om ett pedagogiskt råd för granskning av nya lagar

Motion 1987/88:K207 av Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :K207

av Alf Svensson (c)

om ett pedagogiskt råd för granskning av nya lagar

Mångå lagar är mycket svåra att förstå för den enskilde medborgaren. Ytterst
få personer torde kunna räkna ut sin ATP-poäng enligt lagens regler. Det har
sagts att den som med semesterlagens hjälp kan räkna ut sin semesterersättning
är ett geni. T. o. m. reglerna för föräldraledighet är så svårtolkade att
Riksförsäkringsverkets broschyrer inte räcker för att förklara dem. Andra
exempel på för medborgarna svårgenomträngliga bestämmelser finns i
skattelagstiftningen - begränsningsregeln och marginalskattespärren är två
exempel.

Ett alldeles tydligt exempel på komplexitet är den nyligen genomförda
sjukförsäkringsreformen. Den ökade rättvisan men samtidigt ökade den
också ”krångligheten” i uppgiftslämnandet för att få rätt sjukpenning.

Inom UNESCO har man diskuterat var gränsen för funktionell läs- och
skrivfärdighpt (functional literacy) går. 1962 definierade en UNESCO-grupp
det så här:

En person är funktionellt litterat när han uppnått de grundläggande
kommunikationsfärdigheter som gör det möjligt för honom att ta del i alla de
aktiviteter i vilka kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning och
matematik är nödvändiga i hans grupp eller samhälle och när de uppnådda
kunskaperna och färdigheterna gör det möjligt för honom att använda dessa
för sin egen och samhällets utveckling.

I en demokrati är det viktigt att medborgarna kan delta i beslutsfattandet och
förstå de åtgärder de själva är föremål för. Ett mer komplicerat samhälle
kräver bättre utbildning hos medborgarna - men vanligen också fler och mer
komplicerade lagar - än ett ”enklare” samhälle. Utbildningsnivån kan inte
höjas hur mycket som helst hos folkflertalet. Därför måste också lagarna
anpassas till den funktionellt litterates nivå.

På senare år har lagarnas formulering uppmärksammats. Språkvårdare har
anställts i departement och myndigheter. Men en lags begriplighet är inte
enbart en fråga om formuleringskonst. Det är också själva sakförhållandet
som avgör om lagen är svår att tolka.

Vikten av klara, överskådliga lagregler måste särskilt betonas i en tid när
datatekniken gör det möjligt att sekundsnabbt utföra mycket komplicerade
beräkningar. Det vore betänkligt för demokratin om nya lagar infördes som
krävde datorbearbetning för att kunna tillämpas. Det skulle ge staten mycket
stor makt öv<;r den enskilde, som inte enkelt kunde kontrollera tillämpning

en av lagen. Den svenska skattelagstiftningen är snubblande nära den Mot. 1987/88

punkten. Enligt Riksskatteverkets egna enkäter är det bara ett fåtal av K207

skattebetalarna som kontrollräknar sin skatt.

Lagrådets uppgift är att granska förslag till nya lagar och avgöra om de står
i strid med tidigare lagstiftning och med svensk rättstillämpning. Lagrådet
granskar alltså lagarna ur strikt juridisk synvinkel.

Det borde finnas en instans, ett pedagogiskt råd, som granskade nya
lagförslag ur pedagogisk synvinkel. Det pedagogiska rådet skulle ställa
frågan: ”Kommer den här lagen att kunna förstås av en normalutbildad
person i den grupp som kommer att beröras av lagen?”

Om en lag inte uppfyllde det kravet, borde den omarbetas. Det kan
innebära att lagen rent sakligt ändrar innehåll, inte bara språkligt. Man kan
alltså tänka sig lägen där man får välja en något mindre millimeterrättvis lag
för att få en lag som de flesta medborgarna begriper och kan kontrollera
tillämpningen av.

Ett pedagogiskt råd kunde bestå av pedagogiska forskare m. fl. som hade
resurser att med enkäter och intervjuer undersöka begripligheten hos nya
lagar. Rådet skulle också på eget initiativ kunna granska äldre lagstiftning.

I konstitutionsutskottets betänkande 1987/88:3 har tidigare framfört
förslag behandlats. Där hävdas det att intresset av språkgranskning redan är
tillgodosett. Den attityden är inte särskilt klädsam. Verkligheten talar för att
det behövs ett språkvårdande och förståelsevårdande organ på en nivå
motsvarande lagrådets.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett pedagogiskt råd
för granskning av nya lagars begriplighet.

Stockholm den 19 januari 1988
Alf Svensson (c)

gotab Stockholm 1988 14275 8