Enprocentsmålet m.m.

Motion 1992/93:U284 av Hans Göran Franck (s)

av Hans Göran Franck (s)
I samband med de svenska krispaketen har riksdagen
beslutat att sänka biståndet med 1,5 miljarder kronor. Det
motsvarar en sänkning med ca 10 %. 
Det kan tyckas att det är självklart att även biståndet
skall drabbas när nästan alla andra sektorer i det svenska
samhället tvingas dra ned. Det är i det sammanhanget
viktigt att poängtera att biståndets storlek, till skillnad från
andra sektorer, redan är relaterad till den svenska
ekonomins storlek genom kopplingen till
bruttonationalinkomsten. Därför blir nedskärningarna i
biståndet en dubbel nedskärning. Till det kommer att när
den svenska kronan faller i värde sjunker det ekonomiska
värdet av det svenska biståndet. Utöver detta har ytterligare
urholkning av biståndsnivån till u-länderna skett genom att
östbiståndet och kostnader för asylärenden lagts in i
biståndsbudgeten.
Nedskärningarna drabbar främst programbiståndet.
Som exempel kan nämnas Moçambique. Moçambique är
ett land som strax efter självständigheten drabbades av en
sydafrikansk krigföring som ännu ej upphört. En krigföring
som medfört en totalt förstörd ekonomi, miljontals
internflyktingar och en av de högsta
barnadödlighetssiffrorna i världen. Ett land som också
drabbats av den internationella skuldkrisen och där
skuldkvoten uppgår till 195 %. 
Den här situationen har inneburit att Moçambique
blivit extremt biståndsberoende. Sverige är det enskilda
land som ger Moçambique mest bistånd. Moçambique är
ett av många fattiga länder, som inte har någon svångrem
att dra in.
Biståndet har både ett symbolvärde för andra länder och
en konkret betydelse för de människor som får biståndet i
form av t.ex. subventionerade livsmedel, läkemedel och
skolböcker.
Sverige var ett av de första länder som uppnådde
enprocentsnivån. Detta fick stor internationell
uppmärksamhet och medförde att andra länder följde efter.
När nu föregångslandet Sverige frångår detta viktiga
symbolvärde, kan det innebära att även andra länder nu
följer efter.
Därför måste enprocentsmålet återställas. Det finns
goda möjligheter att genom andra besparingar uppnå
enprocentsmålet.
Under senhösten 1992 beslöt riksdagen att sänka en rad
skatter på bl.a. godis och kosmetika. En skattelättnad som
få svenskar ens var medvetna om. Dessa skattelättnader
innebar minskade skatteinkomster på 1,5 miljarder kronor.
Denna beskattning bör i allt väsentligt snarast återinföras.
JAS-projektet rullar vidare. JAS-ramen föreslås bli
ändrad från 50 miljarder kronor till 60,2 miljarder i prisläget
februari 1992. Det är nödvändigt att nu så långt möjligt söka
stoppa detta resursslukande projekt. Det bör snarast
utredas alternativa möjligheter för en snar avveckling.
Bantningen av försvaret i övrigt blir större än den som
regeringen träffat uppgörelse om, men det rör sig om
justeringar av mindre beskaffenhet.
I krispaketen överenskoms om en minskning av
totalförsvaret med 1,2 miljarder kronor per år fr.o.m.
1996/97. Nästa budgetår sparas 400 milj.kr. Beloppet
trappas upp till 600 milj.kr de två följande åren och därefter
blir det full spareffekt. Sammanlagt får försvaret enligt
propositionen 40,2 miljarder kronor vilket är en avsevärd
ökning i förhållande till tidigare budgetår.
Jag anser att väsentligt större besparingar kan göras på
försvaret, såväl under kommande budgetår som under den
överenskomna perioden. Det är nödvändigt med hänsyn till
rådande krisläge, liksom till de alltför stora minskningar
som görs på u-hjälpen och annat av betydelse för
inkomstsvaga grupper i det svenska samhället. Det går att
göra väsentliga reduceringar av fösvarsanslaget, förslagsvis
med  0 %.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om ett återställande av
enprocentsmålet för det svenska u-landsbiståndet enligt vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
lyxskatten på bl.a. godis och kosmetika återinförs enligt vad
som anförts i motionen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avveckling av JAS-
projektet,2
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om väsentlig
minskning av försvarsanslagen på tilläggsbudgeten enligt
vad som anförts i motionen.2

Stockholm den 26 januari 1993

Hans Göran Franck (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU

2 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till FöU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)