En ansvarsfull rovdjurspolitik

Motion 2011/12:MJ241 av Jens Holm m.fl. (V)

1Innehållsförteckning

2Förslag till riksdagsbeslut2

3En nationell rovdjursförvaltning2

4Jakträtt3

528 § jaktförordningen3

6Jaktvapenlicenslagen3

7Viltvårdsfonden4

8Varg4

9Vilda djur4

10Minimimål för lodjurstammen4

11Lodjursfällor5

12Bågjakt5

2Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell förvaltning av rovdjur som inte uppnått långsiktig bevarandestatus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riva upp beslutet från 2007 som innebär att utländska jägare har samma jakträtt på statens marker i de svenska fjällen som jägare bosatta i Sverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra 28 § jaktförordningen till den tidigare lydelsen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på att obligatoriska, årliga skjutprov införs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fler organisationer ska få ta del av de årliga anslagen från Viltvårdsfonden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stoppa den utvidgade skyddsjakten på vargar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram nya miniminivåer för de fyra stora rovdjuren.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en separat lagstiftning för de vilda djuren.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hålla fast vid det ursprungliga minimimålet för lodjur.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett permanent förbud mot lodjursfällor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbjuda bågjakt.

3En nationell rovdjursförvaltning

Rovdjuren har en stor betydelse för upprätthållandet av den biologiska mångfalden. Om antalet stora rovdjur minskar ökar antalet klövdjur (t.ex. älgar), vilket leder till att de växter som klövdjuren äter minskar i mängd. Detta resulterar i sin tur i att andra arter blir påverkade och hela ekosystemet förändras. Utdöendet av en enda toppredator kan få ett helt ekosystem att kollapsa, speciellt om artrikedomen är låg. Däremot kan det ibland finnas problem med samexistensen mellan människor och rovdjur, men vi anser att en ökad jakt på hotade arter inte är rätt väg att komma tillrätta med detta problem. Det finns många andra sätt att tillgå för att förbättra kunskapen om rovdjuren. Information och utbildning är två exempel på viktiga åtgärder för att öka acceptansen.

Rodvdjursförvaltningen ligger idag på regional nivå, vilket är problematiskt. Först och främst rör sig rovdjuren över stora arealer, vilket gör det svårt att få en överblick på regional nivå. Dessutom är rovdjursförvaltningen en infekterad fråga med stora motsättningar och samexistensproblem. Historien har visat att det finns risker med att i sådana lägen överlåta beslutsfattande till länsstyrelser då de lätt kan utsättas för starka påtryckningar av särintressen. För att uppnå den mest neutrala förvaltningen anser Vänsterpartiet därför att förvaltningen av de rovdjursstammar som ännu inte har uppnått en gynnsam bevarandestatus bör ske på nationell nivå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4Jakträtt

Vi vill riva upp beslutet från 2007 som innebär att utländska jägare har samma jakträtt på statens marker i de svenska fjällen som jägare bosatta i Sverige. Utländska jägare kunde även innan beslutet jaga i de svenska fjällen, men då efter regler som t.ex. krav på svenska guider. Det är mycket viktigt att de som jagar har tillräcklig kunskap om den svenska fjällvärdens unika fauna. För svenska jägare krävs jägarexamen för att få bedriva jakt. Beslutet att öppna upp för jägare som inte har tillräcklig kunskap riskerar att leda till att vår natur inte värnas och sköts på det sätt som krävs. Vänsterpartiet kräver därför att beslutet från 2007 rivs upp. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

528 § jaktförordningen

År 2006 ändrade regeringen 28 § jaktförordningen. Ändringen, som möjliggör skjutande av rovdjur utanför hägn, öppnar upp för ett mer utbrett och godtyckligt dödande av rovdjur. Den nya lydelsen är ett stort hot mot upprätthållandet av vargstammens gynnsamma bevarandestatus. Vänsterpartiet anser därför att 28 § jaktförordningen bör återgå till sin tidigare lydelse. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6Jaktvapenlicenslagen

För att komma tillrätta med skadskjutningarna bör skjutproven skärpas och krav på obligatoriska, årliga skjutprov införas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7Viltvårdsfonden

Vi anser att Viltvårdsfonden ska användas för att stödja arbetet för livskraftiga populationer av landets vilt. Flera organisationer borde få ta del av de årliga anslagen för detta arbete varför det är läge att se över fonden och fördelningen av medlen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8Varg

Vi välkomnar regeringens stopp mot licensjakten på varg. Licensjakten innebar att en regering för första gången på flera decennier tillät licensjakt på ett utrotningshotat djur. Licensjakten stred också med största sannolikhet mot EU:s art- och habitatdirektiv. Men regeringen har aviserat att licensjakten kan återupptas snart igen. Det är oacceptabelt. Dessutom har regeringen aviserat att skyddsjakten ska utvidgas så att fler vargar kan skjutas. Det förefaller som att regeringen försöker bibehålla jakten på varg genom att låta skyddsjakten ta över det som licensjakten tidigare gjort. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag om utvidgad skyddsjakt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt regeringens rovdjursutredning bör den svenska vargstammen bestå av cirka 450 vargar, dvs. mer än dubbelt så många som idag. Mot bakgrund av ny forskning anser vi att det behövs nya miniminivåer för de fyra stora rovdjuren. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9Vilda djur

Vilda djur omfattas idag endast av jaktlagstiftningen. Det finns således ingen lag som skyddar de vilda djuren. Detta medför stora problem med viltrehabiliteringen och kan överlag skapa stora problem vid hanteringen av djur som har skadats av mänsklig verksamhet. I Norge har man löst problemet genom att införliva de vilda djuren i landets djurskyddslag. Vänsterpartiet vill ha en separat lagstiftning för de vilda djuren för att ge de djur som påverkas av mänsklig verksamhet ett bättre skydd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10Minimimål för lodjursstammen

Miniminivån för lodjur fastställdes i 2001 års rovdjursbeslut till 300 föryngringar, motsvarande 1 500 individer. Enligt 2009 års rovdjursbeslut ska antalet årliga föryngringar kunna ”variera ned till 250 föryngringar”, motsvarande 1 250 individer. Vi anser att det ursprungliga beslutet om 300 föryngringar bör gälla. Regeringen angav det ökade trycket på rovdjur i och med ”satsningen” på varg som en anledning till att miniminivån skulle sänkas. Det argumentet håller inte. Målet om 300 föryngringar har inte uppnåtts varför vi inte ser någon legitim anledning för att sänka det. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11Lodjursfällor

En sammanställning från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) visar att en mycket hög andel av lodjuren som fångats i fällor har bitit på fällan så att de har träflis i magen. Många av djuren har också skadade tänder och klor som kommit av djurens försök att ta sig ut. Fällfångst på lodjur var glädjande nog förbjudet under årets lodjursjakt, något som vi välkomnar. Detta förbud bör dock införas permanent då denna form av jakt är oetisk och förkastlig ur djurskyddssynpunkt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12Bågjakt

Vi ser stora problem med jakt med båge där problemet med skadskjutning är en stor risk. I och med att pilen har en bågformad bana i luften krävs det en mycket liten miss i avståndsbedömning för att djuret ska bli skadskjutet. Skadskjutning är en stor plåga för djuret. Bågjakt kräver även att djuret måsta stå helt stilla för att skytten ska kunna träffa med en dödande pil, men det räcker med att djuret blir skrämt eller helt enkelt bara flyttar på sig för att det ska riskera att skadskjutas, även av den bästa bågskytt. Sist men inte minst är all typ av tyst jakt ett problem beträffande tjuvjakt. I detta fall krävs en särskild bågjägarexamen för att få bedriva bågskyttejakt. Men risken för tjuvskytte, då vapnet i detta fall är lättare att få tag i än andra typer av vapen, resulterar i ytterligare en ökad risk för tjuvjakt. Vänsterpartiet anser därför att bågjakt inte bör tillåtas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 19 september 2011
Jens Holm (V)
Jonas Sjöstedt (V)	Hans Linde (V)
Torbjörn Björlund (V)