En hållbar högskola

Motion 2004/05:Ub319 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att högskolelagen bör kompletteras med ett hållbarhetsperspektiv i enlighet med motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att hållbar utveckling skall vara en del av Högskoleverkets kvalitetsgranskning.

Motivering

Den högre utbildningen är central i samhället. Högskolor och universitet kan på ett konstruktivt sätt bidra till att ge människor beredskap för ett alltmer komplext samhälle.

Det finns flertalet definitioner av hållbar utbildning t ex:

Education for sustainable development enables people to develop knowledge, values and skills to participate in decisions about the way we do things individually and collectively, both locally and globally that will improve the quality of life now without damaging the planet for the future. (Sustainable Development Panel of the United Kingdom, sept 1998)

För att vi ska kunna bygga ett hållbart samhälle måste varje student under sin utbildning konfronteras med de globala utvecklingsfrågorna, och reflektera över de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna av den egna yrkesrollen. (Svenska Ekodemiker)

Om man definierar hållbar utveckling som att vi inte accepterar att vi skjuter över problem på nästa generation, eller ett samhälle som genererar nya problem som nästa generation måste hantera, så handlar hållbar utbildning mycket om förmedlande av förmågan att kunna identifiera vilka problem som finns i samhället idag som kommer att påverka nästa generation samt utveckla redskap för att kunna hantera dessa problem på ett sätt som inte skapar nya problem för nästa generation. Målet är alltså ansvarstagande, kritiskt reflekterande och problemlösande studenter.

Vi vet att vi står inför stora utmaningar för att skapa en hållbar värld och ofta betonas den viktiga roll utbildningssystemet har i detta. Både i handlingsplanen från världstoppmötet i Johannesburg och i utbildningsagendan inom Baltic 21 betonas utbildningens roll för att nå en hållbar utveckling.

I den svenska läroplanen för grundskolan kan man läsa att "undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling". På högskolenivå finns ingen motsvarighet.

En utvärdering av Lunds universitet som gjordes av Ernst och Young i år drog slutsatsen att genomsnittsstudenten är bättre insatt i miljö- och hållbarhetsproblemen när de påbörjar sin universitetsutbildning än när hon eller han slutar (baserat på samtal där studenter själva fått värdera kunskap om miljöfrågor). Många studenter saknar diskussion om viktiga framtidsproblem under sin utbildning och tillfällen att reflektera över sin framtida yrkesroll.

Studentnätverket Svenska Ekodemiker har länge arbetat för en hållbar högskola. Hittills har det dock funnits ett allt för svagt externt tryck på universitet och högskolor att integrera hållbarhetsperspektiv i kurser och program. De flesta ekonomi-, juridik- och statsvetarstudenter genomgår sin fyraåriga utbildning utan att konfronteras med det livsavgörande konceptet hållbar utveckling. Alla högskolor ska arbeta, med miljöledning, men alldeles för få har inkluderat undervisningen i detta arbete med undantag av några få som t ex SLU, Mälardalen och Göteborg.

Många specialiserade utbildningar inom miljöområdet har vuxit fram de senaste åren som miljövetenskap och olika program med miljöspecialisering. Men det finns fortfarande stor efterfrågan på grundläggande kunskap i miljöfrågor för t ex ekonomer och ingenjörer.

Att skriva in hållbarhetsperspektivet i högskoleförordningen skulle tydligt markera att ingen som får statligt stöd för att bedriva högre utbildning kan ignorera att vad de lär sina studenter får konsekvenser på det framtida samhället. Lagen bör säga att hållbarhet ska integreras i undervisningen, men hur detta ska göras är viktigt att det avgörs på varje lärosäte. Varje disciplin har sina förutsättningar och det är centralt att varje student får möta dessa frågor utifrån sin utbildning och framtida yrkesutövning.

Det finns flera goda exempel på hur man integrerat hållbarhet i undervisningen, t ex på BTH i Karlskrona där man har integrerat Det naturliga stegets modell med systemvillkor i baskursen.

Det är viktigt att en förstärkning av hållbarhetsperspektivet följs upp på ett bra sätt. Där är högskoleverkets kvalitetsgranskning central. Detta bör ingå som en naturlig del i högskoleverkets kvalitetsgranskning.

I would like to state here and now that the time is ripe to include sustainable development in the Swedish Higher Education Act. The policy document for universities and colleges must clarify this social commitment in the same way it already clarifies Swedish pre-school, compulsory school and upper secondary school.

Detta sades av Göran Persson i hans anförande vid invigningen av konferensen Utbildning för hållbar utveckling, Göteborg den 4 maj 2004.

För att förverkliga denna viktiga målsättning krävs regelförändringar i högskolelagen.

Stockholm den 1 oktober 2004
Mikaela Valtersson (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)	Claes Roxbergh (mp)