En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige

Motion 2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)

av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga om energipolitikens inriktning med hänsyn tagen till industrin och den svenska nationens behov och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att industriföretag i avfolkningsorter bör ges riktade satsningar för hjälp att expandera och utveckla sina verksamheter och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera insatserna inom utbildningsväsendet i naturvetenskapliga ämnen och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktade satsningar för fler ingenjörer och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning genom vidareutbildning samt utlandsrekrytering och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera upp industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges bi- och multilaterala kontakter på skatteområdet och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bortre tidsgräns för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid handläggningen av miljötillstånd i större omfattning än i dag arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga regelverket gällande miljölagstiftningen och ansvarsfördelningen vid förorenad mark och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Industrin utgör basen för svenskt välstånd och det var alla våra framgångsrika industri­företag som tog Sverige från att vara ett relativt fattigt land till ett av världens mest ut­vecklade och välmående länder under 1900-talet. Drygt en miljon svenskar är anställda inom industrin direkt eller indirekt genom den industrirelaterade tjänstesektorn. Inom denna tjänstesektor får många som tidigare varit arbetslösa sitt första jobb. Det innebär att industrin och industrins fortlevnad i hög grad underlättar en slags socioekonomisk integration i och med att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får bättre möjligheter att faktiskt träda in på arbetsmarknaden.

I Sverige finns en relativt väl fungerande industri, men det finns även betydande orosmoln och signaler om att vi tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa. Samtidigt hårdnar konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Med tiden har allt färre kommit att vara sysselsatta inom den svenska industrin, vilket till stor del är kopplat till tekniska framsteg på andra håll, men på senare tid kan det också kopplas till att Sverige halkat efter på en rad områden i förhållande till vår om­värld.

Sverige tjänar på att även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrens­kraftigt. Befintliga industriföretag såväl som nya branscher ska ha goda förutsättningar att verka långsiktigt i Sverige. Företag som flyttat ut hela eller delar av sin produktion ska uppmuntras att återvända. Genom att bibehålla och förbättra villkoren för svensk industri skapar vi produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Genom att bevara och utveckla en välfungerande exportindustri upprätthålls dessutom en skattebas som är av fundamental betydelse för vår gemensamma välfärd. 

En sund energipolitik – industrins grundpelare

Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Det är därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Detta har tjänat Sverige väl och vi företräder därför denna industrivänliga linje där vi skapar förutsättningar för att successivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften.

Den svenska energipolitiken måste vila på tre ben leveranssäkerhet, kostnads­effektivitet och en hög miljöprestanda vilket även är det som präglat svensk kraft­produktion under andra halvan av 1900-talet. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesanktioner på energimarknaden raserar förutsättningarna för att ens nå något av dessa mål. Regeringen måste ta initiativ till att lägga om energipolitikens inriktning med hänsyn tagen till industrin och den svenska nationens behov.

En fungerande kapitalförsörjning

Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbundna i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige ifrån många andra länder. Möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet ska ökas. Nystartade och små expan­derande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.

Utbilda rätt

Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. För att tillgodose en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver vi vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Insatserna i naturvetenskap­liga ämnen, både vad gäller lärarutbildning och grundskola ska intensifieras. Ett stort framtida behov finns av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför riktade satsningar behövs för detta. Resursallokeringen till de högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning och examen.

På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknik­intresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket kan ske exempel­vis genom så kallade teknikcollege. Stimulanser till vidareutbildning i arbetslivet, som framförallt ska användas i tider av lågkonjunktur, är behövligt. Ytterligare ett sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar.

Kompetensförsörjning

Svensk industris viktigaste tillgång är arbetskraften. Denna upprätthålls främst genom att arbetskraft i Sverige utbildas och att den matchas med det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Men det kommer förutom detta alltid finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft från andra länder.

För kompetenser som inte står att finna på den svenska arbetsmarknaden är det där­för viktigt att människor på ett strukturerat sätt ska kunna fylla luckorna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare måste dock respektera svenska villkor i enlighet med den svenska modellen.

Forskning för en innovativ industri

Det är naturligt att utvecklandet av kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att vara en ledande industri­nation också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden. Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott kli­mat för innovationer, till exempel genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig.

Det handlar också om att våga prioritera det som är efterfrågat på arbetsmarknaden, såväl inom forskning som inom lärosäten. Det handlar vidare om rättsligt skydd för immateriella rättigheter och hela det institutionella ramverket, som utgör en av grund­förutsättningarna att utveckla nya industriella koncept i Sverige.

Konkurrenskraftiga skatter

Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gent­emot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet utredas för att inte på sikt ur­holka den svenska konkurrenskraften.

En välfungerande infrastruktur

Sverige är ett stort och relativt glesbefolkat land vilket innebär stora utmaningar för det offentliga samhället. För tillverkningsindustrins del är transportinfrastrukturen avgörande för frakt av gods, men infrastrukturen måste också fungera tillfredsställande för arbets­kraften. Sverige har sedan årtionden försummat investeringar och underhåll i transport­infrastrukturen vilket inverkar till att det är högst angeläget att snarast påbörja upprust­ning och långsiktiga investeringar. Regeringen bör ge direktiv om att industrins villkor måste prioriteras upp inom infrastrukturplaneringen. Att Sverige inte ens når upp till det europeiska genomsnittet för investeringar i transportinfrastruktur, utan tvärtom ligger klart under, är oroväckande.

Det är angeläget att inte ytterligare försvåra för åkerinäringen vars näring redan är hårt ansträngd. Även krafttag kring cabotagetransporter krävs, vilket innebär att en utländsk lastbil som lossar gods i Sverige kan utföra tre inrikestransporter innan den lämnar landet för vidare transport mot sitt hemland. Registrering av dessa ska ske vid ankomst till Sveriges gränser. Sålunda får polisen en möjlighet att kontrollera om det rör sig om en laglig cabotagetransport eller en olaglig inrikestransport vid en senare kontroll längs de svenska vägarna.

I grunden bör hela transportinfrastruktursystemet ses som en nationell angelägenhet. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera fler sträckor, och underhållsförhöjande åtgärder exempelvis av vissa broar för att göra detta möjligt bör ges prioritet.

Handel

Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti. Internationell handel är nödvändig för landets ekonomi och handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik.

En viktig sådan åtgärd är att Sverige stärker sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet. Sverige har under lång tid agerat passivt och oengagerat med sina bi- och multilaterala skatteavtal. Det har inverkat till att vi under de senaste femton åren har tappat i konkurrenskraft gentemot våra viktigaste konkurrentländer och, till råga på allt, våra viktigaste marknader. Detta är en viktig och nödvändig förutsätt­ning för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk export­industri.

En fortsatt satsning och utveckling på svensk krigsmaterielexport är av vikt, det är i grunden en förutsättning för ett starkt och kostnadseffektivt inhemskt försvar. I handels­avtal med andra länder är det viktigt att slå vakt om värden som har en tydlig folklig förankring, exempelvis gällande djurskyddskrav.

Enklare lagstiftning och regelverk

En pragmatisk hållning gällande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter bör gälla. Dessa har legitimitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt.

Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop där ärendet bollas mellan olika kommunala aktörer och myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. En bortre tidsgräns för ärende­hantering ska införas och hanteringen vid överklaganden behöver förenklas. Ett problem som många industriföretagare specifikt anger är miljötillstånd för nya industrifastigheter som drar ut på tiden samtidigt som affärsmöjligheterna är mycket goda för t.ex. export till växande ekonomier. Detta kostar företagen pengar och samhället skatteintäkter och arbetstillfällen som vida överstiger kostnaden för ett erforderligt antal handläggare. Dessa handläggare måste bli fler och deras uppgift ska vara att arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera.

Miljölagstiftningen ger idag otydliga besked om ansvarsfördelning vid förorenad mark, till exempel vad det gäller industritomter där föroreningar skett i sedan decennier nedlagda företag. Detta vill vi ska avhjälpas genom förtydligande av nuvarande regel­verk. Staten bör stå med betryggande resurser för sanering.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Tobias Andersson (SD)

Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2020-09-30 Granskad: 2020-09-30 Hänvisad: 2020-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (16)
Behandlas i betänkande (16)