En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen och hållbar vattenförsörjning

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en långsiktig nationell strategi för hantering av vattenresursen och stärka den politiska styrningen av en hållbar vattenförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella strategin för hantering av vattenresursen och hållbar vattenförsörjning ska konkretiseras och att arbetssättet ska inkludera en bred dialog med relevanta samhällsaktörer, samt att regeringens initiativ Fossilfritt Sverige kan utgöra en inspirationskälla, och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska förstärka den politiska styrningen av vattenpolitiken genom att samla ansvaret hos ett ansvarigt statsråd och att synkronisering och samordning inom Regeringskansliet samt mellan myndigheter och centrala aktörer är avgörande för en sammanhållen nationell vattenpolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den myndighet som har det övergripande samordningsansvaret för hållbar vattenförsörjning också ska få i uppdrag att säkerställa att arbetet med grundvatten och ytvattenresursen tydligt inkluderas och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en myndighet bör få ett förtydligat ansvar för frågor relaterade till sötvattensresursen och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner måste samverka med varandra med utgångspunkt i att vattenförvaltningen ska planeras utifrån avrinningsområden - att förebyggande planering, riskanalys och åtgärdsplaner utgår från enskilda kommuners perspektiv är inte tillräckligt - och att kommunernas samverkan kring dessa frågor måste stärkas genom att juridiska och ekonomiska hinder undanröjs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet av grundvatten och att en relevant myndighet bör få ett utökat och tydliggjort ansvar för grundvattenfrågor och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de kommuner som har vattenförekomster med betydande påverkan från urban markanvändning måste ta fram kommunala vattenplaner med utgångspunkt i vattenförekomsters avrinningsområde och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grund- och ytvattenförekomster av stor betydelse för dricksvatten till riksintresse och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna måste säkerställa en nivå på va-taxan som motsvarar behoven, vilket i många fall kräver höjda taxor, att taxan ska fastställas minst en gång per mandatperiod, att infrastrukturskulden inom va-sektorn kan minskas genom ökade investeringar i va-infrastrukturen, att gamla anläggningar behöver förnyas och kapaciteten i nya bostadsområden stärkas samt att va-systemen behöver anpassas till klimatförändringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa ett va-kliv för en genomgripande systemöversyn för att utveckla morgondagens helt nya va-lösningar och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att låta AP-fonderna investera i den kommunala va-infrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för landsbygdskommuner att söka medel från staten för investeringar i nya, förbättrade reningstekniker, klimatanpassningsåtgärder och åtgärder som bidrar till smarta energilösningar samt även för löpande reinvesteringsbehov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna i lagen om allmänna vattentjänster och möjliggöra för kommuner att använda va-avgiften för både reinvesteringar och kommande investeringsbehov samt om att det behövs en översyn av reglerna om balanskrav för att tillåta fondering av medel för en längre tid än vad som är möjligt i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statligt stöd inom va-området bör utformas på ett sätt som skapar incitament för kommunerna att vara aktiva i moderniseringen av va-systemet och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en generell vattenförvaltningsavgift för allt uttag utanför de ledningsbundna vatten- och avloppsnäten bör utredas i syfte att skapa dels bättre incitament för hushållning med vattenresurser och en mer effektiv vattenanvändning, dels skydd av vattenkvaliteten och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intäkterna från vattenförvaltningsavgiften bör kunna användas för investeringar i förbättringsåtgärder för våtmarker eller utökad flora- och faunavård, och att intäkterna kan komplettera den kommunala vattentaxans bidrag till finansieringen av långsiktiga åtaganden i vattenförvaltningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kompetenslyft för va bör införas som en del av en bredare satsning på kompetenslyft för grön omställning, för att möta behovet av nyrekryteringar och även personal med specifik kompetens, särskilt på landsbygden, och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på forskning och ny teknik för att möta hoten mot vattenresursen, att statliga investeringar i breda tvärsektoriella forsknings- och innovationssatsningar kring vattenfrågor behövs samt att satsningarna behöver stimulera samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer samt näringslivets egna FoU-investeringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högre krav bör ställas på ekodesign av produkter, för att göra vattensnåla tekniker till standard, och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig sektor i högre utsträckning bör kranmärka sitt vatten och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ställa krav på hushållen att mäta sin vattenförbrukning, exempelvis vid omfattande renoveringar eller nybyggnation, och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa vattendeklarationer som komplement till energideklarationer och klimatdeklarationer för hushållen och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt stödja forskning och modellutveckling om hur klimatförändringarna och temperaturhöjningarna påverkar vattenresursen, för att bättre kunna planera för förändrade vattenflöden och vattenvolymer, och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en klimatanpassningsplan per avrinningsområde med syftet att minimera störningar för va ska fastställas av kommuner och huvudmän för va-systemet, att ambitionen måste vara att dricksvattenkvaliteten säkras, att bräddning av avlopp kan fångas upp i extra reningssteg som exempelvis anlagda våtmarker samt att stora vattenflöden bör motverkas genom fysisk planering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka katastrofberedskapen i kommunerna för akuta vattenrelaterade kriser och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förebyggande åtgärder kopplade till hantering av dagvatten bör förstärkas och stödjande regler bör införas i PBL samt att kommunens möjligheter att ställa krav på fastighetsägare att vidta åtgärder på sin egen mark för fördröjning av dagvatten bör ses över, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatrelaterade risker påverkar enskilda fastighetsägare och även finanssektorn samt försäkringsbranschen och om att fastighetsägare bör bekosta och genomföra vissa åtgärder för klimatanpassning på den egna fastigheten och få fri information om teknisk utrustning och andra åtgärder som kan förebygga skador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner bör åläggas tvingande krav att inte planera ny bebyggelse i områden särskilt utsatta för översvämningsrisker eller risker för havsnivåhöjning och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att understödja den vattenhållande förmågan i hela landskapet genom fortsatta satsningar på våtmarker i syfte att öka näringsretention, minska riskerna vid långvarig torka och stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den regionala vattenhushållningen genom frivilliga åtgärder i industrier, inom jordbruket och genom enskilda människors insatser, och att sådana åtgärder bör underlättas av att kunskapen om exempelvis skadliga vattenföroreningar och åtgärder för skydd av sötvattensresursen ökar i samhället genom att relevanta myndigheter utvecklar arbetet med kunskapshöjande insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vattenhuvudmännen bör få rätt att vidta sanktioner mot sina kunder som inte följer krav på begränsningar, t.ex. bevattningsförbud, och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöövervakningen med avseende på vattenförvaltningen behöver stärkas exempelvis genom att skärpa tillsynen av dricksvattentäkter, för att på ett tidigare stadium upptäcka föroreningar i vattnet, och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppströmsarbetet för att förhindra förorening av grund- och ytvatten behöver öka genom exempelvis insatser för att leda dagvatten och avloppsvatten i separata ledningar och att dagens övervaknings- och kontrollprogram bör utvecklas med nya effektbaserade analysmetoder samt insatser för ökad källspårning och bedömning av föroreningarnas spridningsvägar och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ökad kunskap om och kartläggning av var utsläppen till vattenmiljön av PFAS sker och att en systematiserad information om dessa utsläpp bör upprättas och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en analys bör genomföras kring möjligheterna att använda avancerade analysmetoder som exempelvis effektbaserade metoder för att möjliggöra en nödvändig uppdatering av miljö- och vattenlagstiftningen och om att nya miljökvalitetsstandarder för sötvattensresursen bör införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att risker med kombinationseffekter av kemikalier, såsom växtskyddsmedel, måste regleras i lagstiftningen, eftersom man i ett dricksvattenprov ofta kan hitta flera olika substanser där alla kan vara under respektive gränsvärde men sammantaget ha en hälsopåverkande effekt, och att Sverige aktivt bör verka för att vattendirektivet ska beakta kombinationseffekter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i utredningen Framtidens kemikaliekontroll - Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45) och tillkännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett systematiskt miljöarbete för en bättre dricksvattenkvalitet kräver en samlad bild av omfattningen av dispensgivningen för spridning av olika kemiska substanser i vattenskyddsområden och att detta bör utredas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera om ett forsknings- och kompetenscentrum för kemiska risker i fråga om vattenresursfrågor ska inrättas i likhet med Kompetenscentrum för läkemedel i miljön som regeringen redan inrättat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, likt Norge och Danmark, bör införa en bekämpningsmedelsskatt som är differentierad utifrån farlighet och att en sådan skatt bör styra både mot minskad användning och mot att bättre preparat används, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett producentansvar för läkemedel bör införas och att intäkterna bör finansiera ökad rening av läkemedelsrester och tillkännager detta för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att receptfria läkemedel med särskilt farliga ämnen (SFÄ) ska märkas och tillkännager detta för regeringen.

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det finns ett stort behov av att berörda myndigheter tar fram mer vägledning kring hanteringen av förorenade massor, att regelverket måste skärpas avseende kontroll av föroreningar i avfallsdeponier som kan förorena sötvattensresursen och att kunskapen om effektiva saneringsmetoder behöver stärkas genom benchmarking med andra länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att inrätta ett europeiskt substitutionscentrum enligt svensk modell för att främja att ersätta farliga ämnen med mindre farliga ämnen eller alternativ teknik och att en sådan satsning behövs för att kunna växla upp arbetet både i Sverige och inom EU och bör inbegripa ett nära samarbete med näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka takten betydligt i åtgärdsarbetet för att nå vattendirektivets mål 2027 om god ekologisk och kemisk status och tillkännager detta för regeringen.

47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s lagstiftning om industriutsläpp samordnas bättre med vattendirektivet så att utsläppsrestriktionerna bättre bidrar till att fler vattenmiljöer uppnår god kvalitet, och att EU:s kemikalie-, produkt- och avfallslagstiftningar samordnas bättre för att styra mot giftfria och resurseffektiva kretslopp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska sträva efter att göra maximalt antal undantag för kraftigt modifierade vatten i jordbruksområden och att omfattande åtgärder för minskat läckage av näringsämnen och urlakning av farliga bekämpningsmedel behövs inom det svenska jordbruket inkluderat de mest produktiva jordbruksområdena för att de ska kunna bidra till att nå våra svenska miljömål för vattenresurserna samt bidra till att vattendirektivets mål nås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att insatserna mot övergödning måste öka för att vattenkvaliteten ska kunna förbättras, en nationell plan mot övergödning måste antas och nya etappmål för återföring av fosfor och kväve bör införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett återinförande av skatten på handelsgödsel bör utredas och tillkännager detta för regeringen.

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en central del i insatserna mot övergödning och en förbättrad vattenkvalitet är att stävja den pågående strukturrationalisering inom jordbruket som gett upphov till att animalieproduktionen koncentrerats till vissa regioner i Sverige och växtodling till andra delar, och att gårdar med mer diversifierad och ekologisk produktion därför bör främjas, samt inhemsk produktion av djurfoder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en tydligare koppling till förvaltning av sötvattensresursen när livsmedelsstrategin uppdateras och tillkännager detta för regeringen.

53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en central del i insatserna mot övergödning och en förbättrad vattenkvalitet är att ställa om det industriella jordbruket, som har gett upphov till ett överflöd av fossila gödningsmedel samt jordkompaktering och ökad avrinning, ett underskott på näring och ett systematiskt försämrande av jordmånen, till ett ekologiskt och regenerativt jordbruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket bör ges i uppdrag att i rådgivning inkludera möjligheten till ekologisk produktion i känsliga områden vid dricksvattentäkter för att minska negativ miljöpåverkan och undvika risker med oönskade kemikalier i vattnet och tillkännager detta för regeringen.

55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en central del i insatserna mot övergödning och en förbättrad vattenkvalitet är att aktivt motverka avrinningen av näringsämnen från jordbruk genom att etablera och utvidga kantzoner längs jordbruksvatten och avrinningsområden till sjö och hav i form av våtmarker och naturlig växtlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta satsningen på fler åtgärdssamordnare för att få till stånd flera lokala vattenvårdsprojekt (inom LOVA) och tillkännager detta för regeringen.

57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Jordbruksverket ansvar för miljömålet Ingen övergödning och komplettera Jordbruksverkets instruktion med avseende på detta och tillkännager detta för regeringen.

58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet av yt- och grundvatten genom att införa en reglering av dessa i miljöbalken och om att åsar och naturgrusavlagringar i större utsträckning måste förvaltas som dricksvattenreserver och inte exploateras eller förorenas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om skyldighet att inrätta vattenskyddsområden utifrån risknivå och skyddsbehov samt inrätta vattenskyddsområden för sötvattensresurser som är värdefulla som reservvattentäkter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur intentionerna bakom miljöbalken bättre kan uppfyllas genom att tydliggöra i miljöbalken hur skälighetsavvägningen mellan försiktighetsmått och kostnader ska göras och förtydliga att en avvägning mellan olika samhällsintressen endast kan göras inom ramen för vad miljön och naturen tål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över miljöbalken vad gäller tillståndsgivning så att det tydliggörs hur lagstiftning och praxis bättre kan bidra till att miljömålen nås och tillkännager detta för regeringen.

62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra fler vägledande och principiellt viktiga miljödomar i Högsta domstolen genom att utreda om det går att överklaga domar och beslut i Mark- och miljööverdomstolen till Högsta domstolen och tillkännager detta för regeringen.

63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta prövningen av gruvor från minerallagen till miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.