Farleden till Gävle hamn

Motion 2003/04:T278 av Ragnwi Marcelind (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statliga satsningar för att förbättra farleden till Gävle hamn i syfte att skapa tillväxt och flera jobb i Gävleregionen.

Motivering

Gävle hamn har stor betydelse för näringslivet i ett område som sträcker sig över Gävleborg, Dalarna och Uppland och är således främst att betrakta som en regional hamn. Allt tyder nu på att det regionala intressentområdets utbredning ökar i framtiden. Ett stort japanskt företags val att göra sin nyetablering, en trähusfabrik, just i Gävle avgjordes till stor del av närheten till Gävle hamn. Flygbränslet till Arlanda kan komma att i fortsättningen tas in via Gävle hamn.

Uppsala och norra Storstockholmsregionen kommer i en nära framtid att ha stort behov av en välfungerande Gävle hamn. För att svara mot de krav som ställs på hamninfrastruktur och säkerhet krävs investeringar i storleksordningen 200 miljoner kronor i hamnen de närmaste åren. Därutöver måste farleden in till Gävle rätas upp, breddas och fördjupas för att motsvara Sjöfartsverkets krav på säkerhetsmarginaler. Insatserna för att förbättra farleden beräknas kosta ca 200 miljoner kronor. Gävle hamn har redan i dag stor betydelse för näringsliv och arbetsmarknad men nyttan av hamnen är vidare än så. Hamnen behövs för en större region. Därför bör staten gå in och ta ett ekonomiskt ansvar för de investeringar i en infrastruktur som behövs för utvecklingen av hela Gävleregionen.

Gävle kommun redovisade i april 2002 till regeringen ett konkret förslag om satsningar bl a i Gävle hamn och farleden till hamnen. Från näringslivet finns flera mycket intressanta planer på etableringar i Gävle, och dessa förutsätter en fungerande och modern hamnanläggning.

Gävleborgs län har stora problem på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har sedan augusti 2002 ökat med 20 procent och ligger nu i Sverigetopp. De statliga insatserna för att hjälpa de arbetslösa har minskat, och 20 procent färre personer får nu hjälp av staten. Gävleborg toppar också listan över ungdomsarbetslösheten med nästan var femte person i åldern 18–23 år utanför arbetsmarknaden. Gävleborgs län har tillsammans med Dalarna en betydligt sämre tillväxt än övriga delar av landet. Kommunerna och landstinget i Gävleborg har genom den dåliga ekonomiska tillväxten fått en kraftigt försämrad ekonomi. Slutsatsen är entydig: Gävleborg kan inte i nuläget av egen kraft vända trenden och skapa tillväxt. Det behövs ökade statliga insatser tillsammans med bidrag från EU.

Stockholm den 29 september 2003

Ragnwi Marcelind (kd)