Ett frihetligt samhälle

Motion 2021/22:2902 av Ann-Sofie Alm (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur demokratin i Sverige kan tryggas för att säkerställa ett frihetligt samhälle för kommande generationer och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Domarnämnden och domstolarna kan garanteras självständighet bortom allt rimligt tvivel och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda huruvida vallagen bör upphöjas till en semikonstitutionell lag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Yttrandefrihet, religionsfrihet, rösträtt, föreningsfrihet, tryckfrihet och diskrimineringsförbud är exempel på grundläggande rättigheter som vi i dag tar för givna för de har alltid funnits där för oss. Men sanningen är den att dessa rättigheter kan avskaffas ganska lätt och i en relativt snabb tidsrymd. Det krävs endast två beslut med enkel majoritet i Sveriges riksdag med ett mellanliggande val.

I ett flertal länder har det inrättats begränsningar när det gäller att fatta beslut som står i strid med ett demokratiskt statsskick och mänskliga rättigheter.

I Finland krävs två beslut med ett mellanliggande val, men det ska föreligga kvalificerad majoritet i det andra beslutet. I Norges konstitution föreskrivs att ändringar inte får strida mot principerna i konstitutionen. Tyskland har i sin konstitution en särskild klausul som omöjliggör att det demokratiska statsskicket och mänskliga rättigheter upphävs samt en regel som säger att alla tyskar har rätt att göra motstånd mot varje person som önskar avskaffa den konstitutionella ordningen, om ingen annan åtgärd är tillgänglig.

Sveriges riksdag bör se över möjligheten att i grundlagen ta in en artikel som anger vilka regler som inte går att ändra under några villkor. En artikel i regeringsformen kan

införas som anger att ändringar i strid med statsskicket och de grundläggande mänskliga rättigheterna är otillåtna. Man kan också i tillägg välja att besluta att två likalydande beslut måste fattas med kvalificerad majoritet och med mellanliggande ordinarie riksdagsval. Det är svårt att föregå en utredning, men det är inte svårt att förstå att en sådan utredning är nödvändig att göra. Demokratin kan inte tas för given. Demokrati är levande materia och måste därför vårdas av en gemensam vilja för att överleva.

En trygg demokrati kräver ett pålitligt rättsväsen. Därför är det även av stor vikt att domstolar och myndigheter är oberoende. Domarnämnden, som ska garantera någon form av självständighet i domartillsättningen, tillsätts i dag av regeringen. Domarnämnden lämnar sina förslag på domare att även de tillsättas av regeringen. Domstolarna skall garanterat och utom varje tvivel vara självständiga, och därför bör detta ständigt bevakas. Det är därför en god idé att se över om systemet är hållbart över tid, kanske bör man utreda om inte i stället majoriteten av Domarnämnden utses av en kvalificerad riksdagsmajoritet, exempelvis justitieutskottet i riksdagen.

Vidare har alla offentliga organ ansvar för att, i förhållande till grundlagarna, pröva om riksdagens och regeringens beslut är grundlagsenliga. De har också rätt att efter prövning i domstol vägra tillämpa det som strider mot grundlagarna. I en trygg demokrati bör även detta värn stärkas, och grundlagen bör få en ny regel som ger exempelvis justitieutskottet vetorätt och därmed hindrar direkt olämpliga tillsättningar av exempelvis rikspolischef.

Till sist vill jag uppmärksamma att vallagen har en central plats i en trygg demokrati, och därför bör möjligheterna att uppgradera den till semikonstitutionell lag ses över, dvs. utreda om den ska vara grundlag eller om den ska vara en vanlig lag, eller om den kan upphöjas till något vi vilar vår nation på. Sammanfattningsvis innebär det att en semikonstitutionell lag besitter en starkare begränsning av möjligheten att ändra lagen.

Ann-Sofie Alm (M)