EU

Motion 2007/08:U353 av Kenneth G Forslund m.fl. (s)

av Kenneth G Forslund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU-samarbetets innehåll och inriktning.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en fortsatt utvidgning av EU.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för ökad öppenhet och insyn inom EU.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU som ett föredöme för det internationella samarbetet.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU, kris- och konflikthantering samt fredsfrämjande insatser.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s budget.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Europaparlamentets säte.1

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om prioriteringar under det kommande svenska ordförandeskapet i EU 2009.1

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljö och utsläpp.2

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom EU arbeta mot gränsöverskridande brottslighet.3

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom och tillsammans med EU motverka trafficking.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s gemensamma flyktingpolitik.4

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s jordbrukssubventioner.2

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utformningen av tjänstedirektivet.5

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utformningen av arbetstidsdirektivet.6

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alkohol och EU:s inremarknadsregler.7

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om allmännyttiga bostadsföretag.8

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om institutionella monopol.9

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om harmonisering av skatter.7

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regler och procedurer kring ansökan om EU-bidrag.

1 Yrkandena 3, 7 och 8 hänvisade till KU.

2 Yrkandena 9 och 13 hänvisade till MJU.

3 Yrkande 10 hänvisat till JuU.

4 Yrkande 12 hänvisat till SfU.

5 Yrkande 14 hänvisat till NU.

6 Yrkande 15 hänvisat till AU.

7 Yrkandena 16 och 19 hänvisade till SkU.

8 Yrkande 17 hänvisat till CU.

9 Yrkande 18 hänvisat till SoU.

EU-samarbetets innehåll och inriktning

Framväxten av det europeiska samarbetet har varit avgörande för vår kontinents välstånd. I århundraden drabbades Europas befolkningar av blodiga krig länderna emellan. I dag präglas Europa av fred. Historiskt sett är denna utveckling fantastisk.

Socialdemokraterna vill att EU i grunden ska vara ett mellanstatligt samarbete, där vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan lösa problem som kräver gemensamma lösningar.

Dagens EU måste utvecklas på alla de områden där vi genom unionen bäst kan skapa gemensamma lösningar på gemensamma problem – som hårdare gemensamma tag mot miljöförstöring, som kraftfulla insatser mot människohandel och annan internationell brottslighet, som arbetet för att skapa fler och tryggare jobb.

Politiken och demokratin måste komma ikapp den ekonomiska globaliseringens försprång. Sverige och EU måste bli bättre på att inom internationella organisationer driva frågor om arbetstagarnas rättigheter, internationella miljöregler och rättvisa handelsvillkor.

Det handlar också om att komma åt skatteparadis, pengatvätt och terrorismkonton, om rätt utformade tjänstedirektiv inom EU och om nya vägar för att finansiera utveckling. Med en mer aktiv politik kan makt förflyttas från den internationella marknaden till internationella politiska institutioner.

En demokratisk globalisering kräver respekt för de internationella regelverk och institutioner som redan finns på plats. Den internationella rätten, konventioner, protokoll och regelverk måste följas. Med gemensamma spelregler skyddas små staters rätt, och den globala demokratin stärks. När den internationella rätten efterlevs styrs utvecklingen av gemensamma överenskommelser och på lika villkor, inte av de stater som har störst militär eller ekonomisk styrka. Därför vill vi socialdemokrater värna och stärka den internationella rätten. EU har här en stor roll att spela.

Den internationella brottmålsdomstolen och andra globala institutioner måste respekteras. Ingångna avtal som Kyotoprotokollet och icke-spridnings-fördraget måste efterlevas, liksom FN:s resolutioner. Vi vill arbeta för en stark, effektiv och respekterad rättsordning baserad på folkrätt och mänskliga rättigheter. EU har en viktig roll inte minst genom att vara ett föredöme för det internationella samarbetet.

Fortsatt utvidgning av EU

Socialdemokraterna och Sverige har drivit på utvecklingen så att EU i maj 2004 kunde få tio nya medlemmar. Efter det har ytterligare två nya medlemsstater tillkommit 2007. Just nu pågår förhandlingar med flera stater som sökt medlemskap.

Den samlade erfarenheten av de två senaste utvidgningarna är att för flertalet av de nya medlemsländerna har själva vägen in i EU bidragit till utvecklingen i länderna. EU:s attraktionskraft har i sig skapat en vilja till förändring och utveckling i de länder som nyligen lämnat diktatur och akut nöd bakom sig. Möjligheten att delta i att forma gemensamma politiska lösningar samt tillgången till den gemensamma marknaden har sporrat till förändringar.

Demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, öppenhet och välstånd har utvecklats och befästs. Det har skett på samma sätt i de nya medlemsstaterna med nyvunnen demokrati som i de länder som på 1980-talet blev medlemmar och därmed definitivt skakade av sig diktaturen.

Det finns ingen absolut och given gräns för hur stort EU kan bli, ingen gräns vare sig numerärt eller geografiskt. Varje enskilt lands vilja och förmåga är avgörande för dess möjlighet att bli medlem i EU.

Dörren måste fortsätta att stå öppen för nya medlemsstater. Sverige måste inom EU kämpa för detta och mot de krafter och strömningar som från tid till annan menar att utvidgningen ska stoppas eller att bara vissa länder ska få komma med.

Samtidigt som Sverige ska vara positivt till fortsatt utvidgning är det viktigt att det ställs höga krav på nya medlemsstater. De ska till fullo uppfylla de krav och värderingar som ställs och de ska vara väl förberedda och redo för medlemskapet. Detta är avgörande för om och när länder som ansökt och förhandlat om medlemskap släpps in som medlemmar i EU.

Sverige måste även i fortsättningen vara pådrivande för en fortsatt utvidgning av EU.

Ökad öppenhet och insyn inom EU

För allmänheten och även politiskt aktiva och förtroendevalda framstår EU och dess beslutsorganisation ofta som avlägsen, komplex och sluten.

Under de år Sverige varit medlem i EU har öppenheten ökat väsentligt och det finns i dag en helt annan attityd inom EU. Fortfarande är dock mångas känsla att EU brister när det gäller öppenhet. Detta beror naturligtvis på vad man jämför med, men det faktum att många medieredaktioner dragit ned på sin EU-bevakning bidrar också.

Beslutsunderlag, förhandlingsprocesser och utvärderingar måste göras tillgängliga för medborgarna. Sverige har en lång tradition på detta område och måste bidra med erfarenheter och metoder för att ytterligare öppna EU för insyn.

Ett föredöme för det internationella samarbetet

EU står i dag modell när man i andra delar av världen bygger upp regionala samarbeten. EU är också en maktfaktor i olika internationella sammanhang och forum, inte enbart i kraft av den ekonomiska eller numerära styrkan utan också utifrån de resultat som uppnåtts inom EU.

EU bygger på samarbete mellan demokratiska stater som själva valt att ingå i samarbetet. Hur och om vad EU samarbetar inspirerar andra. EU har ett stort ansvar att internationellt vara en lyhörd, demokratisk, progressiv och solidarisk organisation som tar ansvar, bidrar och inte enbart agerar utifrån egen vinning.

Kris- och konflikthantering samt fredsfrämjande insatser

Sverige är militärt alliansfritt. Socialdemokraterna vill göra Sverige bättre rustat för att kunna bidra med internationella insatser för fred. Omvandlingen av det svenska försvaret ska fortsätta. Vi vill se ett effektivt insatsförsvar med förmåga att verka både i Sverige och utomlands – över hela skalan från förebyggande åtgärder till fredsframtvingande insatser på säkerhetsrådets uppdrag.

Vi vill också ge EU ökad kapacitet för internationell krishantering i enlighet med FN-stadgan. Även EU och Nato måste i större utsträckning engageras i fredsfrämjande arbete i Afrika. Samtidigt måste fattigdomsbekämpningen fortsätta med kraft.

EU håller på att utvecklas till en aktör som innehåller just den bredd av instrument som krävs för att kunna möta dagens mångfacetterade hot. Detta är positivt. Samtidigt som Förenta nationerna har det övergripande ansvaret för fred och säkerhet i världen ökar kraven från FN på att också regionala organisationer som EU ska ta ett större ansvar. En region som representerar 450 miljoner människor, en fjärdedel av jordens rikedom och som spenderar mer än 1 500 miljarder kronor på militärt försvar bör också ta ett större ansvar för fred och säkerhet. Därför är det viktigt att den säkerhets- och försvarspolitik som utvecklas inom EU ger ökad förmåga och kapacitet för krishantering. Det råder ingen motsättning mellan att delta i EU:s krishantering och ett fortsatt starkt engagemang för FN. Tvärtom kommer en fungerande krishantering i Europa att stärka FN och ge stabil och pålitlig säkerhet i Europa. EU:s krishantering ska i alla delar ske i enlighet med principerna i FN-stadgan. Därför bör EU förbättra sin förmåga att förebygga och hantera kriser, i nära samarbete med FN. EU har tillgång till ett mycket brett spektrum av instrument. Dessa sträcker sig över diplomati, handelsavtal, bistånd till rättsväsende, polis och militära insatser. Bredden av instrument, samt förmågan att koordinera dessa inom en gemensam ram, gör EU till en unik aktör för internationell krishantering. Redan i dag genomför EU såväl militära som civila krishanteringsinsatser. FN och regionala organisationer som Afrikanska unionen efterfrågar stöd för snabba internationella insatser. Här råder globalt en stor brist på kapacitet. Att tidigt kunna vara på plats för att förhindra att en kris växer och sprids är avgörande. Det är viktigt att EU etablerar civila snabbinsatsgrupper med bland annat räddningstjänst, sjukvård, polis och åklagare. Dessa ska snabbt kunna sättas in för att hjälpa offer för terrordåd, naturkatastrofer eller andra kriser.

EU:s budget

Sverige tillhör inom EU en minoritet av länder som vill hålla EU:s budget på en begränsad nivå på maximalt en procent av BNP.

Det är rimligt att Sverige som ett rikt land är nettobidragsgivare till EU. Det som inte är rimligt är hur pengarna fördelas inom EU. I dag erhåller vissa länder i västra delen av EU stora bidrag till både jordbruk och infrastruktursatsningar trots att dessa länder har utvecklats ekonomiskt och borde stå på egna ben.

Fördelningen av pengar för utveckling borde i högre grad komma de nya och mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstaterna i EU:s östra del till godo.

Sverige måste i EU:s kommande revision av den innevarande långtidsbudgeten och i det framtida arbetet med nya långtidsbudgetar agera för ett bättre användande av EU:s pengar.

Var än EU:s pengar används är det av största vikt att pengarna används på ett korrekt sätt. Fusk och korruption av alla slag måste kraftfullt bekämpas.

Europaparlamentets säte

Av historiska skäl delar Europaparlamentet upp sitt arbete mellan Bryssel och Strasbourg. Det här har gett en flyttcirkus av personer och handlingar som i dag är helt omöjlig att försvara från effektivitetssynpunkt, ekonomisk synpunkt eller miljösynpunkt.

Hela flyttcirkusen drar ett löjes skimmer över EU och måste snarast upphöra. Sverige måste i alla sammanhang agera för att inom EU väcka opinion och nå ett beslut om att koncentrera Europaparlamentets verksamhet till en ort. Sveriges EU-minister bör stå fast vid och driva detta – hennes eget krav sedan tiden som Europaparlamentariker.

Sveriges kommande ordförandeskap

Under 2009 kommer Sverige återigen att vara ordförande för EU. Det svenska ordförandeskapet 2001 var mycket framgångsrikt. Ska Sverige återigen hantera sitt ordförandeskap på ett framgångsrikt sätt krävs att ordförandeskapet är väl förberett och har rätt och tydliga prioriteringar.

Sverige är genom det ständiga arbetet inom EU förknippat med och har hög trovärdighet i frågor som rör arbete, klimat och miljö, jämställdhet och utvidgning. Dessa frågor måste vara Sveriges prioriteringar, och EU har ett stort behov av att fortsätta att utvecklas på dessa områden.

Miljö och utsläpp

Handeln med utsläppsrätter inom EU kommer att minska koldioxidutsläppen i hela Europa. Det är viktigt att införandet genomförs på överenskommet sätt i alla medlemsstater för att inte snedvrida konkurrensen.

Nu när åtta av nio Östersjöländer är medlemmar i EU har vi en ny chans att förbättra miljösituationen i Östersjön.

Västerhavet med sin biologiska mångfald har en annan problematik, nog så viktig. Sverige ska med EU som redskap och en aktiv marin politik bryta trenden och skapa ekologisk balans i våra hav. Vi ska driva på för att öka takten i det internationella samarbetet med Nordsjöländerna och våra grannar kring Östersjön. EU måste besluta om bindande regler. Forskning och miljöövervakning ska utvecklas och sjösäkerheten förbättras.

Ett internationellt forskningscentrum för havsmiljö ska inrättas.

Vi vill att Sveriges ledande roll inom det europeiska och internationella miljösamarbetet ska befästas och utvecklas. Alla internationella arenor ska utnyttjas för att driva på för en global hållbar utveckling. Sverige ska driva på för ett nytt klimatavtal då Kyotoprotokollet löper ut 2012. Biståndets gröna profil ska stärkas. Vi ska använda biståndsmedel för att stödja miljövänlig och förnybar energiproduktion i utvecklingsländer. EU är en betydande arena för arbetet för en hållbar utveckling. Sverige ska bidra aktivt för att få till stånd en strikt kemikaliepolitik inom EU och för en internationell kemikalielagstiftning.

Arbeta mot gränsöverskridande brottslighet

När allt blir mer internationellt och gränsöverskridande blir också brottsligheten det. Nya möjligheter för handel och utbyte blir tyvärr också nya möjligheter för brott. Mot den bakgrunden är det viktigt att också brottsbekämpningen har möjlighet att arbeta gränsöverskridande. Ett ökat internationellt samarbete, inte minst inom EU, är nödvändigt för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Det arbetet måste ske på nationell basis och genom ömsesidigt och förtroendefullt samarbete.

Inom och tillsammans med EU motverka trafficking

Ett av de allra vidrigaste gränsöverskridande brotten är handel med människor som utnyttjas som svart arbetskraft och i prostitution. Sverige måste ta ett särskilt ansvar för att motverka prostitution. Minskas eller försvinner prostitutionen finns inte samma grund för att kidnappa och smuggla människor. EU är en viktig samarbetspartner för Sverige i arbetet mot trafficking men Sverige måste också bilda opinion inom EU mot människohandeln.

Gemensam flyktingpolitik

EU:s demokrati och välstånd lockar på många sätt länder och människor i vår omvärld. Människor som lever i den allra värsta nöden frestas att utsätta sig för direkt livsfara för att försöka ta sig in i EU. Detta gör att olika medlemsstater från tid till annan upplever mycket stora strömmar av flyktingar och asylsökande. Det som hittills upplevts kan också snabbt komma att överträffas om en större natur- eller svältkatastrof skulle inträffa i EU:s direkta grannområde.

EU:s medlemsstater måste samarbeta mer kring flyktingmottagandet och ta ett gemensamt ansvar. EU måste ha en gemensam flyktingpolitik som garanterar alla asylsökande en rättssäker prövning och ett bra mottagande inom hela unionen.

Jordbrukssubventioner

Ungefär hälften av EU:s budget används till jordbrukssubventioner. Ursprungligen formades EU:s jordbrukspolitik i en tid då det fanns ett stort behov av att säkerställa både producenternas möjlighet att producera och konsumenternas möjlighet att få säker tillgång till mat.

I dag präglas EU:s jordbruk av överproduktion, varierande kvalitet och orimliga subventioner. EU:s direkta jordbrukssubventioner motsvarar mer än världens samlade utvecklingsbistånd. Detta är inte en rimlig situation och i princip alla inom EU inser det; ändå har inga avgörande steg tagits för att förändra systemet.

Sverige måste intensifiera arbetet med kraftigt minskade jordbrukssubventioner i EU.

Utformningen av tjänstedirektivet

Handel med tjänster är den näring som troligtvis har störst tillväxtpotential de närmaste åren. EU-länderna har en stor potential för utveckling på detta område både när det gäller handel inom EU och export ut ur EU. En grundförutsättning för att kunna konkurrera på exportmarknaden är att ha en stark hemmamarknad.

För att skapa en bättre inre marknad för tjänstehandel behöver EU:s tjänstedirektiv utvecklas. EU behöver ett bra tjänstedirektiv. Ett tjänstedirektiv som inte sätter arbetsrätt och lönenivåer på spel eller utgör ett hot mot samhälleliga tjänsters funktion och kvalitet.

Sverige måste ständigt arbeta för att varken tjänstedirektivet eller andra EU-regler ska omöjliggöra den typiska svenska karaktären för att reglera arbetsmarknaden genom dispositiv lagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Utformningen av arbetstidsdirektivet

De gemensamma reglerna för arbetstid inom EU är viktiga för att säkerställa att alla anställda i alla länder har en rimlig arbetstid och möjlighet till sammanhängande vila.

För att detta ska bli verklighet måste det verkligen vara så att EU:s arbetstidsdirektiv gäller fullt ut i samtliga medlemsländer.

Alkohol och EU:s inremarknadsregler

Sverige ska i EU driva på för minskade införselnivåer och ökade minimiskatter på alkohol. Alkoholbeskattningen och Systembolagets försäljningsmonopol är viktiga instrument och måste försvaras. Alkohol är inte vilken vara som helst och ska därför inte omfattas på samma sätt av EU:s inremarknadsregler som andra varor.

Allmännyttiga bostadsföretag

De svenska allmännyttiga bostadsföretagen har en stark och viktig roll för hela bostadssektorn i Sverige. Genom deras verksamhet hålls boendekvaliteten uppe och boendekostnaderna nere. Därigenom har alla möjlighet till en god bostad.

Sverige måste i EU vara uppmärksamt på hur olika nya regler kan påverka förutsättningarna för den svenska allmännyttan. Regler som omöjliggör allmännyttiga bostadsföretag eller deras grundläggande och karaktäristiska arbetssätt kan inte accepteras.

Institutionella monopol

Apoteket och Systembolaget är exempel på svenska institutionella monopol som har en mycket viktig och speciell roll att fylla för att upprätthålla en samhällelig funktion och kvalitet.

Sverige måste i EU vara uppmärksamt på hur olika nya regler kan påverka förutsättningarna för institutionella monopol. Regler som omöjliggör dessa eller deras grundläggande och karaktäristiska arbetssätt kan inte accepteras.

Harmonisering av skatter

Skatter ska vara en angelägenhet för de enskilda medlemsstaterna. För att skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor kan gemensamma miniminivåer för olika skatter inom EU vara en tillgång.

EU ska inte ha egen beskattningsrätt.

Regler och procedurer kring ansökan om EU-bidrag

Sverige är nettobidragsgivare till EU och ska rimligen fortsätta att vara det. Däremot måste återflödet till Sverige öka jämför med i dag. En väg att nå dit är att fler EU-projekt startas och genomförs i Sverige. Projekt som bidrar till utveckling och kompetenshöjning.

Dels behöver både de offentliga organisationerna och det civila samhället bli mer aktivt med att driva projekt och söka EU-medel, dels måste ansökningsförfarandena förenklas.

Stockholm den 3 oktober 2007

Kenneth G Forslund (s)

Urban Ahlin (s)

Veronica Palm (s)

Carina Hägg (s)

Kent Härstedt (s)

Kerstin Engle (s)

Olle Thorell (s)

Carin Runeson (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 2007-10-05 Hänvisning: 2007-10-16 Bordläggning: 2007-10-16

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (21)