Flykting- och invandrarpolitiken

Motion 1994/95:Sf630 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
Man måste hela tiden skilja på flykting- och
invandrarpolitik. Så fort en flykting har fått
uppehållstillstånd börjar hans/hennes liv som invandrare
med alla rättigheter och skyldigheter det innebär. Denna
motion behandlar delvis båda frågorna.
Håller asylrätten på att försvinna?
''Envar har rätt att söka och åtnjuta fristad från förföljelse
i ett annat land''. Så lyder Artikel 14:1 av FNs allmänna
deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948.
Ansvaret att ge världens förföljda ett skydd genom att
erbjuda asyl vill fler och fler länder begränsa. Under det kalla
kriget var möjligheten att ge asyl ett viktigt ideologiskt
redskap i kampen mot kommunismen, och flyktingpolitiken
var i många i-länder utrikespolitikens förlängda arm. På
grund av svårigheten att fritt lämna kommunistländerna var
det relativt få som flydde till väst. I dag efter järnridåns
försvinnande ser i-världen annorlunda på asylrätten.
Miljöpartiet föreslår en solidarisk handels-, bistånds- och
utrikespolitik som på lång sikt minskar behoven av flykt.
Men detta får inte urholka rätten att söka asyl. Vart kommer
förföljda människor att kunna vända sig då asylrätten
urholkas?
Om den asylsökande släpps in i asylproceduren kommer
han att kunna återsändas till hemlandet om han inte har
utforskat möjligheten till internflykt innan han flydde. Det
sista står att läsa i ett färskt utkast från EU-ländernas
arbetsgrupp kring harmoniseringen av begreppet ''flykting''
enligt Genèvekonventionen.
En ''distansmodell'' för asyl vinner mer och mer gehör.
EU-länderna kommer att avvisa flera spontana asylsökande
och lämna ökat stöd till flyktingläger i grannländerna eller i
konflikters närområden. Därifrån kommer sedan ett
repatrieringsprogram att genomföras i enlighet med
UNHCRS:s grundteser att den mest eftersträvansvärda
lösningen efter en påtvingad exil är ett återvändande.
Kostnadseffektiviteten kommer att betonas -- fler flyktingar
får hjälp om de stannar i ett grannland med en lägre
levnadsstandard och svag valuta. (Men vilka rättigheter och
vilken tillvaro kommer de att erbjudas där? Tankarna går
osökt till kurderna i Estland).
Viseringspolitiken hindrar de flesta förföljda att legalt ta
sig till Europa. Smugglarligor är i dag deras enda hopp.
Skärpta straff mot medhjälparna till flykt och bötfällning av
transportörer åtföljs av ökad misstänksamhet mot den
asylsökande. Fingeravtryck blir till en standardrutin. Till slut
blir allt som har med spontan asyl att göra misstänkliggjort
eller kriminaliserat. Missbruk av asylrätten har visserligen
förekommit men åtgärder mot missbruk riskerar att drabba
asylsökande med skyddsbehov mycket hårt. Det verkar
finnas få personer i ansvarsposition inom EU:s många
arbetsgrupper som tänker på hur en förföljd person i
praktiken ska kunna åberopa en mänsklig rättighet i våra
länder och hur man ska värna asylrätten.
MP vill värna asylrätten och också utöka den i likhet med
OAU-konventionen i Afrika och Cartagena-konventionen i
Latinamerika.
1) Miljöpartiet de gröna vill lyfta fram flyktingbarnens
problem. I flyktingläger i Sudan, Pakistan, Turkiet, Iran finns
hundratusentals föräldralösa flyktingbarn. När
flyktingkvoten ökas bör Sverige särskilt inrikta sig på
barnen. Vid riktade hjälpinsatser i de stora flyktinglägren bör
särskild hänsyn tas till de föräldralösa barnen. Vid
asylprövning i Sverige bör barnens asylskäl särskilt
övervägas. Sverige har och har haft ett stort internationellt
förtroende i freds- och solidaritetsfrågor och detta förtroende
bör vi bygga vidare på. Dock finns det plumpar i protokollet.
Vapenhandel, plundrandet av u-världens råvaror, t.ex. handel
med tropiskt timmer från skövlade regnskogar, är exempel
som i det ena fallet ökar krigshandlingar och flyktbehov och
i det andra fallet tar ifrån urbefolkningar och tredje världens
folk deras livsrum och utkomst, vilket i sin tur ökar
utslagning och/eller flykt.
För det andra anser miljöpartiet de gröna att Sverige ska
arbeta på att gå in i de stora flyktinglägren i tredje världen
med ytterligare ekonomiskt och personellt bistånd och med
UNHCR:s hjälp välja ut flera flyktingar och öka vår
flyktingkvot till 2 500 flyktingar per år.
Det tredje sättet är att föra en generös flyktingpolitik i
Sverige och ge asyl åt de asylsökande som är i behov av
skydd.
Genom den nya utlänningslag, som började gälla 1989-07-
01, har Sverige närmat sig Europas flyktingpolitik, som
förberetts och fortfarande förbereds i Schengen- och TREVI-
grupperna. Genom EU:s nya utlänningspolitik raseras de
inre gränserna men muren runt EU- och EFTA-länderna blir
svår att forcera och komma innanför. Man ersätter de enstaka
nationella murarna med en gemensam högre EU-mur. Nu
förbereds en ny version av Genèvekonventionen och där bör
Sverige vara aktiv för att försvara en generös flyktingpolitik.
2) Barnens rättigheter har betonats i motion Sf535.
Dokumentlöshet
Miljöpartiet anser att kravet på visum och ''alla papper i
ordning'' till stor del utesluter de presumtiva flyktingar som
är i störst behov av skydd och dessutom leder till ökad handel
med falska papper och ''människosmuggling''.
Dokumentlösheten är ett problem för mottagarländerna men
enligt FN-konventionen ska den ej påverka
asylmöjligheterna för den asylsökande. Risken för att grovt
kriminella flyktingar kommer hit utan dokument är nästan
obefintlig, då man inom internationella brottsligheten har
alla möjligheter att ordna både ny identitet och övriga falska
dokument.
Miljöpartiet de gröna anser att en speciell beredskap ska
finnas för flyktingströmmar från våra grannländer.
Mottagandet vid gränsen
Dessutom anser Miljöpartiet att polisen inte ska vara den
första som tar emot den asylsökande vid gränsen.
Flyktingarna har ofta en välgrundad skräck, misstänksamhet
och förtegenhet inför polisen på grund av dåliga erfarenheter
från sina hemländer. Civil personal från sociala myndigheter,
invandrarverkets personal och/eller sjukvårdspersonal skulle
göra den asylsökande tryggare. De människor, som kommer
till gränsen ska upplysas om asylrätten om de efterfrågar den
och också upplysas om rätten till tolk och juridiskt biträde,
om de söker asyl. Att mötas på detta sätt och snabbt få av
flyktingen godkänd tolk och juridiskt biträde skulle få en god
effekt på utredningens kvalitet och med all säkerhet minska
väntetiderna. Rädslan för polisen påverkar ofta den
asylsökande så, att alla fakta ej kommer fram från början och
då blir utredningen ofullständig och onödigt långdragen och
krävande.
Den asylsökande ska ha rätt till personlig, muntlig
förhandling både när ärendet handläggs av Invandrarverket
och Utlänningsnämnden.
Kampen mot rasism
Undervisningen om olika kulturer, kulturmönster och om
rasism och främlingshat bör ingå i alla skolor och på alla
nivåer, förskolan och universiteten ej undantagna. Det är
viktigt att massmedia här tar sitt ansvar och alla vuxna både
i hemmen och ute i samhället. Samhället har också i sin
planering ett ansvar för att sådana strömningar som rasism
växer.
Samhället är skiktat horisontellt mer än någonsin och stora
grupper av invandrarungdomar är i det nedre skiktet.
Arbetslösheten bland invandrare tar ifrån ungdomarna
hoppet och möjligheten att påverka sin framtid.
Detta gäller även stora grupper svenska ungdomar. Här
behövs extra stora stödinsatser för kampen mot
arbetslösheten.
Inskränkningar av asylrätten, långa väntetider och
avhumaniseringen av flyktingpolitiken är djupliggande
orsaker till ändrade attityder mot flyktingar. Vi måste slå vakt
om asylrätten och solidariteten mot skyddsbehövande
människor.
Homosexuella
Homosexuella diskrimineras även i Sverige p.g.a. sin
sexuella läggning, och i många länder är homosexualitet
kriminaliserad. Miljöpartiet anser att det är oacceptabelt att
människor hotas och förföljs på grund av att de är
homosexuella och anser att homosexuella från dessa länder
ska beviljas asyl i Sverige såsom sexualpolitiska flyktingar.
Språkundervisning
Nu varvas språkundervisning och praktik i Sfi-
undervisningen, dock ska möjligheterna att få en god
språkundervisning inte äventyras, utan i stället ökas.
Undervisning om våra synliga och osynliga lagar och om det
svenska samhället måste förstärkas för att ömsesidiga
misstolkningar av svenskars och invandrares uppförande ej
ska förekomma. Så snart som möjligt måste de inlemmas i
det svenska samhället och ha samma rättigheter och
skyldigheter och dömas efter samma lagar som svenskar. Det
är genom att få kunskap, via skolan, via massmedia osv. som
man kan motverka problem i kulturkollisionen. För att
information ska fungera krävs att man informerar om hur
olika invandrarna faktiskt är och om de problem som uppstår
när olika kulturer möts, och även hur lika vi innerst inne är
som människor.
Vi värnar också om hemspråksundervisningen i
grundskolan, då förutsättningarna för att lära ett nytt språk
är att ha goda kunskaper i sitt modersmål. Om vi menar att
våra flyktingar/invandrare ska ha en möjlighet att återvända
till sitt hemland försvåras det väsentligt, om de tappat sitt
hemspråk.
Rösträtt och medborgarskap
Vår långsiktiga lösning är rösträtt i mantalsskrivningsorten
på alla nivåer. Miljöpartiet vill behålla rösträtten i
kommunal- och landstingsval efter tre års uppehåll i Sverige.
Redan efter tre år i Sverige ska man kunna ansöka om och
erhålla svenskt medborgarskap.
Dessutom anser miljöpartiet att invandrare/flyktingar ska
få rösträtt även i riksdagsval efter tre år, oberoende av om
man är svensk medborgare eller ej. Med tiderna i Sverige
avses oavbruten mantalsskrivning. Miljöpartiet anser att där
människan bor, arbetar, fostrar sina barn ska hon/han också
kunna påverka samhället politiskt. Med sina erfarenheter
från andra länder och världsdelar kan hon vitalisera det
politiska livet. Utlandssvenskar ska få behålla sin svenska
rösträtt.
Sverige ska aktivt påverka andra stater och FN att införa
liknande bestämmelser.
Dokumentation av avvisade asylsökande flyktingar
Från regeringshåll produceras tidningsartiklar där man
uppmanar de människor som engagerar sig till förmån för
asylsökande flyktingar i Sverige att i stället rikta sitt
engagemang mot de länder och förhållanden som skapar
asylbehoven. Att följa upp de avvisade flyktingarnas
situation, när de tvingas återvända till sina hemländer
förutsätter en dokumentation av varje avvisads flyktingskäl
och vilken typ av repressalier han/hon förväntar sig i
händelse av avvisning. Dessa uppgifter måste förstås vara
offentligt tillgängliga för dem som vill engagera sig för en
sådan verksamhet.
Viktigt vore att få en dokumentation av alla direktavvisade,
vilka länder de kommer ifrån, vilka skäl de anger för att söka
asyl. I dag står denna typ av viktig information helt utanför
demokratisk insyn och kontroll.
I avvaktan på en ny proposition om svenska medborgare
som är gifta eller samboende med asylsökande eller avvisade
flyktingar lägger miljöpartiet inget yrkande i det fallet.
Miljöpartiet anser att inget ärende ska behöva ta mer än ett
år och att det räcker för att rättssäkerheten ska kunna
upprätthållas. Efter ett års väntan bör den asylsökande ges
uppehållstillstånd.
I Sfu354 har miljöpartiet tagit upp problemen kring
desertörer och krigsvägrare, speciellt från forna Jugoslavien.
Miljöpartiet anser att inga utvisningar ska ske förrän
beslutet vunnit laga kraft och att riksdagen beslutar att
verkställighet skall inhiberas vid överklagande av beslut.
I Afrikas och Latinamerikas konventioner tas också
flyktingar emot, som drabbats av miljökatastrof eller svält.
Det är alltså en generösare inställning, som vi bör beakta
allteftersom fler och fler miljökatastrofer drabbar alla
världsdelar. Kärnkraftsolyckor, stora bränder,
ökenspridning, kemiska öknar m.m. Fattigdomen och
svälten är ofta beroende av dessa ekologiska katastrofer. Den
värsta miljöförstöraren är dock krigen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att flyktingkvoten bör ökas till minst 2 500 personer/år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att dokumentlösheten i sig ej bör minska den asylsökandes
möjligheter att få asyl,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
harmoniseringen av familjeåterförening bör få en generösare
praxis,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
i enlighet med motionen särskild hänsyn bör tas till barnens
situation,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att inga utvisningar bör ske innan besluten vunnit laga kraft,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om verkställighet och inhibition,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det i tveksamma fall som rör asylsökande bör vara regel
att hellre fria än fälla och att detta i alldeles särskilt hög grad
bör gälla barn,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
alla invandrare bör kunna ansöka om svenskt medborgarskap
efter tre år,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att invandrare/flyktingar bör få rösträtt även i riksdagsval
utan att vara svenska medborgare enligt vad som anförts i
motionen,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att sexualpolitiska flyktingar från sådana länder där de hotas
av dödsstraff eller kriminaliseras beviljas asyl i Sverige,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om andra grunder för flyktingskap
enligt Cartagena- och OAU-konventionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige inom EU bör försvara rätten till en generös
flyktingpolitik,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om undervisning om rasism och
flyktingfientlighet i skolorna,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbete för invandrarungdomar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slå vakt om asylrätten,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att av civil personal bör ta emot
vid gränsen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om juridiskt biträde.

Stockholm den 24 januari 1995

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goe s (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)
1 Yrkande 9 hänvisat till KU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (34)