Förändringarna i a-kassan

Motion 2006/07:A331 av Agneta Gille m.fl. (s)

av Agneta Gille m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringarna i a-kassan.

Motivering

Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig del av den svenska modellen. Cirka 600 000 individer får varje år ersättning från försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringens syfte är att göra strukturomvandlingen ekonomiskt rimlig både för löntagaren och arbetsgivaren genom att ge ekonomisk trygghet och hålla uppe efterfrågan i ekonomin när arbetslösheten ökar samt motverka en press nedåt på lönerna. En solidarisk arbetslöshetsförsäkring med goda ersättningsnivåer är av stort samhällsekonomiskt värde.

Den borgerliga regeringen genomför nu fem slag mot a-kassan som drabbar framför allt de arbetslösa men även dem som jobbar. De sänker ersättningen från 730 till 680 kr om dagen de 100 första dagarna, därefter sänks ersättningsnivåerna till först 70 procent och sedan 65 procent. Regeringen föreslår en höjning av egenavgiften i a-kassan vilket innebär en fördubbling av avgiften och de tar dessutom bort avdragsrätten för såväl fack- som a-kasseavgift.

Den kraftiga höjningen av egenavgiften gör att löntagarna får betala a-kassan två gånger. De 10 miljarder kronor som överfinansiering ger, som regeringen föreslår, gör att löntagarna får betala skattesänkning för de rika. Definitionen av vem som är arbetslös betyder till exempel att deltidsarbetslösa, som i huvudsak är kvinnor, får betala den förhöjda avgiften. Det gör att förslaget slår hårdare mot kvinnor än mot män och därmed också är ett slag mot jämställdheten.

Regeringens förslag att sänka taket i a-kassan från 730 till 680 kr gör att 183 800 personer drabbas av kraftigt sänkta inkomster med över 50 000 kr per år.

Slopad avdragsrätt för fackavgiften och a-kassan innebär inte bara ökade kostnader för löntagarna den är också djupt orättvis eftersom arbetsgivarna får behålla sina möjligheter till avdrag. Förslaget är djupt orättvisst då de grupper som får det svårast är de som har små ekonomiska marginaler och de som anser att risken att bli arbetslös är mycket liten och därför väljer att inte vara med.

Vi riksdagsledamöter som har vår bakgrund bland LO:s medlemmar ser med stor oro på regeringens förslag. Förslaget är orättvisst och slår mot dem som har det sämst ställt. Förslaget får också kritik från alla fackliga organisationer som menar att det är ett hafsverk och saknar konsekvensbeskrivningar. Vi anser därför, som konsekvens med vad som anförs i motionen, att regeringen ska dra tillbaka förslaget om förändringarna i a-kassa.

Stockholm den 30 oktober 2006

Agneta Gille (s)

Anders Karlsson (s)

Inger Jarl Beck (s)

Raimo Pärssinen (s)

Johan Löfstrand (s)

Eva-Lena Jansson (s)

Lars U Granberg (s)

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Carina Ohlsson (s)

Christina Oskarsson (s)

Monica Green (s)

Gunnar Sandberg (s)

Elisebeht Markström (s)

Alf Eriksson (s)

Kerstin Andersson (s)

Claes-Göran Brandin (s)

Lars Mejern Larsson (s)

Leif Jakobsson (s)

Ann-Kristine Johansson (s)

Göte Wahlström (s)

Göran Persson i Simrishamn (s)

Kurt Kvarnström (s)

Christina Axelsson (s)

Helena Frisk (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 2006-10-31 Hänvisning: 2006-11-07 Bordläggning: 2006-11-07
Yrkanden (1)