Flyktingpolitiken

Motion 1997/98:Sf607 av Gullan Lindblad m.fl. (m)

Inledning

I en värld där avstånd spelar allt mindre roll blir det vanligare att flytta över nationsgränserna. Ett viktigt inslag i det moderna Sverige är alla de som har flyttat hit från andra länder. 900 000 personer som bor i vårt land är födda utomlands. Till detta skall läggas cirka 700 000 personer som är födda i vårt land med en eller båda utländska föräldrar. Det innebär att 1,6 miljoner människor i vårt land har rötter i ett annat land. Det motsvarar nästan 20 procent av befolkningen. Invandrare har under olika epoker sökt sig hit för att skapa en ny framtid. Flyktingar har kunnat finna en fristad. Sverige har blivit deras nya hemland. Det har bidragit till att göra vårt land materiellt och kulturellt rikare.

Vi lever i en tid då gränserna alltmer förlorar i betydelse. Samarbetet inom ramen för Europeiska unionen är ett sådant exempel. Den tid är förbi då människor föddes, arbetade och dog inom ett begränsat område. Världen har ”krympt” tack vare masskommunikation och snabba transportmedel. Dagens människor vill vidga sina vyer, pröva sina möjligheter och möta nya kulturer. Detta är också utgångspunkten för den politik som Moderata samlingspartiet arbetar för. Vår grundinställning är att regler och gränser som hindrar denna rörlighet över gränserna successivt skall tas bort. Detta bör i första hand självklart ske inom Europeiska unionen och i övrigt i nära samarbete med de andra medlemsländerna.

Sverige skall vara ett öppet samhälle. En tydlig syn på människors rättigheter, skyldigheter och möjligheter lägger grunden för detta. Här skall de som vuxit upp i Sverige, flyttat eller flytt hit kunna mötas. Öppenheten kräver att alla har möjlighet att göra rätt för sig och bidra till Sveriges framtid.

Flyktingpolitiken

Moderata samlingspartiet anser att flyktingars rätt att i vårt land finna en fristad från förföljelse och annat förtryck är alldeles självklar. Vi har internationella åtaganden att följa och respektera. Utöver de skyldigheter som vi har gentemot FN, flyktingkommissarien och Europarådet anser vi att det skall vara möjligt att få skydd i vårt land även av de skäl som i dag är fastlagda i den svenska utlänningslagen. Det innebär att uppehållstillstånd även skall kunna ges till personer som flyr väpnade konflikter och miljökatastrofer eller som riskerar kroppsstraff eller annan omänsklig behandling samt personer som förföljs på grund av kön eller sexuell läggning.

Människor som flyr skall alltid veta att Sverige följer de åligganden och skyldigheter som vi har förbundit oss att följa.

Invandringspolitiken

Invandrarverkets ansvar för invandringspolitiken har genom beslut i riksdagen utökats genom att verket övertagit arbetsuppgifter från polisen. Ett problem som ännu inte lösts tillfredsställande är gränskontrollen. Det synes som om polisen inte i tillräckligt hög grad prioriterar inresekontrollen vid gränserna. Effekterna av detta kommer till uttryck i att de flesta asylsökande inkommer med sina asylansökningar efter att ha inrest i landet. Det är därför av stor vikt att regeringen antingen tydligt ger polisen i uppdrag att prioritera inrese- och gatekontrollen eller överför befogenheter till SIV att ansvara för detta. Regeringen bör komma med ett förslag till riksdagen om en effektivare gräns- och gatekontroll.

Internationellt samarbete

Sverige samarbetar sedan lång tid i en rad internationella organ om migrationspolitiska frågor; något som beskrivs i regeringens skrivelse 1997/98:23. Flykting- och migrationssamarbetet är väsentligt och bör fortsätta och utökas.

Inom Europeiska unionens ram har Sverige beslutat att ansöka om medlemskap i Schengensamarbetet; något som vi moderater hälsar med tillfredsställelse.

I Amsterdamfördraget finns överenskommet ytterligare samverkansåtgärder inom tredje pelaren; något som vi ser som positivt.

Många olösta frågor finns dock kvar. Europeiska unionen har ännu inte lyckats ena sig om ett fungerande system för bördefördelning. I samband med kriget i forna Jugoslavien blev det uppenbart att vissa länder inom den nuvarande unionen, däribland Sverige, fick ta emot en oproportionerligt stor del av flyktingarna från området. Inför framtiden är det därför viktigt att medlemmarna inom unionen kommer överens om en fördelning av framtida flyktingströmmar eller kostnaderna därför. Sverige bör fortsatt arbeta aktivt i ministerrådet kring denna för unionen så viktiga fråga.

Vi moderater ser också gärna att arbetet med gemensam asyllagstiftning drivs vidare på grundval av de humanitära principer som medlemsstaterna förpliktigat sig till. En fullständig harmonisering är sannolikt inte möjlig eller ens helt önskvärd men inte desto mindre är det viktigt att största möjliga samsyn gradvis kan uppnås.

Frågan om tredjelandsmedborgares rätt till fri rörlighet, fri bosättning och rätt till arbete i unionen återstår också att lösa. Schengenmedlemskapet ger visserligen möjlighet att fritt resa inom Schengenmedlemmarnas gränser men rätt till arbete och bosättning finns inte på samma sätt som för medborgarna i unionen. Sverige bör arbeta för att även tredjelandsmedborgarna gradvis kan uppnå samma rättigheter som övriga unionsmedborgare.

Ett öppnare Sverige

Vi konstaterar ovan att vi delar den nuvarande svenska flyktingpolitiken som den är utformad. Vi anser dock att möjligheten för utländska medborgare att flytta och bo i vårt land skall utökas. Genom vårt medlemskap i Europeiska unionen har detta blivit verklighet för unionsmedborgarna. Även om alla hinder ännu inte avlägsnats kan i princip medborgarna i medlemsstaterna röra sig fritt, bosätta sig och ta jobb i andra medlemsländer.

Vi moderater vill ge ökade möjligheter även för medborgare i andra länder att få arbete och uppehåll i Sverige. Sådana möjligheter måste bygga på att man kan försörja sig själv. Bidragsberoende skapar spänningar och frustration. En visad långsiktig försörjningsförmåga och kontinuerlig vistelse i landet skall kunna ge rätt till stadigvarande uppehållstillstånd. Det kan gälla människor som vistats här på tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd.

Även människor som söker arbetstillstånd från sitt hemland skall ha möjlighet att erhålla ett sådant i större utsträckning än idag. I nuläget är det bara ett par hundra personer som beviljas arbets- och uppehållstillstånd varje år. Det är givetvis orealistiskt med en fri arbetskraftsinvandring från tredje världen men en ökad generositet är både möjlig och önskvärd. En större öppenhet än den vi nu har gagnar alla.

Självklart är det viktigt att det sker noggrann och seriös prövning av försörjningsmöjligheter och arbetserbjudanden när en utländsk medborgare som vill flytta till Sverige, utan att vara flykting, ansöker om uppehållstillstånd.

Mot denna bakgrund anser vi därför att regeringen skall återkomma med förslag till riksdagen i syfte att öka möjligheterna för andra än unionsmedborgare eller nordiska medborgare att flytta till Sverige för arbete och bosättning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för flyktingpolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till effektivare gränskontroller i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delat flyktingansvar,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad möjlighet för uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 2 oktober 1997
Gullan Lindblad (m)
Sten Svensson (m)	Leif Carlson (m)
Maud Ekendahl (m)	Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Gustaf von Essen (m)	Margit Gennser (m)
Stig Grauers (m)	Rolf Gunnarsson (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)	Tomas Högström (m)
Annika Jonsell (m)	Göte Jonsson (m)
Ulf Kristersson (m)	Bertil Persson (m)
My Persson (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Åke Sundqvist (m)	Birgitta Wichne (m)
Liselotte Wågö (m)	Anna Åkerhielm (m)

Gotab, Stockholm 2002