Ett samlat program för skolledarutbildning

Motion 1985/86:621 Per Unckel m. fl. (m)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:621

Per Unckel m. fl. (m)
Ett samlat program för skolledarutbildning
(prop. 1985/86:173)

Skolledarrollen har som ett resultat av nya läroplaner förändrats betydligt de
senaste åren. Dagens skolledare har ett större ansvar än tidigare i ekonomiska
och organsiatoriska frågor. De har förhandlingsskyldighet gentemot
personalen och samrådsskyldighet gentemot elever och föräldrar. Genom
läroplanernas karaktär av mål- och ramstyrning har skolledningen betydande
möjligheter att tillsammans med skolpersonalen finna lösningar och organisera
undervisningen i former som svarar mot lokala behov. Dessa olika
exempel på decentraliserat ansvar ger skolledarna en nyckelroll i utvecklingen
av skolan.

Skolledarna är med nuvarande behörighetsregler lärare med stor erfarenhet
av undervisning. Skolledarens arbete innehåller en pedagogisk del för
vilken lärarerfarenheten är en viktig grund. Samtidigt skiljer sig chefsrollen
med allt vad den medför på ett markant sätt från läraryrket. Det är mot denna
bakgrund rimligt att skolledarna får en utbildning som är inriktad mot det
specifika i skolledaruppgifterna.

Moderata samlingspartiet har i tidigare motioner betonat vikten av att en
ny skolledarutbildning kommer till stånd. Vi finner regeringens förslag om en
i fyra steg indelad utbildning välmotiverad som ram för skolledarutbildningen.
Till sitt innehåll bör denna emellertid få en annan tyngdpunkt än den
regeringen föreslår.

Enligt vår uppfattning bör tyngdpunkten i skolledarutbildning ligga på de
moment som syftar till att utveckla ledarskap. Kunskaper om hur man leder
och samarbetar med personalen på skolan är av central betydelse för
skolledarna. Härutöver behövs utbildning i administrativa och ekonomiska
rutiner om de krav arbetsgivarrollen uppställer och om rättsfrågor.

Den samlade skolledningen skall upprätthålla god kontakt med undervisningen
i skolan genom besök i klassrummen, egen undervisning m. m. Som
det framhålls i läroplanens mål och riktlinjer är det emellertid ytterst läraren
som tillsammans med eleverna bestämmer hur arbetet i klassen skall
organiseras. Skolledarnas pedagogiska uppgifter måste ses i detta perspektiv.

Skolledningen i ett rektorsområde består i dag normalt av ett flertal
personer. Det är viktigt att dessa kompletterar varandra genom att de har
olika inriktning i fråga om kompetens, t. ex. administration, pedagogisk
ledning och erfarenhet av försök. Vi anser mot denna bakgrund att
skolledarutbildningen måste görs flexibel i så måtto att skolledarna ges
möjlighet att specialisera sig på någon av dessa inriktningar. Självfallet skall

utbildningen samtidigt ge en så bred kompetens i grunden att skolledaren kan Mot. 1985/86:621
tjänstgöra också i rektorsområden med få eller bara en skolledartjänst.

I ett skolväsende som huvudsakligen är målstyrt blir utvärderingen av det
arbete som utförs i skolan väsentligt. Samtidigt har de instrument för
utvärdering som tidigare fanns, t. ex. studentexamen och gymnasieskolinspektörerna,
tagits bort. Vi förordar att en betydande del av skolledarutbildningen
ägnas frågor om utvärdering av skolarbetet. Därigenom skulle
förutsättningar kunna skapas för ett nytt system för utvärdering av skolarbetet.

Omfattningen av de fyra stegen i den föreslagna skolledarutbildningen
finns endast angiven för fördjupningsdelen som totalt skall omfatta ca 60
dagar. Vi gör för vår del bedömningen att utbildningsbehovet är som störst i
början av skolledartjänstgöringen. Tidsmässigt bör därför den tyngsta delen
av utbildningen läggas på rekryteringsdelen och framför allt på introduktionsutbildningen.

Vad som ovan har anförts om inriktningen och omfattningen av skolledarutbildningen
samt om dess innehåll bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

För att genomföra fördjupningsutbildningen föreslås i propositionen dels
två fasta utbildningsledartjänster på skolöverstyrelsen, dels en regional
organisation av icke specificerad storlek. Till de regionala utbildningsledarna
skall också samrådsorgan knytas. Samtidigt förutsätts länsskolnämnderna ha
ett visst ansvar för skolledarutbildningen.

Vi kan för vår del inte finna att en särskild regional organisation för just
skolledarutbildningen är nödvändig. Vi förordar i stället att länsskolnämnderna
ges ansvaret för skolledarutbildningens fördjupningsdel. I den mån
underlaget för att genomföra en fördjupningsutbildning anses vara för litet
inom ett län, kan länsskolnämnderna ta initiativ till samarbete utan assistans
av någon regional utbildningsledare. Vi avvisar således förslaget om en
särskild regional organisation för att planera och genomföra fördjupningsutbildningen.

Nuvarande medel för arbetsavlastande åtgärder föreslås i propositionen
avskaffade. I stället skall kommunerna kunna disponera medlen för lokal
skolutveckling på det sätt som man lokalt anser vara bäst. Skolledarnas
möjligheter att ta aktiv del i sin egen utbildning ökar om de slipper
upprätthålla sin egen tjänstgöring parallellt med studierna. Vi vill för vår del
understryka att en skälig del av de medel som kommunerna anslår till
skolledarutbildning skall användas för täckande av vikariekostnader.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen och omfattningen av skolledarutbildningen
samt om dess innehåll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsskolnämndernas ansvar för fördjupningsutbildningen.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1985/86:621
motionen anförts om att en skälig del av resurserna till skolledarutbildningen
bör användas för täckande av vikariekostnader.

Stockholm den 22 maj 1986

Per Unckel (m)

Birgitta Rydle (m)

Göran Allmér (m)

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Swante Allgulander (m)

Anders G Högmark (m)
Rune Rydén (m)

Lars Ahlmark (m)

Ann Cathrine Haglund (m)
Hans Nyhage (m)

10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.