Djursjukvårdarexamen

Motion 2008/09:MJ490 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (c, m, fp, kd)

av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (c, m, fp, kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att djursjukvårdarexamen ska vara en treårig yrkesexamen.

Motivering

I Skaraborg liksom i resten av Sverige ökar antalet sällskapsdjur och hästar mycket. Det leder i sin tur till ett ökat behov av djursjukvård och därmed ett ökat behov av djursjukvårdare.

Djursjukvården har genomgått en snabb medicinsk utveckling som i många delar liknar humansjukvården. Detta tillsammans med ökade krav på kvalificerad vård från djurägarna har lett till högre krav på djursjukvårdarutbildning.

Djursjukvårdarutbildningen startade 1984 som en ettårig högskoleutbildning. I och med den snabba utvecklingen av djursjukvården uppstod snart ett behov av att förlänga utbildningen, och den är sedan tio år ett tvåårigt program.

Sedan 2005 är djuromvårdnad ett huvudämne vid SLU, och man har vid universitetet kartlagt möjligheterna att åstadkomma en progression till kandidatexamen.

Högskoleverket genomförde 2007 en granskning och påtalade behovet av progression i utbildningen, möjligheter till specialisering liksom att kravet om praktik innan utbildningens början bör tas bort. Allt talar för en förlängning av utbildningen. Ett annat viktigt argument är att djursjukvårdarens arbete liknar och är lika komplicerat som humansjuksköterskans.

En djursjukvårdarlegitimation har framförts som ett krav av Sveriges Veterinärförbund och intresseorganisationen Raid (Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården).

Det har utretts och bearbetats inför en proposition senare under riksmötet 2008–2009.

Svenska Djursjukhusföreningens syn på behovet av kompetenta djursjukvårdare

Sällskapsdjuren har stor betydelse för många människor, och djursjukvården är en stor och växande verksamhet. Detta kan exemplifieras av att det i Sverige år 2004 fanns katt i vart fjärde hushåll och hund i vart femte hushåll. Vidare finns det ca 300 000 hästar i Sverige.

Djursjukvården av sällskapsdjur och hästar bedrivs vid ca 600 djursjukhus och djurkliniker i Sverige, förutom den djursjukvård som utföres inom den statliga distriktsveterinärorganisationen. Av dessa 600 djurkliniker är 76 medlemmar i Svenska Djursjukhusföreningen (2007), som omfattar de större klinikerna i Sverige. År 2007 hade föreningens medlemsföretag en sammanlagd årsomsättning på 1,3 miljarder kronor, och man tog emot 836 520 patienter och hade 475 veterinärer anställda. Det fanns vid medlemsföretagen 890 djursjukvårdare anställda varav 242 med djursjukvårdarexamen.

Branschen har en stor efterfrågan på utbildade djursjukvårdare och ser ett ökande behov av både anställda som har gymnasieutbildning med inriktning på djursjukvård och på högskoleutbildade djursjukvårdare från SLU. Dessa grupper kan jämföras med undersköterskor och legitimerade sjuksköterskor inom humansjukvården.

Utveckling av djursjukvårdarens arbetsuppgifter

Det finns redan i dag behov av specialisering av djursjukvårdare. Anestesi, rehabilitering, förebyggande hälsovård, vårdhygien och eftervård är olika exempel på specialområden. Avancerad medicinsk utrustning används, vilken kräver ökade kunskaper. Djursjukvårdare har ofta kvalificerade, rådgivande funktioner, t.ex. vid telefonrådgivning, varför områden som kommunikation och pedagogik behöver förstärkas ytterligare under utbildningen.

Sjuksköterskornas treåriga utbildning (1988) har motiverats av möjligheterna att gå vidare till högre utbildning men framför allt av det kvalitetsarbete som bedrivs inom sjukvården som kräver ett vetenskapligt synsätt. Detta kan även appliceras på djursjukvårdare med den utveckling vi ser inom djursjukvården.

Risken för antibiotikaresistens och smittsamma sjukdomar som kan överföras från djur till människa har uppmärksammats under senare år. Att det finns välutbildad personal inom djursjukvården har även betydelse för människors hälsa. Det är viktigt att djursjukvårdare också har ett djup och en vetenskaplighet i sin utbildning så att de kan kommunicera med motsvarande personalkategorier inom humansjukvården.

Ökade utbildningskrav kan tillfredsställas med ett treårigt kandidatprogram med en yrkesexamen

För att uppfylla kraven på praktisk färdighet behöver studenterna förutom den teoretiska fördjupningen även en fortsatt god färdighetsträning.

Det är inte rimligt att lägga upp en utbildning där de första två åren ska innehålla allt som behövs för en djursjukvårdarexamen och det tredje året ska innehålla det som ger kandidatexamen.

Ett treårigt program ger möjlighet för studenterna att reflektera över och tillämpa sina kunskaper. Studenter som genomgått en treårig utbildning skulle vara mer tränade i att tänka medicinskt och vetenskapligt. Vi anser att dessa färdigheter inte hinner utvecklas tillfredsställande under en tvåårig utbildning

För att kunna kvalitetssäkra kompetens hos djursjukvårdare anser vi att det krävs en legitimation. En legitimation innebär att utbildningen behöver förlängas till tre år och därmed bör även yrkesexamen bli treårig.

Stockholm den 6 oktober 2008

Ulrika Carlsson i Skövde (c)

Cecilia Widegren (m)

Christer Winbäck (fp)

Holger Gustafsson (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2008-10-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)