Ett kvinnouniversitet

Motion 1994/95:Ub655 av Eva Goës m.fl. (mp)

av Eva Goës m.fl. (mp)
Kvinnor i vår tid har stort intresse av utveckling. Kvinnor
utvecklas hela livet och göra det i en föränderlig värld.
Fortfarande finns det mycket kvar av förlegade värderingar
såväl inom arbetsliv, utbildning och samhällsliv som privat.
Samhället går miste om det kvinnliga perspektivet och om
kvinnlig kraft. Idag samlas kvinnor som aldrig förr för att
identifiera den kvinnliga kraften. Kvinnliga normer och
värderingar börjar få genomslagskraft.
Det första Kvinnouniversitetet i världen
Berit Ås var den första kvinnan i världen som lyckades
med företaget att få in en hel massa kvinnor i ett parlament.
Det hände sig för drygt tio år sedan, då hon uppmanade
väljarna att stryka männen, så att kvinnorna kom först. Hon
upptäckte att det gick bra att komma in, men sedan började
kampen om makten. Det var då hon kodade
härskarteknikerna och införde ett system så att kvinnorna
kunde signalera till varandra när de blev utsatta för
förlöjligande, undandragande av information,
osynliggörande etc. Det räckte emellertid inte med detta utan
Berit Ås insåg behovet av ett speciellt universitet för kvinnor,
där ämnen som inte prioriteras inom det traditionella
systemet kunde få plats och där kvinnohistorien kunde
fördjupas. Hon startade i Löten, en liten by knappa 10 mil
norr om Oslo, det första Kvinnouniversitetet i världen. Detta
växte vidare till norra Norge, där två andra blomstrar för
fullt. Berit Ås är en kvinna som arbetar för solidaritet och
miljö. Hon är ute i världen och möter orättvisorna på nära
håll. Hon engagerar sig i naturfolken och kampen för jordens
överlevnad.
Kvinnouniversitet i Västernorrland
Några kvinnor i Västernorrland som mött Berit Ås och som
tyckte att det behövdes ett liknande universitet i häxbygderna
och träpatronernas hembygd, inspirerades att följa henne i
fotspåren och därmed föddes tanken på ett Kvinnouniversitet
i Västernorrland. Det instiftades 1993 och invigdes på
kvinnodagen den 8 mars 1994. I juni samma år övertog
Kvinnouniversitetet en kursgård från landstinget. Sveriges
första Kvinnouniversitet var en verklighet.
Sedan starten har många nätverk knutits och flera kvinnor
vill starta kvinnouniversitet runt om i Sverige. Det finns ett
i Robertsfors och flera är på gång, bl a i norra Värmland.
Kreativt centrum
Kvinnouniversitet är en mötesplats och forum för kvinnors
utveckling. Här arbetar Du i en experimentell och stödjande
anda med en tillåtande och förutsättningslös inställning till
olika arbetssätt och angreppsvinklar. I Kvinnouniversitetet
kan Du utforska, urskilja och fördjupa kvinnligheten och du
kan göra det tillsammans med andra kvinnor.
Samarbete i stället för konkurrens
Kvinnouniversitetet vill samarbeta och inte konkurrera,
därför har Mitthögskolan och Kvinnouniversitetet bl a
påbörjat en 10-poängsutbildning i Kvinna, chef och ledare.
Tillsammans med andra kursanordnare och konsulter har
kortkurser givits om kvinna--arbetsliv, skapa din framtid,
kvinnlig företagsamhet, ledarträning osv.
Idé, drivkraft och aktivitet
Kvinnouniversitetets IDA-seminarier, som står för Idé-
Drivkraft-Aktivitet har i en process inventerat vad
Västernorrlands kvinnor förväntar sig av
Kvinnouniversitetet. Dessa seminarier har förlagts i alla
kommuner. De har blivit så uppskattade att de efterfrågas
utanför länet. Katalogen över teman och kurser är diger.
Även önskemål om start av kvinnobank, typ nätverksbank,
som förekommer i Lofoten i Norge och i Norrbotten finns i
förteckningen.
Utveckla och påverka samhället
Det finns ett uppdämt behov hos kvinnorna att samlas för
att vara med och påverka utvecklingen i samhället,
inspireras, vara stöd åt varandra och sprida kunskap om
kvinnlig kompetens. Kvinnor vill dela med sig av sina
erfarenheter. Redan har invandrarkvinnor och arbetslösa
unga kvinnor hört av sig till Kvinnouniversitetet, och viljan
finns hos de verksamma att just möta dessa kvinnor och även
ha utbyte med kvinnor i tredje världen och öst. Vi menar att
det är särskilt viktigt att kvinnouniversiteten finns i glesbygd
eller på små orter, på ställen som hotas av utflyttning och
arbetslöshet. Där betyder detta kvinnliga nätverk och
idécentrum så mycket mera för framtidstron och drivkraften
att göra något åt situationen.
Forskning
Kvinnouniversitetet startar också en egen forskning för att
bli detta kreativa centrum för nya idéer, där idéer i tiden
bearbetas och kan förverkligas i vårt samhälle för att möta
framtiden och höja beredskapen inför de globala hoten och
möjligheterna som vi i dag anar. Denna forskning sker ur ett
feministiskt perspektiv, där helhetssyn och tvärvetenskapligt
arbetssätt är givet.
Kvinnofond
Det svåra är att söka pengar till startbidrag för ett företag
som detta. Det tycks inte höra hemma under kvinnliga
företag, inte heller under utbildning eller arbetsmarknad. Det
har därför väckts en tanke att det skulle bildas en Kvinnofond
på nationell nivå som dessa kvinnouniversitet kan söka
pengar ur, typ stipendier. I Norge har Kvinnouniversitetet ett
anslag från staten på 1,2 miljoner kronor. Om alla kvinnor
skall ha råd att studera vid kvinnouniversitet, kan inte
avgiften vara så hög att den bekostar alla omkringkostnader
plus lärare. Hittills har verksamheten i Västernorrland
finansierats genom kursavgifter, bidrag från kommuner och
från KOM-programmet och genom frivilliga insatser. Det
kommer att växa upp flera Kvinnouniversitet och det vore
rimligt att lägga över anslag från utbildnings-,
arbetsmarknads-  och civildepartementet till en Kvinnofond.
Beloppet bör ligga på minst en miljon kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett kvinnouniversitet i Sverige,
2. att riksdagen beslutar att från Civil-, Arbetsmarknads-
och Utbildningsdepartementen överföra minst en miljon
kronor till en kvinnofond i enlighet med vad i motionen
anförts.

Stockholm den 23 januari 1995

Eva Goe s (mp)

Gunnar Goude (mp)

Barbro Johansson (mp)

Ewa Larsson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Per Lager (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Kia Andreasson (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Annika Nordgren (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Birger Schlaug (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)