av djurs lidande under fångenskap eller vid försöksingrepp är frågan om olika arters olika psykologiska mekanismer. Till exempel hur utvecklade sådana mekanismer som rädsla, ångest, smärta, längtan och minne är. Trots den allmänna diskussionen måste man konstatera att kunskapen inte har nått den stora gruppen av forskare inom medicin som arbetar med djur (mycket dåligt representerad i utbildningen). Det är därför viktigt att de djurförsöksetiska nämnderna i sin bedömning av tillstånd för djurförsök alltid utgår från försiktighetsprincipen och att man, i de fall man känner sig osäker om djuret på grund av sin konstitution är kapabelt till lidande i den aktuella situationen, alltid utgår från att djuret har kapaciteten. Etologisk kunskap (vetenskapen om djurs beteende) måste finnas i nämnderna och i utbildningen för att kunna tolka djurens signaler och förstå hur deras miljö kan förbättras.

I detta perspektiv kan man också hävda att vissa så kallade högre djur har en kapacitet i detta avseende som är så utvecklad att de inte bör utsättas för de betingelser som råder vid medicinsk forskning och tillhörande djurhållning. Miljöpartiet har i detta perspektiv tagit principiell ställning mot användande av sådana djurförsök på apor. Miljöpartiet föreslår att en utredning tillsätts för att undersöka möjligheten att kräva totalförbud mot användandet av apor och eventuellt andra arter i försöksdjursverksamhet.

Djurförsöksetiska nämnder

Alla djurförsök som utförs måste ha godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. I dessa nämnder kommer hälften av ledamöterna från forskningsvärlden, och många av dem sysslar själva med djurförsök. Vi vill att endast folkvalda ledamöter i nämnden ska ha rösträtt och att djurskyddsorganisationer ska ges möjlighet att överklaga besluten, till skillnad från idag då bara forskarna kan överklaga.

Då djuren i ett försök utsätts för större lidande än det som nämnden förutsett vid den etiska bedömningen, är det enligt gällande lagstiftning svårt att ställa krav, från till exempel ansvarig veterinär, på att försöket ändras eller avbryts. Vi föreslår att djurskyddslagen skärps så att ansvarig veterinär eller myndighet får samma juridiska möjligheter att ingripa vid allt lidande, som veterinär eller myndighet har vid andra fall av djurplågeri. Vid sådant överskridande av förutsatt lidande ska lidandet jämställas med djurplågeri i lagens mening.

De djurförsöksetiska nämnderna granskar alla ansökningar om djurförsök för tillståndsgivning. Vi föreslår att anvisningarna för dessa nämnders arbetsrutiner ändras och specificeras så att de som deltagit vid godkännande av ett djurförsök också ska närvara vid minst ett av försökstillfällena. Det ska dessutom vara obligatoriskt för dessa gruppledamöter att vid något tillfälle besöka djuren mellan försöken för att själva se hur djuren har det.

Om djuren inte avlivas omedelbart efter försökets avslutande ska de besöka djuren även efter försökets avslutande. Denna utökning av nämndens åligganden ger ledamöterna ökade kunskaper och erfarenheter av den verklighet som deras bedömningar avser. Det är viktigt att alla ledamöter i en försöksdjursetisk nämnd har goda kunskaper om berörda djurarters naturliga levnadssätt, speciella behov och beteende. Vidare ska all personal som handskas med djuren, inklusive forskare, ha god kunskap om den aktuella artens naturliga beteenden och livsbetingelser.

Nämnderna ska inte få tillåta djurförsök där djurförsöksfria alternativ finns att tillgå. Detta kräver att nämndens ledamöter hålls väl informerade om vilka djurförsöksfria alternativ som finns, till exempel genom att de djurförsöksetiska nämnderna har tillgång till experter på alternativa metoder och att den nya myndigheten skapar register för sådana metoder.

Djur som kläder

Varje år avlivas ungefär 1,2 miljoner minkar och ett okänt antal chinchillor och kaniner i svenska pälsfarmar för sina pälsars skull.

Minken är ett mycket aktivt djur med stort behov av rörelse, och väl anpassad till ett liv i vatten. Men varken behovet av rörelse eller vatten att simma i kan minken till­fredsställa i de trånga ståltrådsburarna – upp till tre minkar delar på en bur som inte är större än en uppslagen kvällstidning – vilket lett till stora problem med beteende­störningar som stereotypier (meningslösa rörelser som upprepas på samma sätt under långa tider) och stympning (djuren biter på varandra eller sig själva). Miljöpartiet anser att minkfarmning ska förbjudas.

Chinchillan är en liten sydamerikansk gnagare som i Sverige föds upp i burar med en golvyta på 0,18 m². Föreskrifter för hur chinchillorna ska hållas saknas helt, så det närmaste som finns att tillgå är föreskrifter för sällskapsdjur och Europaråds­konventionen om skydd för animalieproduktionens djur. Av konventionens nio krav uppfyller svenska chinchillafarmare dock bara två, och inte heller de svenska sällskapsdjursreglerna uppfylls. Man föder upp kaniner såväl för köttet som för pälsen. Kaninuppfödning sker idag helt utan kontroll, så det är svårt att säga någonting om omfattning och djurens situation.

Så länge chinchillor och kaniner farmas ska det självklart finnas stränga föreskrifter för det. Att föda upp djur enbart för pälsproduktion är däremot inte nödvändigt, så pälsfarmning ska förbjudas. Det räcker med att ta till vara såväl päls som skinn som en biprodukt vid köttproduktion och jakt. Får-, nöt- och renuppfödning är exempel på när både kött, skinn och päls kan tas tillvara.

Cirkus, djurparker, hundkapplöpning och djurpornografi

Numera gäller bestämmelsen i djurskyddslagen om att djur ska ha rätt till ett naturligt beteende även för cirkusdjur. Det är viktigt att djurskyddstillsynen för cirkusdjur efterlevs och att djuren ges ordentliga rastningsmöjligheter på uppehållsorterna. Kommunerna bör beakta det när tillstånd ges till plats för uppsättande av cirkusen. Vi ser dock inte hur cirkusdjurens kringflackande och instängda liv skulle ge möjlighet till det och vill därför införa ett uttryckligt förbud mot användning av djur på cirkus som inte finns i tamt tillstånd i Sverige.

Djurparker innebär att djurarter som vanligtvis lever vilda hålls i hägn för människors nöje. Det kan under vissa betingelser vara berättigat för hotade arter där en avelsbas behövs eller där syftet är att öka förståelsen för djuren ifråga. Djurens utrymme i djurparker har successivt förbättrats, men är fortfarande inte tillfredsställande i en del fall. Inga dispenser bör ges för hägn som inte uppfyller gällande krav.

När totalisatorspel på hund infördes 1998 blev Greyhound racing ett begrepp, och den tidigare småskaliga och informella hundkapplöpningen förvandlades till kommersiell industri på samma sätt som trav och galopp. Med de stora pengarna är risken stor att också oseriösa uppfödare, som håller hundarna endast för pengarnas skull, lockas dit. Hunden kan på grund av sitt låga inköpspris för ägaren lätt bli en slit- och slängvara, som sköts dåligt och avlivas när den inte längre håller måttet. Det är en utveckling vi absolut inte vill se i Sverige! Vi vill avskaffa totospel på hundar.

Användning av djur i pornografiska sammanhang är en grov kränkning av djuren som uttryckligen ska förbjudas.

Jakt

Dagens viltvård bör ersättas med faunavård och omfatta alla vilda arter. Jakt måste vara hänsynsfull, reglerad och långsiktigt hållbar. Den ska anpassas till populationerna av de arter som man vill jaga och deras utveckling över tid och rum. Uppfödning och utsättning av änder, rapphöns och fasaner enbart i syfte att jaga dem bör förbjudas.

Jakten ska även ta hänsyn till de arter som är beroende av arter som jagas, till exempel jaktfalkens beroende av ripan som födodjur. Ingen jakt ska förekomma på hotade rödlistade arter eller på arter där populationen minskar kraftigt, oavsett orsak. Jakt under vår och sommar på arter som då är under flytt och reproduktion, ska inte vara tillåten. Rovdjurspopulationen ska tillåtas öka till livskraftiga populationer.

Alla typer av jakt som innebär stor risk att det jagade djuret lider tar vi avstånd ifrån. Grytjakt är tveksamt från djurskyddssynpunkt.

Jakten ska utformas utifrån ett ekologiskt perspektiv där naturvårdsintressen ges större inflytande än jaktintressen. Jakttider och antal djur som får skjutas ska omprövas årligen och baseras på inventeringar för att säkerställa såväl biologisk mångfald som långsiktig ekologisk hållbarhet. Därför vill vi införa ett svenskt faunaråd som ska bestå av representanter för naturvårdsorganisationer, jägarkåren, djurrättsrörelser och forskare i lika delar. Detta råd ska se över jaktens praktiska och etiska aspekter och vara rådgivande om jakttider och jaktformer.

Stockholm den 23 oktober 2002

Maria Wetterstrand (mp)

Åsa Domeij (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)

Mikael Johansson (mp)

Gustav Fridolin (mp)

Ulf Holm (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2002-10-23 Hänvisning: 2002-10-30 Bordläggning: 2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (37)