En ny alkoholpolitik

Motion 1992/93:So208 av Knut Billing m.fl. (m)

av Knut Billing m.fl. (m)
Dags för förändringar
Under flera år har Moderata samlingspartiet föreslagit
grundläggande förändringar av den rådande
alkoholpolitiken. Detta har skett i såväl parti- som
kommittémotioner och i enskilda motioner.
I kombination med förslag på förändringar har vi också
redovisat åtgärder för att minska missbruket av alkohol,
som är ett stort problem för dem som drabbas. Den
nuvarande regeringen har tillsatt en alkoholpolitisk
kommission vars uppgift bl.a. är att föreslå åtgärder som
kan minska missbruket. De direktiv som rör just detta
ställer vi oss givetvis bakom, inte minst gäller det
kartläggningen av barns situation i missbrukarhem.
Dock är vi av den bestämda uppfattningen att regler och
bestämmelser som av det absoluta folkflertalet uppfattas
som rena trakasserier och som inte har med kampen mot
missbruket att göra, omedelbart kan tas bort. Det är dags
att gå från ord till handling i alkoholpolitiken.
I denna motion redovisar vi förslag på åtgärder som kan
genomföras på en gång utan att det påverkar
alkoholkommissionens arbete.
Ge Systembolaget fria öppettider
Systembolaget har öppet måndag--fredag till klockan
18.00 och på torsdagar till klockan 19.00. På lördagar och
söndagar är butikerna stängda och dagen före vissa helger
hålles öppet fram till klockan 15.00.
Skälen till dessa öppettider har angivits vara
alkoholpolitiska. Man skall helt enkelt hindra människor
från att inhandla för mycket alkohol genom att göra det
besvärligt för dem. Det finns dock inga entydiga bevis för
att Systembolagets öppettider på något sätt påverkar
totalkonsumtionen av alkohol.
Problemet med de nuvarande reglerna, som är beslutade
av riksdagen, är att de endast drabbar den stora gruppen
lågoch måttlighetskonsumenter, dvs 90 procent av landets
befolkning. Storkonsumenterna och missbrukarna, det vill
säga den grupp som består av tio procent av befolkningen
men som svarar för 50 procent av all alkoholkonsumtion,
påverkas endast mycket marginellt av dessa regler.
Det finns flera skäl som talar för att den nuvarande
ordningen måste ändras och att Systembolaget skall få
bestämma sina egna öppettider, utifrån
konsumentintresset.
För det första hindrar de nuvarande reglerna många
heltidsarbetande människor, som inte kan ta extra ledigt
från sina arbeten för att besöka Systembolaget. Eftersom
antalet inköpsställen dessutom är så få och oftast ligger
avigt till blir problemen ännu större. I detta sammanhang är
det också viktigt att erinra om alla dem som har möjlighet
att ''ta ledigt'' för att gå på Systembolaget. Deras frånvaro
leder till ett mycket stort inkomstbortfall för det samlade
folkhushållet som inte kan negligeras.
För det andra finns det en benägenhet att inhandla mer
alkohol än vad man tänkt sig till exempel på fredagen,
eftersom man vet att det är stängt på lördagar och söndagar.
Risken finns att konsumtionen därmed stiger på ett, ur
alkoholpolitisk synvinkel, negativt sätt. Att sprida inköpen
över veckans alla dagar är en alkoholpolitisk positiv åtgärd.
För det tredje är det orimligt att endast en verksamhet
regleras så hårt vad gäller öppettider som just
Systembolaget. Sverige, tillsammans med Belgien, har i dag
Europas mest liberala affärstider. Affärer har rätt att själva
bestämma sina egna öppettider, och det sker utifrån
konsumenternas behov och önskemål. Det är bland annat
det som gjort att Sverige är det enda landet i Europa där till
exempel den amerikanska livsmedelskedjan 7--Eleven är
verksam, vilket varit till stor fördel för skift- och
nattarbetare. Att utesluta en form av försäljning saknar
därför all logik.
Det är mot bakgrund av det vi anfört ovan en
självklarhet att Systembolaget skall få bestämma sina egna
öppettider. I och för sig behöver inte detta betyda att
Systembolaget beslutar ha öppet på till exempel lördagar,
eftersom företagets styrelse får bedöma behovet med
utgångspunkt i vilka köpmönster kunderna har och vilka
behov som bör tillgodoses. Det kan mycket väl bli så att
vissa affärer har öppet alla dagar fram till klockan 22.00,
medan andra minskar sina nuvarande öppettider.
För att detta skall fungera måste Systembolaget också få
rätt att etablera nya butiker. Vidare skall det vara en
självklarhet att butikerna är utformade så att
konsumenterna respekteras.
Bryt Systembolagets monopol
I samband med att riksdagen beslutar ge Systembolaget
rätten att själv få bestämma sin verksamhet är det naturligt
att man samtidigt bryter Systembolagets monopol på
försäljning av vin och öl.
I dag är det t.ex. på de ställen i landet som inte har
Systembolag möjligt att i vanliga affärer beställa varor ur
Systembolagets sortiment och hämta de beställda
produkterna dagen därpå. Varför det då inte skulle kunna
vara möjligt att direkt handla dessa varor är för oss
obegripligt och endast ytterligare ett exempel på den
svenska alkoholpolitikens förmynderi. Den som skall sälja
alkohol skall dock ha licens för sådan verksamhet, liknande
den som finns i t ex Storbritannien. Detta för att få god
kontroll och förhindra minderåriga från att köpa.
Starkare alkoholdrycker
Enligt nuvarande bestämmelser får inte sprit och öl över
en viss alkoholhalt säljas i Sverige. Argumenten för detta
förbud är grumliga. Den borgerliga regeringen
presenterade för ett år sedan ett förslag om en förändrad
beskattning av alkohol, som riksdagen biföll. Det nya
systemet för beskattning av alkohol utgår från dryckens
alkoholhalt. Det vill säga ju högre alkoholhalt, desto högre
skatt. Det betyder att öl starkare än 5 procent skulle få
betydligt högre skattesats än nuvarande starköl. Samma
gäller sprit över 40 procent.
Vi menar att med den nya beskattningen faller
argumenten för förbud mot vissa procentnivåer av
alkoholhalter, varför dessa bestämmelser omedelbart bör
tas bort.
Förändringar av reglerna kring utskänkningstillstånd
Vi föreslår flera förändringar av den nuvarande lagen
(1977:293) om handel med drycker. Det gäller tvånget att
servera mat, begränsningar i tillståndsgivningen samt
tidsbegränsningar för servering av alkohol. Vi föreslår att
samtliga dessa bestämmelser tas bort. Enligt 41 § i lagen om
handel med drycker får alkoholservering endast ske om
alkoholförsäljningen utgör en mindre del av omsättningen.
Huvuddelen skall komma från annan form av försäljning,
företrädesvis mat. Det innebär i praktiken att det råder
mattvång! Konsekvensen av denna politik är bland annat att
restaurangkulturen är minst sagt outvecklad i vårt land.
Möjligheten att gå ut och bara ta sig ett glas öl eller vin på
kvarterspuben och träffa grannar och vänner saknas i
Sverige. Det innebär också att teatrar inte får sälja vin i
pauser. I stället har svenskarna vant sig vid att dricka i
hemmen, innan de går ut på restaurang. Allt för ofta blir
konsumtionen därigenom betydligt större än om det varit
möjligt att besöka en enkel bar eller pub.
Ofta hävdas att bråk och våldsamheter står i direkt
relation till antalet utskänkningstillstånd i en ort och att ett
för stort antal serveringstillstånd ökar alkoholmissbruket.
Vi avvisar dessa slutsatser. I stället kan en del av det bråk
som ibland förekommer utanför restauranger säkert ses
som en direkt följd av de nuvarande bestämmelserna. Det
är lättare och billigare att dricka hemma eller på
restaurangernas toaletter än att under ordnade former på en
bar ta sig ett eller ett par glas. Konsumtionen tenderar
därför att bli för stor, varför antalet berusade personer blir
större. Dessa kommer sedan inte in på de få ställen som har
tillstånd att servera alkohol. Resultatet blir berusade
personer som står utanför och ''muckar'' gräl.
I detta sammanhang vill vi också påpeka det orimliga i
att ett näringsställe som till exempel vänder sig till
ungdomar mellan 18 och 20 år på grund av den musik som
spelas eller genom inredningens utformning, enligt den
proposition som ligger till grund för LHD, inte får servera
alkohol. Inte minst på mindre orter innebär detta en
snedvridning av konkurrensen. Vad som ofta händer är
nämligen att diskotekbesökarna går över till närmaste
restaurang och dricker, för att sedan gå tillbaka till
diskoteket.
Ett effektivt sätt att få bukt med de alkoholrelaterade
konflikterna är därför att ta bort 41 §. Det skall sålunda vara
möjligt att erhålla tillstånd för servering av öl, vin och sprit
även om inte mat serveras. På så sätt öppnas möjligheterna
för pubar, minibarer på hotell och möjlighet att servera
alkohol på teatrar och konserthus. Allt detta en naturlig del
av samhällslivet i övriga världen.
I konsekvensens namn måste då också LHD:s 42, 48 och
51 §§, som reglerar att drinkbar skall utgöra en mindre del
av restaurangen, att lagad mat skall finnas tillgänglig samt
att alkoholservering endast får ske om annan servering sker
i annan del av samma serveringsställe, tas bort.
Erfarenheter av pubar och barer finns bland annat i
Storbritannien, med dess över 74.000 pubar. Det är
naturliga mötesplatser för människorna i ett grannskap.
Här träffas man över en öl, pratar, spelar spel och bygger
upp sociala nätverk.
Ge generella tillstånd
Den andra viktiga reformen är att tillstånd till
utskänkning generellt alltid skall ges. Tillståndsprövningen
skall utföras av kommunerna. Om tillstånd inte ges trots
den generella rätten skall det vara möjligt att överklaga
avslaget till länsstyrelsen och vidare i förvaltningsrätt.
Vid tillståndsprövning skall inte överetablering beaktas.
Den fria marknaden, det vill säga de enskilda
människorna/konsumenterna, kommer att visa om antalet
restauranger är för stort och vilka restauranger som
överlever på en fri marknad.
I sammanhanget vill vi också erinra om den tveksamhet
som bland annat Brottsförebyggande rådet har uttryckt i
samband med alkoholhandelsutredningen (SOU 1985:15)
mot att använda alkohollagstiftningen i kampen mot den
ekonomiska brottsligheten. Stor restriktivitet skall sålunda
användas vid indragning av tillstånd. I princip skall tillstånd
endast kunna dras in om näringsidkaren brutit mot regler
som bestäms i lagstiftning som styr hans tillstånd, det vill
säga de regler som anges i Lag om handel med drycker.
Ta bort tidsbegränsningarna
I LHD:s 46 § regleras vilka tider alkohol får serveras. I
korthet gäller att alkohol inte får serveras före klockan tolv
på dagen och efter klockan ett på natten. Undantag från den
senare begränsningen är dock möjliga om myndigheterna (i
dessa fall länsstyrelserna) anser att det finns ett allmänt
intresse av att tillåta servering längre. Detta allmänna
intresse har, till exempel i Stockholms län, inneburit att
länsstyrelsen kan anse att en restaurang ligger i ett område
där många människor rör sig och det därför kan finnas ett
behov med tillstånd till senast klockan tre. Det är således
myndigheterna som avgör vid vilken tidpunkt enskilda
människor skall sluta dricka.
Resultatet av de nuvarande reglerna är att alla ställen
stänger samtidigt, vilket i sin tur medför att ansamlingen av
människor på gator och torg koncentreras till ett och samma
tillfälle. Detta resulterar i sin tur allt för ofta i bråk. Om
tidsbegränsningarna togs bort skulle stängningstiderna
variera vilket skulle minska risken för oroligheter.
Erfarenheter av att så faktiskt blir fallet finns i vårt
grannland Norge!
Ett ytterligare starkt argument för att ta bort
tidsbegränsningar är de allt fler svartklubbarna som nu finns
i landets större städer. I Stockholm finns ett tiotal
svartklubbar som öppnar klockan tre och sedan håller öppet
fram till både fem och sex på morgnarna. Här ser vi ännu
ett exempel på resultaten av den svenska alkoholpolitiken.
Genom att ha regler som inte uppfattas som vettiga har
politikerna skapat förutsättningar för en svart marknad
utan någon som helst möjlighet till kontroll.
Som vi ser det är det stora problemet missbruket av
alkohol, och skall vi komma åt det krävs helt andra åtgärder
än att göra det svårt för ''vanligt'' folk att inhandla alkohol.
Det handlar om utökad information, om förebyggande
arbete och om förändringar av t.ex. LVM-lagen.
Regeringen har därför tagit initiativet och nyligen tillsatt en
alkoholkommission som skall se över bland annat just dessa
frågor. I detta sammanhang vill vi framhålla de förslag
Moderata samlingspartiet tidigare fört fram om en
effektivare opinionsbildning och en kartläggning av främst
barns situation i missbrukarmiljöer. Vi förutsätter att
kommissionen beaktar dessa våra krav.
Det torde ankomma på vederbörande utskott att
utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar ge Systembolaget rätt att
bestämma över sin verksamhet i enlighet med vad som i
motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar upphäva Systembolagets
monopol på detaljförsäljning av öl och vin i enlighet med
vad som i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar avskaffa regler om viss
alkoholhalt i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar ändra lagen (1977:293) om
handel med drycker i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Stockholm den 13 januari 1993

Knut Billing (m)

Chris Heister (m)

Charlotte Cederschiöld (m)

Henrik Landerholm (m)

Henrik S Järrel (m)

Jan Sandberg (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Knut Wachtmeister (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Sten Andersson

i Malmö (m)

Liselotte Wågö (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)