FN:s fredsplan för Västsahara

Motion 1992/93:U631 av Bertil Måbrink m.fl. (v)

Det är uppenbar risk att den fredsplan för Västsahara,
som FN:s säkerhetsråd antog den 29 april 1991 (resolution
690), kommer att misslyckas och kriget blossa upp på nytt.

Fredsplanen skulle leda fram till en folkomröstning, där
det västsahariska folket skulle få avgöra om Västsahara ska
bli en självständig stat eller inlemmas i Marocko.
Folkomröstningen skulle ha ägt rum i slutet av januari
1992 -- men nu ett år senare förefaller den mer avlägsen än
någonsin.

Marocko har på alla sätt saboterat fredsplanen.
Marockansk militär har hindrat och hotat FN-styrkorna
(MINURSO). I de ockuperade delarna av Västsahara råder
undantagstillstånd. Inga journalister eller observatörer
släpps in. Västsaharier som tagit kontakt med FN-personal
har arresterats. Två har torterats till döds.

Marocko har också brutit mot FNs fredsplan genom att
flytta in cirka 40 000 marockaner i Västsahara och förse dem
med falska identitetshandlingar för att de ska få deltaga i
folkomröstningen.

Sverige måste fortsätta att stödja fredsprocessen och
noga bevaka att fredsplanen inte förfuskas utan verkligen
genomförs i sin ursprungliga form och för att Marocko skall
respektera de mänskliga rättigheterna.

Listan över Marockos brott mot de mänskliga
rättigheterna både i det egna landet och på ockuperat
västsahariskt territorium är lång. Amnesty International
har sammanställt flera rapporter. En del ''försvunna'' har
frisläppts, men många sitter kvar i de hemliga fängelserna.

Den västsahariska befrielserörelsen Polisario har bett
FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna att sända
en särskild undersökningskommission till de ockuperade
delarna av Västsahara.

Många tecken tyder på att omvärlden håller på att
överge västsaharierna. De är ju så få, uppges EG-
kommissionens president Jacques Delors ha sagt. EG har
återupptagit biståndet till Marocko, vilket stoppades på
grund av det marockanska sabotaget av FN-planen. Det
handlar om cirka tre miljarder kronor. Den franske
premiärministern Bérégovoy har besökt Marocko och uttalat
sig positivt om den politiska utvecklingen. Kung Hassan har
inbjudits på statsbesök till Frankrike. Spanien har ingått ett
vänskapsavtal.

Den svenska regeringen är numera påtagligt passiv i
Västsaharafrågan, medan förbindelserna med Marocko
aktiverats. Regeringen har godkänt Marocko för u-krediter.
Det betyder att svenska biståndspengar används för att
bygga ut telenätet i landet. ''Vänskapligheten''
demonstrerades också med HMS Karlskronas besök i
Casablanca nu i januari.

U-krediterna till Marocko bör stoppas och de officiella
kontakterna med den marockanska regimen bör utnyttjas
för att stödja FN:s fredsplan i Västsahara och de mänskliga
rättigheterna där och i Marocko.

Västsaharierna förefaller börja tappa tålamodet. De är
besvikna på FN:s misslyckande i Angola, där Unita startade
blodiga strider efter att ha förlorat valet, och fruktar att FN
inte skall ge dem ett effektivare skydd än angolanerna.

Om kriget blossar upp på nytt i Västsahara, kan det få
konsekvenser i hela Nordafrika, som nu kan liknas vid en
krutdurk. Överallt finns folkligt missnöje mot de
auktoritära regimerna, och detta missnöje underblåses
utifrån, främst från Iran.

Sverige ger sedan många år katastrofbistånd till de
västsahariska flyktingarna i Algeriet. Stödet kanaliseras
genom Rädda Barnen till sahariska Röda halvmånen och
tas om hand och distribueras på ett föredömligt sätt. Detta
har omvittnats av bl.a. SIDA:s personal. Stödet till
flyktingarna måste ökas med tanke på den svåra situationen
i området.

Polisario är en av parterna i konflikten och erkänd av
FN. Sverige borde ge Polisario ett starkare stöd genom att
kanalisera biståndet direkt genom dem.

Polisario har ett kontor i Stockholm men har av
ekonomiska skäl svårt att hålla det öppet. Vi föreslår att
kontoret skall få svenskt stöd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stoppa u-kreditgivningen till
Marocko,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direkt bistånd till det
västsahariska folket genom sahariska Röda halvmånen
alternativt Polisario,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till Polisarios
Stockholmskontor.

Stockholm den 25 januari 1993

Bertil Måbrink (v)

Gudrun Schyman (v)

Berith Eriksson (v)

Bengt Hurtig (v)

Eva Zetterberg (v)

Johan Lönnroth (v)

Björn Samuelson (v)

Hans Andersson (v)