Familjerätten gällande HBT

Motion 2002/03:L254 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, fp, c, mp)

av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, fp, c, mp)

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lika regler skall gälla för registrerat partnerskap som för äktenskap.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa anknytningsvillkoren i lagen om registrerat partnerskap.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ambassader skall ges i uppdrag att förrätta registrering av partnerskap.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra terminologin i lagen om registrerat partnerskap.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en könsneutral sambolagstiftning som likställer samkönade och olikkönade samboförhållanden.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör bestämma att lagändringarna i betänkande 2001/02:LU27 träder i kraft omgående, efter det att uppsägningen av 1967 års europeiska konvention om adoption av barn trätt i kraft.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om assisterad befruktning för lesbiska kvinnor och det rättsliga föräldraskapet.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att föreslå en förändring av äktenskapsbalken för att skapa ett utrymme så att inte transsexuella tvingas till skilsmässa.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att införa en könsneutral äktenskapslagstiftning som gäller lika för alla oavsett sexuell läggning och könstillhörighet.

2 Riksdagens HBT-grupp

Riksdagens HBT-grupp är ett tvärpolitiskt nätverk i Sveriges riksdag som diskuterar och utarbetar förslag till riksdagsbeslut kring lagstiftning som berör homosexuella, bisexuella och transpersoner. Motionen är undertecknad av en riksdagsledamot ur varje partigrupp. Totalt deltar ett 60-tal personer i gruppen. Vår utgångspunkt är att det i dag råder brister i svensk lagstiftning och praxis. Bristerna består till stora delar av att lagar och praxis inte är anpassade till den verklighet som råder samt att de i många fall missgynnar personer på grund av deras sexuella läggning eller könstillhörighet. I denna motion, som är ett resultat av vårt samarbete, föreslås sådana förändringar som vi anser är viktiga att genomföra för att målsättningen om ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle skall kunna uppnås. Denna vision innebär ett samhälle fritt från diskriminering, våld och fördomar mot personer på grund av deras sexuella läggning eller könstillhörighet.

3 Våra utgångspunkter

Alla människor har vissa grundläggande behov gemensamma. Till dessa hör behov av kärlek, sex, trygghet och gemenskap med andra människor. Kärlek är en viktig drivkraft för såväl en personlig som samhällelig utveckling. Vår utgångspunkt är att kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön är lika mycket värd som kärlek och sexualitet mellan människor av olika kön. Alla skall kunna leva ett värdigt liv, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Tyvärr finns det i vårt samhälle ett förtryck av homosexuella, bisexuella och transpersoner, vilket bland annat tar sig uttryck i trakasserier, våld och diskriminering, men även i lagstiftningen.

Homosexuella och bisexuella är män och kvinnor i olika åldrar med olika etnisk bakgrund, religion och politisk uppfattning. De kommer från olika samhällsklasser, städer och landsbygd. Det enda som skiljer dem från heterosexuella är att de har förmågan att älska och känna sexuell attraktion till någon av samma kön. Riksdagen uttalade redan 1973 i utskottsbetänkandet (bet. 1973:LU20) att

en samlevnad mellan två parter av samma kön är en från samhällets synpunkt fullt acceptabel samlevnadsform.

I regeringens proposition (prop. 1986/87:124) heter det att

den enda säkra skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella är att homosexuella känslomässigt dras till personer av samma kön. I homosexuellas och heterosexuellas förhållanden finns motsvarande känslor av vänskap, omsorg, lojalitet, ömhet, kärlek osv.

Trots dessa ställningstaganden diskriminerar lagstiftningen homosexuella och bisexuella samt även transpersoner. Transpersoner är individer vars könsidentitet eller könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Det är bland annat transsexuella, transvestiter, intersexuella och dragkings och queens.

I denna motion tar vi upp sådana frågor som behandlas i lagutskottet.

4 Partnerskap

Sedan 1995 är det möjligt för samkönade par att ingå registrerat partnerskap i Sverige. Lagen om homosexuella sambor har funnits sedan 1988. Registrerat partnerskap ger med vissa undantag samma rättigheter och skyldigheter som ett äktenskap mellan två personer av olika kön. De angivna undantagen är bland annat möjligheten att ansöka om gemensam adoption och gemensam vårdnad, att få samhällets hjälp vid insemination samt de internationella rättsverkningarna.

Det har tidigare funnits skarpa krav på anknytning och medborgarskap för att ingå partnerskap. En uppmjukning av villkoren har skett sedan lagen infördes för första gången, och regeringen har lovat att återkomma för att se på möjligheterna om att lika regler ska gälla för partnerskap som för äktenskap (prop. 1999/2000:77). Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5 Anknytningskraven

Vi anser att de rättsliga skillnaderna mellan äktenskap och partnerskap är osakliga. I betänkandet (bet. 2001/02:LU8) vidhåller lagutskottet att någon av parterna bör ha en viss anknytning till Sverige för att få sitt partnerskap registrerat här. Med detta uttalande vidhåller således lagutskottet utan motiv denna särlagstiftning. Vi är kritiska till att utländska homo- och bisexuella medborgare inte kan ingå partnerskap i Sverige på samma sätt som andra länders heterosexuella medborgare kan ingå äktenskap här. Vi anser att det inte finns några hållbara skäl till att fortsätta diskriminera samkönade par vad gäller vilka som skall tillåtas ingå registrerat partnerskap i Sverige. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag där anknytningsvillkoren helt tas bort. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Ambassader

Vi anser att samkönade par bör ges möjlighet att ingå partnerskap på svenska ambassader utomlands. I betänkandet (bet. 2001/02:LU8) finner lagutskottet att det inte föreligger något behov av att registreringsförrättare förordnas utomlands. Vidare hävdar utskottet att huvudskälet till att ambassadtjänstemän över huvud taget förordnas som vigselförrättare är att ge svenska medborgare bosatta i vissa länder en möjlighet att där ingå äktenskap. Denna motivering är märklig då verkligheten är en annan och mer nyanserad än så. I realiteten så är det många som inte är bosatta utomlands som faktiskt passar på att gifta sig utomlands.

En möjlighet som tydligen både lagutskottet och regeringen anser enbart ska vara en rättighet för heterosexuella par. Som det ser ut i dag är det orimligt att samkönade par skall vara fråntagna rätten att exempelvis ingå partnerskap i Bryssel. Det borde vara en självklarhet att de ambassader som förrättar borgerliga vigslar även skall kunna förrätta registrering av partnerskap. Egentligen föreligger inget lagligt hinder utan det är regeringen som måste förordna ambassaderna för att möjliggöra för homosexuella att kunna ingå partnerskap på en ambassad på samma sätt som heterosexuella ingår äktenskap på svenska ambassader utomlands. Regeringen ska därmed ge ambassaderna i uppdrag att förrätta registrering av partnerskap. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7 Terminologin

I äktenskapsbalken används begreppet ”äktenskapets ingående” samt att vigselförrättaren förklarar dem som ingått äktenskapet för ”makar”. Ur en juridisk synvinkel är även äktenskapets ingående en registrering. I lagen om registrerat partnerskap framgår det att ”två personer av samma kön kan låta registrera sitt partnerskap” samt att ”parterna förklaras för registrerade partners”. Vi anser att äktenskapsbalken och lagen om registrerat partnerskap borde harmonisera mera med varandra. Det finns föga anledning att kalla ingåendet av ett partnerskap för något så oromantiskt som registrering. I betänkandet (bet. 2001/02:LU8) avslår lagutskottet ett liknande krav med motiveringen att det inte finns något skäl att ändra terminologin i partnerskapslagen och hänvisar till ett betänkande från 1994 (bet. 1993/94:LU28) där utskottet kom fram till att samma terminologi skulle användas som i den danska och norska lagstiftningen. Vi kan bara konstatera att det hänt mycket sedan 1994 och att hänvisningen till terminologin i de nordiska partnerskapslagarna har föga relevans. Vi anser att lagen om registrerat partnerskap bör anta namnet partnerskapslagen samt att ordet ”registrera” byts ut mot ”ingå”, så att två personer av samma kön ingår partnerskap samt att personerna förklaras för ”partners” och inte ”registrerade partners”, då själva registreringen är en direkt innebörd av både äktenskapet och partnerskapet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8 Sambolagen

De två sambolagstiftningar som finns i dag bör slås samman till en. På det sättet skulle alla, oavsett sexuell läggning, få samma rättigheter och skyldigheter. Ett led i att få bort särlagstiftningen som finns på området. Ett sådant förfarande ligger även i linje med betänkandet från Samboendekommittén (SOU 1999:104), som i sitt förslag även presenterade en konkret lagstiftningsmodell. I betänkandet (bet. 2001/02:LU8) hänvisar lagutskottet till pågående arbete inom Regeringskansliet. Enligt vår mening har frågan börjat dra ut på tiden och lagstiftningsarbetet bör skyndas på. Mellan så gott som alla riksdagens olika partier finns en samsyn i frågan, vilket borde leda till konkret handling. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9 Adoption

Många homosexuella, bisexuella samt transpersoner har barn. I många fall kommer barnen från tidigare olikkönade relationer, men det blir allt vanligare att barn tillkommer i samkönade relationer genom insemination eller på andra sätt. Det finns ingen forskning som visar på att barn som växer upp i samkönade relationer skulle lida någon skada av det. Tvärtom finns det tre decenniers forskning som visar att föräldrarnas sexuella läggning inte på något sätt påverkar barnen i negativ riktning. Den 5 juni beslutade riksdagen att ge registrerade partner möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. Det innebär att två partner gemensamt kan adoptera ett barn och att en partner kan adoptera den andre partnerns barn.

Registrerade partner och homosexuella sambor ska även kunna utses att som särskilt förordnade vårdnadshavare gemensamt utöva vårdnaden om ett barn. För att dessa förändringar skulle kunna göras krävdes en uppsägning av 1967 års europeiska konvention om adoption av barn. Regeringen fick mandat av riksdagen att själv bestämma vilken dag lagändringarna ska träda i kraft. Vi anser att regeringen ska bestämma att lagändringarna i betänkande 2001/02:LU27 ska träda i kraft omgående, efter det att uppsägningen av 1967 års europeiska konvention om adoption av barn trätt i kraft. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10 Assisterad befruktning och det rättsliga föräldraskapet

I dag är det inte möjligt för lesbiska kvinnor att få ta del av möjligheten till assisterad befruktning på sjukhus. Detta anser vi vara en orimlighet. På grund av avsaknaden att få assisterad befruktning på sjukhus är det inte ovanligt att lesbiska kvinnor åker utomlands för att genomföra en assisterad befruktning eller att de gör det själva, en insemination i hemmet. Vi anser att det är mycket angeläget att likställa lagstiftningen för alla och därmed skapa möjlighet att under tryggast tänkbara former genomföra assisterad befruktning. Det ska inte vara så som i dag då enbart heterosexuella kvinnor ges den möjligheten inom sjukvården och följaktligen de lesbiska kvinnorna diskrimineras. Det är även av stor vikt att det rättsliga förhållandet blir löst för de barn som tillkommer då fler än de lesbiska kvinnorna är inblandade. Vilket juridiskt skydd och vilka juridiska rättigheter har ett barn till sina biologiska föräldrars partner, de två medföräldrarna? I enlighet med betänkandet (bet. 2001/02:LU27) tillkännagav riksdagen för regeringen att det var angeläget att utredningsarbetet om det rättsliga föräldraskapet kom till stånd så snart som möjligt. Även justitieministern har uttalat att frågan ska vara löst före årsskiftet. Vi känner en viss oro då det till dagens datum fortfarande inte tillsatts någon utredning och förutsätter att riksdagen agerar om inte regeringen omgående utreder frågan och presenterar ett lagförslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11 Transsexuella tvingas till skilsmässa

En situation då två personer av samma kön faktiskt kan inneha delat föräldraskap och gemensam vårdnad om ett barn är om den ena föräldern byter kön. Däremot tillåter inte lagstiftningen att en gift person ansöker om könsbyte eftersom två personer av samma kön inte får ingå äktenskap. Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall kräver att transsexuella tvingas till skilsmässa mot sin vilja för att det efterlängtade könsbytet skall kunna genomföras. I 3 § stadgas att fastställelse av könstillhörighet ”får meddelas endast för ogift svensk medborgare”. Paragrafen har sin grund i äktenskapsbalkens inledande bestämmelse 1 kap. 1 § äktenskapsbalken som konstaterar att äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. Det finns i dag inget utrymme i äktenskapsbalken att hantera förändrade förutsättningar utifrån en situation då en kvinna och en man ingår äktenskap och kvinnan under ett senare skede vill fastställa en motsatt könstillhörighet. En gift transsexuell person som vill ändra sitt biologiska kön måste således skilja sig från sin make eller maka, med allt vad detta innebär i form av bodelning och övriga juridiska konsekvenser. Det finns exempel på familjer där makarna efter 20–25 års äktenskap tvingats ta ut skilsmässa för att en av makarna skall få den medicinska hjälp han eller hon har laglig rätt till. De gifta par som vill fortsätta att leva i sitt äktenskap måste alltså först genomgå skilsmässa och sedan ingå registrerat partnerskap. Att lagar på detta sätt tvingar transsexuella till familjesplittring är både onödigt och inhumant. I betänkandet (bet. 2001/02:LU8) avslår lagutskottet ett liknande yrkande utan någon som helst motivering. Därför vill vi att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att föreslå en förändring av äktenskapsbalken för att skapa ett utrymme så att inte transsexuella tvingas till skilsmässa. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12 Könsneutralt äktenskap

Som ett led i strävan att nå en icke-diskriminerande lagstiftning är det i dag fullt berättigat att kräva en äktenskapslag som gäller lika för alla, oavsett sexuell läggning eller könstillhörighet. Inte minst är detta än mer aktuellt då partnerskapslagen i stort är en kopia av äktenskapsbalken, fast med ett annat namn. Partnerskapslagen är historiskt ett viktigt och stort steg i arbetet för sexuellt likaberättigande men i dag fyller den inte samma funktion. Den blir i stället ännu en tydlig fingervisning hur lagstiftningen skiljer på heterosexuella och homosexuella. Partnerskapslagen ses som ”ett 2:a klassens äktenskap”. Som vi ser det finns det i dag inga sakliga motiv för att behålla nuvarande ordning, partnerskapslagen borde följaktligen avskaffas, och i stället borde en könsneutral äktenskapslag inrättas. I betänkandet (bet. 2001/02:LU8) avslår lagutskottet liknande yrkanden bl.a. med motiveringen att den rådande ordningen torde vara väl förankrad hos allmänheten. Frånsett att lagutskottets motivation ställer fler frågor än ger svar vill vi här föreslå att frågan ska utredas av regeringen för att beredas i sedvanlig ordning inför ett lagförslag. Med denna utgångspunkt vill vi att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en könsneutral äktenskapslagstiftning som gäller lika för alla oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 20 oktober 2002

Tasso Stafilidis (v)

Anders Bengtsson (s)

Ulf Nilsson (fp)

Margareta Andersson (c)

Yvonne Ruwaida (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 2002-10-23 Hänvisning: 2002-10-30 Bordläggning: 2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (9)