Ekonomisk brottslighet

Motion 2006/07:Ju216 av Luciano Astudillo och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

av Luciano Astudillo och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Motivering

Sverige har i en internationell jämförelse låg andel svartarbete i procent av BNP. Den ekonomiska brottsligheten omsätter dock likväl stora belopp. Det gäller allt från grov ekonomisk brottslighet där andra typer av brott är inblandade till utbetalning av svarta löner. Vad det gäller just ekonomisk brottslighet är utredningstiderna dock så långa att det alltför ofta leder till att brottet hinner preskriberas innan åtal väcks. Inte bara den brottsutredande delen lider av resursbrist utan detsamma gäller även de brottsbekämpande och granskande insatserna.

Det finns flera faror med den ekonomiska brottsligheten. En är självfallet den direkta effekten av att pengar som skulle kunna användas till annat, exempelvis barnomsorg och sjukvård, istället tillfaller privatpersoner och i vissa fall finansierar tyngre brottslighet. Ett annat och på sikt mer allvarligt problem är på vilket sätt ekonomisk brottslighet undergräver viljan att betala skatt. Om vissa människor undkommer skatt utan att åtgärder vidtas, kan systemet upplevas som orättvist av dem som sköter sig samtidigt som den som bryter mot det premieras. På så sätt finns det en stor risk att betalningsviljan hos dem som följer lagar och regler minskar vid en ökning av brottsligheten. Dessutom snedvrids konkurrensen mellan de företag som sköter sig och därigenom får högre kostnader jämfört med de företag som fuskar och slipper undan kostnader som skatt och arbetsgivaravgifter.

Tre av de branscher som uppmärksammats för omfattande svart arbete och oredovisade inkomster är frisör-, restaurang- och taxibranscherna. Kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste tas på allvar och ökade resurser till detta måste ges.

Under 2005 har två utredningar redovisat sina slutbetänkanden och gett förslag på åtgärder för att stävja och motverka den ekonomiska brottsligheten. Den ena är SOU 2005:35, Krav på kassaregister – Effektivare utredning av ekobrott, där det bl.a. föreslås att säkra certifierade kassaregister införs, att berörda myndigheter förstärks ekonomiskt till dess att kostnadsneutralitet uppnås, att berörda myndigheter ges uppdraget att utveckla trepartssamverkan mot ekobrott. Den andra är Ds 2005:28, Skattefusk, effektivitet och rättvisa – utökad skattekontroll i vissa branscher och diskussioner om schabloniserade inslag i beskattningen, där förslagen bl.a. är att krav på personalliggare införs, att oannonserade kontroller ska kunna göras, att brister i personalliggare ska kunna straffsanktioneras. Remissyttranden har kommit in och LO:s yttranden ligger i linje med de förslag som presenterats.

Åtgärderna är sedan länge efterfrågade och måste ses som ett första och mycket viktigt steg mot effektivare verktyg i arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Samtidigt får inte frågan om schablonbeskattning falla bort. Frågan om schablonbeskattning bör ses som ett andra steg om det visar sig att de åtgärder som nu föreslås, under förutsättning att de också realiseras, visar sig vara otillräckliga.

Stockholm den 26 oktober 2006

Luciano Astudillo (s)

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 2006-10-31 Hänvisning: 2006-11-07 Bordläggning: 2006-11-07
Yrkanden (1)