Företagsklimatet i Sverige

Motion 2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m)

av Bo Lundgren m.fl. (m)

1 Sammanfattning

Vi vill att Sverige ska få världens bästa företagsklimat. Det finns ingen anledning att nöja sig med mindre. Internationella jämförelser visar dock att Sve­rige har långt ifrån ett företagsklimat i världsklass. Företag och arbetskraft tar konsekvenserna av detta och lämnar landet. IKEA, som inrett Sverige och som av många uppfattas som en symbol för landet, är bara ett i raden av exempel på företag som flyttat ut på grund av det höga skattetrycket. Och det finns många fler. Att det förhåller sig så är inte bra. Men ännu värre är att dessa tendenser förstärks genom att antalet nyregistrerade företag är så lågt, och minskar. Därmed hindras återväxten. Mer än hälften av de 50 största svenska företagen startades före första världskriget. Inga av dem har startats efter 1970.

Det krävs en rad förändringar för att Sverige ska bli ett land som bättre än andra attraherar och stimulerar företagande. Det handlar bland annat om en ny och förenklad företagsform, avvecklade etableringshinder för småföretagare, regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet, en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad överbeskattning av företagande och investeringar, förbättrad etableringsfrihet och upphandling, trygghet för företagare, avpolitiserad energiförsörjning och en modern infrastruktur.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Grunden för vårt välstånd 4

5 Företagandet sviktar 4

5.1 Krångliga regler och mycket byråkrati 6

5.2 Höga skatter 6

5.3 Bristande rättssäkerhet 7

5.4 Otillräcklig konkurrens 7

5.5 Dåliga trygghetssystem för företagare 7

6 En politik för nyföretagande och expansion 8

6.1 Avveckla etableringshinder 8

6.2 Sänk skatterna på företagande och investeringar i nya jobb 8

6.3 Inför en förenklad företagsform 8

6.4 Öka företagens avskrivningsmöjligheter 9

6.5 Förenkla regelsystemen 9

6.6 Öka rättssäkerheten på skatteområdet 9

6.7 Gör miljöbalken mer företagarvänlig 10

6.8 Modernisera den arbetsrättsliga lagstiftningen 11

6.9 Skapa bättre konkurrens 12

6.10 Öppna nya marknader 12

6.11 Gör alla socialavgifter förmånsrelaterade 13

6.12 Öka etableringsfriheten 13

6.13 Skapa trygghet också för företagare 14

6.14 Avpolitisera energiförsörjningen 15

6.15 Modernisera infrastrukturen 15

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla etableringshinder för småföretagare.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter på företagande och investeringar i nya jobb.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny och förenklad företagsform.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter till direktavskrivningar.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet på skatteområdet.1

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en mer företagarvänlig miljöbalk.3

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att modernisera den arbetsrättsliga lagstiftningen.4

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre konkurrens.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öppna marknaden för hushållsnära tjänster.1

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmånsrelaterade socialavgifter.5

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad etableringsfrihet och regler för upphandling.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om trygghet också för företagare.5

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avpolitiserad energiförsörjning.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en modern infrastruktur.6

1 Yrkandena 2, 4, 6 och 10 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 3 hänvisat till LU.

3 Yrkande 7 hänvisat till MJU.

4 Yrkande 8 hänvisat till AU.

5 Yrkandena 11 och 13 hänvisade till SfU.

6 Yrkande 15 hänvisat till TU.

4 Grunden för vårt välstånd

Välstånd för ett land och dess invånare kan bara skapas om man ger ordentligt svängrum för alla de människor som vill förverkliga nya idéer, planer och livsdrömmar. Under en stor del av 1900-talet lyckades vi också med att skapa ett sådant samhällsklimat i Sverige. Dåtidens entreprenörer skapade framgångsrika, världsledande industriföretag. Ett ambitiöst svenskt folk kunde bygga ett av världens allra rikaste länder.

Under de senaste 30 åren har Sverige emellertid rutschat utför i välfärdsligan. Vi har alla blivit fattigare relativt medborgarna i andra industriländer. En viktig orsak till detta är att vi har varit ovarsamma med de attityder och drivkrafter i samhället som bygger välstånd.

I regering, riksdag och offentlig sektor finns det inte någon genuin förståelse för företagandets villkor och drivkrafter. Därför har vi successivt infört en massa hinder för alla dem som skulle vilja förverkliga en affärsidé. Entreprenören skall inte bara skaffa kapital och ta stora risker, utan måste också komma över de höga trösklar – svårbegripliga regler, krångliga lagar och höga skatter – som statsmakterna har infört.

Statsmakterna slog sig till ro med den industristruktur som etablerades i industrialismens barndom. Regelsystemen anpassades till de stora svenska industriföretagen och attityderna i samhället förändrades. Entreprenör blev ett skällsord. Det blev fult att tjäna pengar, i vart fall om de intjänades på arbete och företagande. Vi fick en ordning där studier och förkovran inte längre premierades, utan snarare straffades. Småföretagarna placerades i en strykklass. De sågs inte längre som ryggraden i välfärdsbygget, utan som presumtiva skattesmitare.

Vi måste nu återskapa det företagarklimat som har gått förlorat. Hela grundbulten för växtkraft är företagsamma människor. Vi måste åter bli bra på att ge dem chansen att förverkliga sina idéer – till gagn för dem själva och för alla andra människor som lever i vårt land. Om detta handlar förslagen i denna motion.

5 Företagandet sviktar

Det anmärkningsvärda för svensk del, enligt studierna, är att det bara finns hälften så många företagare som i flera andra länder på en jämförbar utvecklingsnivå. Relativt få människor startar företag och antalet företagare fortsätter rent av att minska. På tio år har antalet företagare minskat med 20.000.

Professor Zoltan Acs (University of Baltimore), professor Magnus Henrekson (Handelshögskolan i Stockholm) och chefekonom Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv) på DN Debatt 2002-10-06.

Sverige förlorar i dag till andra länder. Vi förlorar företagande, sparande och kunskap. Svenska företag köps upp av utländska aktörer, svenska företag väljer att lägga nyskapande investeringar utomlands, en allt större del av huvudkontoren för svenska företag flyttas ut och allt fler högutbildade i Sverige väljer att arbeta utomlands. Utvecklingen urholkar Sveriges ställning både som företagarland och som kunskapssamhälle.

Att svenska investerare missgynnas i förhållande till utländska bidrar till de drastiskt förändrade ägarförhållandena i svenskt näringsliv. Under 1990-talet har svenska folkets direkta ägande av företag genom aktieinnehav minskat från 75 procent till 15 procent av börsvärdet. Samtidigt har utländska investerare ökat sina aktieinnehav från 10 procent till 40 procent av börsvärdet. Mer än var femte privatanställd jobbar i dag i ett utländskt ägt företag.

Det är naturligtvis inte fel med utländska investeringar i svenskt näringsliv. Problemet är att dessa investeringar inte främst görs i växande företag. Det handlar i stället i stor utsträckning om att mogna företag blir föremål för uppköp med stöd av en svag valuta och diskriminerande skatteregler för de svenska investerarna.

Att företag köps och säljs över nationsgränser är i grunden positivt. Det är en del av den ökade internationaliseringen och av den europeiska integrationen. Det som är dystert för Sveriges del är att flödet ut är så mycket större än flödet in. Värdet av de svenska företag som sålts till utlandet är mycket större än värdet av de utländska företag som köpts av svenska företag.

Därtill kommer att det svenska nyföretagandet är väldigt lågt. Därmed sker inte den nödvändiga återväxten.

Enligt Europeiska patentkontoret (EPO) är svenskarna bland de mest innovativa i Europa räknat efter antalet ansökningar om nya patent i relation till befolkningsstorleken. Idéer och patentansökningar leder ofta till att företag startas. I Sverige sker det dock i mindre utsträckning. I stället har Sverige relativt få företag och någon ökning tycks inte vara i sikte. I stället minskar såväl antalet nyregistrerade företag som antalet företagare från en redan låg nivå.

Under 2001 registrerades 48 932 företag i Sverige. Det är 16,2 procent färre än 2000, vilket innebär mer än 20 färre nystartade företag per dag. Siffrorna är de lägsta i mätningarnas historia. Samtliga svenska län uppvisar minskningar och fallet är djupare än under lågkonjunkturen i början av 1990-talet.

Antalet företagare har minskat med 17 000 under mindre än sju år av socialdemokratiskt styre. Det innebär att sju företagare förlorats varje dag.

Den mest kända internationella studien av nyföretagandet, Global Entrepreneurship Monitor (GEM), visar att Sverige kommer på en mindre hedrande 24:e plats av 29 undersökta länder vad avser andel av befolkningen som är engagerad i ”entreprenöriella” aktiviteter. Övriga nordiska länder har långt bättre placeringar. Av 100 svenska invånare håller 6,7 personer på att starta eget eller har nyligen gjort det. Snittet i undersökningen är 10 procent.

Detta tyder på att uppfinnarna och idéerna stöter på hinder på vägen. Idéerna finns, men de leder i alltför ringa utsträckning till att nya företag startas. Därmed går Sverige miste om det välstånd, de arbetstillfällen och de inkomster som fler företag skulle ha skapat.

De bakomliggande orsakerna till att det är så svårt att starta och driva företag i Sverige går att finna inom en rad olika områden. De kan sammanfattas enligt följande.

5.1 Krångliga regler och mycket byråkrati

Den sammanlagda volymen myndighetsregler har uppskattats till ca 40 000 sidor varav ungefär hälften är företagsregler. Regelinflationen ligger lågt räknat på två procent per år för alla myndighetsregler. Företagsreglerna ökar ungefär dubbelt så snabbt som övriga regler. Inte mindre än 75 myndigheter samlar in uppgifter från företag på 1 150 olika blanketter.

Beräkningar som har gjorts inom OECD uppskattar kostnaderna för att administrera regelverket inom skatte-, arbetsmarknads- och miljöområdena i Sverige till ca 30 000 kr per anställd och år för företag med 1–19 anställda och till ca 6 000 kr per anställd och år för företag med 50–500 anställda.

Om kostnaden per anställd aggregeras till nationell nivå uppgår de svenska företagens administrativa kostnader för att hantera de offentliga skatte-, arbetsmarknads- och miljöreglerna till ca 50 miljarder kronor om året.

Reglernas mängd och komplexitet – samt myndigheternas sätt att tillämpa dem – försvårar möjligheterna att starta företag, utveckla produkter och reagera på marknadsförändringar. Det är därför viktigt med färre, enklare och stabilare regler.

5.2 Höga skatter

Den höga svenska skattenivån motverkar tillväxten. Sveriges sammantagna beskattning av bolagsvinster, aktieutdelningar, realisationsvinster och förmögenheter är mer än dubbelt så hög som genomsnittet för OECD. Skillnaden ökar dessutom.

Detta medför att företag, arbete och kunskap flyttar till länder där skatteklimatet är gynnsammare. Företagsbeskattningen slår särskilt hårt mot små företag medan storföretagen inte sällan kan minska sin faktiska skattebörda med dagens regelsystem.

Med sänkta skatter för alla kan fler leva på sin lön, ett stort antal kvinnor ges ett ökat ekonomiskt utrymme, marginaleffekterna reduceras och med förändringar som främjar kunskaps- och kompetensuppbyggnad kan arbetsmarknaden fungera bättre. Ett ökat ekonomiskt utrymme för låginkomsttagare leder även till en ökad köpkraft, vilket bidrar till att öka efterfrågan på småföretagens varu- och tjänsteproduktion.

Småföretagare har ofta låga inkomster, särskilt under etableringsfasen. Därför gynnas de också av sänkta skatter på låga och medelstora inkomster. Ett ökat ekonomiskt utrymme för småföretagare frigör för företagaren nödvändigt kapital som kan växa i företaget.

5.3 Bristande rättssäkerhet

Ett välfärdssamhälle värt namnet måste också vara ett rättssamhälle som garanterar sina medborgare skydd mot kränkningar. Det borde vara självklart att all felaktig myndighetsverksamhet skall föranleda ett rimligt skadestånd till drabbade medborgare. Så sker sällan i dag och särskilt inte när det gäller skattefrågor och myndighetsutövning inom miljöområdet.

Inom skatteområdet finns en rad problem som skapar rättsosäkerhet för småföretagen. I dagens administrativa sanktionssystem med skattetillägg och sanktionsavgifter fungerar skattemyndigheten som beslutande instans. Då skattemyndigheten hittar oriktiga uppgifter påförs skattetillägg på företagaren förutom upptaxeringen och detta utan att skattemyndigheten behöver visa på något som helst uppsåt hos företagaren.

Den nya miljöbalken som trädde i kraft 1999 har visat sig få skadliga effekter för småföretagen, något som måste rättas till snarast.

5.4 Otillräcklig konkurrens

Den stora offentliga sektorn bidrar till att det svenska nyföretagandet i allmänhet, och bland kvinnor i synnerhet, är alldeles för lågt. Många kvinnor arbetar inom verksamheter där stat, landsting och kommuner har monopol och där möjligheterna att starta eget är mycket små.

En studie från Svenskt Näringsliv visar även att sysselsättningen bland invandrare gynnas när den offentliga sektorns verksamhet konkurrensutsätts.

Den offentliga upphandlingen måste reformeras. Det samlade värdet av den offentliga upphandlingen beräknas uppgå till ungefär 400 miljarder kronor per år. I en undersökning av Nämnden för offentlig upphandling (NOU) framkom att en femtedel av de kommun- och landstingsägda bolagen trodde att de inte omfattades av lagen om offentlig upphandling (LOU). Vidare trodde många av bolagen att de inte ens omfattades av kommunallagen.

5.5 Dåliga trygghetssystem för företagare

För många av dem som väljer att bli företagare är osäkerheten stor om vilket skydd som kan påräknas vid sjukdom, föräldraledighet eller skada. De offentliga trygghetssystemen och socialförsäkringarna är anpassade till dem som är anställda. Ingen företagare kan därför känna sig trygg utan omfattande privata försäkringar.

6 En politik för nyföretagande och expansion

Politiken måste ge varje individ långt bättre möjligheter än i dag att utvecklas. Svenska företag och svensk arbetskraft måste vara konkurrenskraftiga och Sverige attraktivt.

För detta behövs en ny politik för kreativitet och företagsamhet som kan lösgöra enskilda människors skaparkraft. I det följande redovisar vi en rad förslag som syftar till att skapa ett bättre klimat för idéer och företag.

6.1 Avveckla etableringshinder

Alla som vill och inte är belagda med näringsförbud måste kunna få F-skattsedel. Samma regelverk vad gäller a-kassa, sjukförsäkring och föräldraförsäkring måste gälla såväl för företagare som för arbetstagare. Det minskar den ekonomiska belastningen för företagare.

6.2 Sänk skatterna på företagande och investeringar i nya jobb

Förutsättningarna för en god tillgång till riskkapital måste förbättras. Förmögenhetsskatten som är en extraskatt på kapitalavkastning och som motverkar kapitalbildningen måste avvecklas.

Att med eget kapital kunna möta behovet av riskkapital när företaget växer är särskilt viktigt för småföretagen. Ett hinder för en god kapitaltillförsel är dubbelbeskattningen som innebär att det först tas ut skatt i företaget och sedan en gång ytterligare när utdelning ges. Dubbelbeskattningen som dessutom gynnar utländskt ägande på bekostnad av svenskt måste avskaffas.

Fåmansbolagsreglerna (de s.k. 3:12-reglerna) innebär en extra hög beskattning av ägare till snabbväxande och vinstrika mindre företag. För att stimulera livskraftiga och expansiva småföretag måste denna diskriminerande beskattning avskaffas.

Sverige har i dag relativt få medelstora företag. En av orsakerna till detta är utformningen av arvs- och gåvoskatterna. Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid generationsskiften och det är de som tar över företagen som får de största problemen. Vi anser att riksdagen snabbt måste förbättra de skattemässiga villkoren för generationsskiften i familjeföretag.

6.3 Inför en förenklad företagsform

Det måste skapas en ny och förenklad företagsform i syfte att underlätta för de allra minsta företagen. Den som i dag vill starta verksamhet på egen hand eller möjligen med någon anställd möter ett regelsystem som är krångligt. Detta hindrar många från att våga ta steget.

Tanken med den nya företagsformen är att förenkla kraven på redovisning och uppgiftslämnande genom att avstå från en del av reglerna på skatteområdet. Däremot bibehålls självfallet kraven på ordnad bokföring och dokumentation. Förslaget om en förenklad företagsform skulle gälla enskild firma med möjligen någon enstaka anställd.

Exempel på företag där detta nya regelsystem skulle kunna fungera väl är olika former av serviceföretag, som med säkerhet kommer att växa upp i än större utsträckning när den oundvikliga förändringen av beskattningen av hushållsnära tjänster kommer.

6.4 Öka företagens avskrivningsmöjligheter

Det är rimligt att nystartade företag inte behöver betala skatt förrän de har betalat sina investeringskostnader.

I dag kan ett nytt företag som har gjort stora investeringar komma att betala skatt innan investeringskostnaderna återbetalts genom kravet på att investeringarna skall skrivas av på flera år. Detta ökar den ekonomiska risken. För nya företag bör därför investeringar på i vart fall upp till en miljon kronor bli omedelbart avdragsgilla.

Även för gamla företag bör möjligheterna till direktavskrivningar förbättras. Beloppsgränsen för direktavskrivning av anskaffade tillgångar bör höjas till 50 000 kronor.

6.5 Förenkla regelsystemen

Under den kommande mandatperioden måste hela det regelverk som berör företagandet gås igenom och onödiga och krångliga regler tas bort. Målet bör vara att företagarnas kostnader för administration av regelverket ska minska med minst en fjärdedel.

Vi vill genomföra Småföretagsdelegationens samtliga förslag. Vi vill också förbättra serviceandan hos alla myndigheter och ställa upp mätbara mål för regelavvecklingen.

Moderata Samlingspartiet anser att situationen nu är så alarmerande att ett totalstopp för nya krav är motiverat intill dess att man kan påvisa att förenklingsarbetet har tagit fart. Följaktligen bör inga krav införas på att företag med mer än tio anställda skall bli skyldiga att redovisa anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen.

6.6 Öka rättssäkerheten på skatteområdet

Lagstiftningen bör ändras så att skattemyndigheten måste visa att företagaren har varit oaktsam eller haft uppsåt att lämna felaktiga uppgifter för att man ska kunna påföra skattetillägg.

Om en företagare i dag vill överklaga ett beslut om skattetillägg från skattemyndigheten till domstol, tvingas företagaren ändå betala in tillägget och den upptaxerade summan innan den rättsliga prövningen ägt rum. Detta är inte rimligt. Om en näringsidkare väljer att överklaga ett beslut från skattemyndigheten skall inte ett eventuellt skattetillägg och upptaxering behöva betalas in förrän en dom vunnit laga kraft.

Systemet med överklagande till läns-, kammar- och regeringsrätten är i dagsläget så krävande att ta sig igenom att den företagare som finner sig felaktigt behandlad ofta tvingas avstå ett överklagande på grund av de resurser i tid och pengar som krävs för att driva skattemål. Detta ökar ytterligare känslan av rättsosäkerhet hos småföretagaren.

Staten skall lämna en tidsgaranti till företagen som innebär att det maximalt får ta 24 månader från skattemyndighetens besked om skattetillägg tills dom avkunnats i sista instans vid överklagande.

En småföretagare har sällan möjlighet att själv driva sitt skattemål utan måste anlita skattejurister. Med dagens regler får man inte full ersättning av det allmänna för den experthjälp man behöver. Det gör att bara företag med god ekonomi har råd att driva skattemål på ett acceptabelt sätt, vilket gör att småföretagen återigen upplever olikhet inför lagen. Vi moderater vill att möjligheterna att få skälig ersättning för experthjälp vid skattemål förbättras.

I det nya systemet med skattekonto har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms. Det innebär att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto och inte den dag då betalning faktiskt skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med eventuella förseningar i postgången. Detta är orimligt och skapar en osäkerhet för företagaren. Vi vill därför att betalning av skatt skall anses ha kommit skattemyndigheten tillhanda den dag inbetalning sker.

6.7 Gör miljöbalken mer företagarvänlig

För att miljöbalken ska upplevas som rimlig och därmed legitim måste den fylla vissa grundläggande krav på överblickbarhet. Tillämpningen måste också ske objektivt och konsekvent. Reaktionerna från småföretagen har varit många och vi kan inte annat än instämma i kritiken om att balken i vissa stycken leder till rättsosäkerhet.

Miljöbalken utgör en mycket omfattande lagstiftning med en komplex teknisk nivå med förordningar och rätt för ett antal myndigheter att utfärda föreskrifter. Den omvända bevisbörda som balken föreskriver innebär att det är varje företags uppgift att dels känna till alla detaljer i lagstiftningen, dels visa att reglerna följs och dels utöva en egen verksamhetskontroll inför tillsynsmyndigheterna. Detta sammantaget skapar problem för de mindre företag som måste ta fram kostsamma expertutredningar för att visa att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt. Konsultarvoden på upp till 50 000 kronor för en miljörapport är inte ovanligt.

Det är inte heller ovanligt att småföretag som vänder sig till myndigheter för information och rådgivning får olika svar beroende på vem man frågar. Resultatet blir att företaget, trots en önskan att göra rätt för sig, saknar möjlighet att följa lagen. Följden blir att man straffas för lagöverträdelse och en känsla av rättsosäkerhet sprider sig. Det ska ankomma på myndigheter att ge god och riktig service så att den företagare som anstränger sig kan följa lagen.

Ett annat problem för småföretagen är de miljösanktionsavgifter som infördes i syfte att komma åt en mängd så kallade standardöverträdelser. Med standardöverträdelser menas sådana som är enkla att uppdaga, oavsett om företagaren har haft ett uppsåt eller om miljöfara funnits. Ett exempel på överträdelse är att inte lämna in miljörapporten i tid. Sanktionsavgifterna är i de flesta fall fasta och anpassas alltså inte till företagens omsättning eller storlek. Vi vill omedelbart ändra miljösanktionsavgifterna så att de tar hänsyn till företagens storlek, graden av miljöfara samt uppsåt. Att inte lämna in den årliga miljörapporten i tid är inte en förseelse som motiverar orimligt hårda straff. Snarare är det en förseelse som kan jämställas med en sent inkommen skattedeklaration och beivras därefter.

6.8 Modernisera den arbetsrättsliga lagstiftningen

En vanlig vardag är det en och en halv miljon svenskar som inte går till jobbet. Drygt hälften av dessa är sjukskrivna eller förtidspensionerade. Den andra halvan har överhuvudtaget inget jobb att gå till. Om vi skall få det samhällsklimat som gör det lättare att investera i nya företag och nya jobb så måste också arbetsmarknaden vitaliseras.

Ett av hindren för de nya jobben är Sveriges ålderdomliga arbetsrättslagstiftning. Den utgörs av ett komplicerat och oöverskådligt regelverk som med sina rötter i en annan tid passar dåligt på den arbetsmarknad som nu växer fram. Det behövs en modernare syn på medarbetarnas och företagens ömsesidiga relationer. När regler och verklighet inte stämmer överens så minskar benägenheten att anställa.

Relationerna på arbetsmarknaden är emellertid också en fråga om respekt för den enskildes rätt. Vi vill att varje svensk löntagare skall vara tillförsäkrad grundläggande rättigheter också på arbetsmarknaden. Det skall han vara just i sin egenskap av anställd – inte därför att han är medlem i en viss organisation eller omfattas av ett visst avtal.

Sverige behöver därför reformer på arbetsrättens område som ger största möjliga utrymme för nya anställningar och som samtidigt stärker den enskildes egen ställning på arbetsmarknaden.

Frågan om arbetstidens omfattning och förläggning lämpar sig sällsynt illa att behandlas på central politisk nivå. Det är i stället beslut som bör fattas ute på arbetsplatserna av dem som är direkt berörda.

6.9 Skapa bättre konkurrens

Globalisering, liberalisering och informationsteknikens snabba utveckling öppnar enorma möjligheter för de länder och regioner som förstår att göra sig attraktiva genom att skapa ett internationellt konkurrenskraftigt klimat för arbete och företagande. Det är därmed inte bara de svenska företagen utan i högsta grad även Sverige som land som befinner sig i en knivskarp konkurrenssituation. Därför är det viktigt att konkurrensen fungerar bra på alla områden.

Statliga och kommunala bolag måste säljas helt, delvis eller avvecklas. Det finns många exempel på att statligt och kommunalt ägande snedvrider konkurrensen genom en öppen eller dold subventionering och diskriminerande offentlig upphandling. Därigenom får privata företag sämre lönsamhet och expansionsmöjligheter och några tvingas lägga ner sin verksamhet. Politiskt subventionerade konkurrenter skapar också en extra osäkerhet för privata företag som för sin försörjning enbart är hänvisade till att tillfredsställa kundernas efterfrågan och som inte kan falla tillbaka på att tillfredsställa politiska önskemål. I stort sett alla statliga och kommunala företag agerar dessutom på en marknad där det finns privata företag som är konkurrenter.

En renodling av statens och kommunernas roll, där man inte agerar domare och spelare på samma gång, skapar förutsättningar för fler livskraftiga företag med fler aktiva och engagerade ägare. Ett mer spritt ägande av företagen ger ett större utrymme för tillväxtbefrämjande investeringar genom att företagens tillgång till kapitalmarknaden ökar.

En försäljning av de statliga och kommunala företagen bör ske successivt i den takt som marknaden medger. Vissa bolag kan säljas omgående och utan några speciella riktlinjer. Andra vore det värdefullt att sälja till många små ägare. En tredje grupp av bolag måste först bli av med sitt monopol innan de kan säljas.

Konkurrensverket måste ges ökade resurser för att bevaka konkurrensen på olika områden. De raider som verket gjort mot vissa branscher där man befarat bristande konkurrens – ett fenomen som drabbar nya aktörer hårt – har varit bra och bör utvecklas.

Privata monopol och kartellbildningar hör inte hemma i en marknadsekonomi. Tendenser till detta måste bekämpas med kraft.

6.10 Öppna nya marknader

Hushållen har ett stort behov av att få ett antal tjänster utförda. I dag är detta i praktiken förbehållet högavlönade på grund av den hårda beskattningen på denna typ av tjänster. Resultatet blir att hushållen får avstå från dessa tjänster, göra allting själva eller köpa tjänsterna svart.

Moderata Samlingspartiet förordar en skattereduktion på hushållsnära tjänster som innebär en ungefärlig halvering av priset. I kombination med sänkta inkomstskatter skulle detta skapa en helt ny, vit marknad för hushållstjänster.

6.11 Gör alla socialavgifter förmånsrelaterade

De sociala avgifterna utgör en betydande del av den totala arbetskraftskostnaden. Sociala avgifter som är inte är förmånsanknutna är en extra skatt.

Den del av dagens arbetsgivaravgifter som är företagarnas socialavgifter skall synliggöras och relateras till utgående förmåner.

6.12 Öka etableringsfriheten

Monopol leder till högre priser och ineffektivitet oavsett om det gäller att producera varor eller tjänster. Nyföretagsamhet bidrar till att skapa en ny struktur med ett mer decentraliserat och kundstyrt serviceutbud för bl.a. vård och omsorg.

Stat, landsting och kommuner bör koncentrera sig på sådana verksamheter där offentliga insatser verkligen kan förväntas vara överlägsna enskilda och kooperativa initiativ bedrivna i små, decentraliserade företag där ett nära, personligt ansvar får ersätta kollektiv fjärrstyrning. Hur stor andel av den traditionellt offentliga servicen som ska erbjudas i privat regi måste avgöras av medborgarnas val i ett utbud av olika tjänster.

Kommunerna bedriver många gånger verksamhet som kan och bör skötas av privata aktörer. En metod att skapa en större dynamik kring produktionen av offentliga tjänster är att införa en så kallad utmaningsrätt för företag. En sådan rätt innebär att företag ges möjlighet att inkomma med önskan om att en viss verksamhet skall upphandlas i konkurrens. Utmaningsrätten innebär vidare att kommunen måste starta en upphandlingsprocess, där det initierande företaget såväl som andra privata aktörer kan delta.

Många små företag har kommuner, landsting och myndigheter som sina kunder. Den utbredda användningen av ram- eller avropsavtal i offentlig upphandling försvårar för småföretag att få order. De tre lagar (lagen om offentlig upphandling, lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende och konkurrenslagen) som rör upphandling och konkurrens i offentlig och privat sektor fungerar i dag dåligt. Därtill finns det en gråzon i kommunallagen som är större än vad den borde vara. Ovan nämnda fyra lagar bör därför ses över i syfte att förverkliga de principer om affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering som gäller för offentlig upphandling.

Slutligen är ansvarsfördelningen oklar. De inblandade myndigheterna är NOU, Konkurrensverket, Konkurrensrådet, Kammarkollegium samt Kommerskollegium. Vi vill se över denna splittrade myndighetsbild. Fördelen med en samordning är att statsmakterna signalerar och fokuserar på den stora betydelsen av tillsynen över den offentliga upphandlingen. NOU bör slås samman med Konkurrensverket, vilket tydligare visar att upphandlingslagen i första hand är en konkurrenslagstiftning.

Stora upphandlingar bör delas upp i flera mindre poster så att även små företag har en chans att vara med i budgivningen. Den offentliga sektorn bör göra all upphandling elektroniskt och alla offentliga handlingar bör kunna nås elektroniskt och vara kostnadsfria till gagn för småföretagen.

6.13 Skapa trygghet också för företagare

Att vara företagare innebär att ta stort ansvar för sina anställda, sig själv och sin familj men även gentemot andra företag. För att kunna ta detta ansvar är det viktigt att också företagaren får möjlighet att känna trygghet i sin vardag.

I dag ges inte företagaren lika villkor till trygghet som de anställda. Det finns skillnader vad gäller möjligheter till sjukpenning, föräldraförsäkring och ersättning vid arbetslöshet. Samtidigt som företagare betalar in stora summor i form av skatter och avgifter ges man inte möjlighet att dra nytta av detta själv. Den verklighet som många företagare lever i idag skulle inte accepteras om den i stället hade gällt de anställda.

Egenföretagaren har fasta kostnader vid sjukdom eller föräldraledighet. Samtidigt som företaget tillfälligt är stängt med bortfall av inkomster riskerar även ett mer långsiktigt inkomstbortfall uppkomma genom att kunderna söker sig till andra företag. Detta är särskilt känsligt för de företag som verkar inom tjänstesektorn där lager inte kan byggas upp som buffert och där det kan vara svårt att få tag på vikarierande personal. Det finns anledning att förbättra tryggheten för dagens och framtidens företag genom att öka tryggheten för den enskilde företagaren.

För den som är anställd beräknas den tillfälliga föräldrapenningen så att årsinkomsten fördelas enbart på de dagar då den anställde skulle ha arbetat. De som är egenföretagare och bedriver sin verksamhet i en enskild firma eller i ett handelsbolag har det betydligt värre. För dem beräknas den tillfälliga föräldrapenningen så att årsinkomsten fördelas på årets alla dagar, inte bara på de dagar då denne skulle ha arbetat. Detta sätt att räkna innebär helt enkelt att egenföretagare får lägre ersättning än anställda, när han eller hon är hemma och tar hand om sjuka barn.

Liknande resonemang kan göras gällande inom de övriga delarna inom socialförsäkringen och inom arbetslöshetsförsäkringen. Det faktum att man gör en sammankoppling av makar inom exempelvis fåmansföretag gör att make eller maka inte får del av arbetslöshetsersättning om den andra parten driver företag. Det är inte självklart att den andra parten i ett äktenskap per automatik skall vara anställd i den andra partens företag.

Socialförsäkringssystemet är heller inte anpassat för de personer som kombinerar eget företagande med anställning eller studier. Detta är ett stort problem framförallt för de företag som har säsongsbetonad verksamhet. För att socialförsäkringarna skall kunna komma alla till del är det nödvändigt att reformera systemen. Under tiden detta sker är det nödvändigt att göra förändringar som tar bort de ojämlikheter som framförallt drabbar egenföretagare.

6.14 Avpolitisera energiförsörjningen

Det övergripande målet med energipolitiken skall vara en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning. De särskilda produktionsskatterna och subventionerna som utgör ett negativt ingrepp i energimarknadens funktionssätt bör tas bort. Statens engagemang och stöd bör begränsas till att omfatta grundläggande energiforskning samt utveckling och tillämpning av ny energiteknik.

Den avreglering och reformering av energimarknaden som inleddes i mitten på 1990- talet har skapat nya förutsättningar som måste tas till vara. På den fria elmarknaden sker produktion och handel med el i konkurrens, vilket har skapat förutsättningar för en effektiv prisbildning samtidigt som elkonsumenternas valfrihet ökat. Detta har lett till lägre elpriser och en effektivisering av producenters och elhandlares verksamhet.

Energipolitiken måste nu anpassas till den avreglerade marknadens villkor. På en reformerad och avreglerad energimarknad går det inte att fortsätta med en energipolitik som är grundad på planeringsmål och omfattande statlig styrning. Statens roll bör inskränkas till att fastställa de spelregler som skall gälla på marknaden i allmänhet och i synnerhet spelreglerna vad gäller miljö, säkerhet och beredskap. Utöver att fastställa villkoren eller spelreglerna för marknadens aktörer skall staten inte försöka styra vilken teknik eller vilka produktionssätt som skall utvecklas.

Riksdagsbeslutet om en förtida avveckling av kärnkraften måste rivas upp. Såväl principiella som rena sakskäl talar mot en förtida avveckling. Avvecklingsbeslutet leder till allvarliga negativa konsekvenser för samhällsekonomin, miljön och jobben.

6.15 Modernisera infrastrukturen

Den infrastruktur som finns i dag måste underhållas och utvecklas. Vägnätets förfall måste få ett slut. Investeringar i infrastrukturen skall göras med utgångspunkt i de krav som verkligheten ställer och inte i partipolitiska, taktiska överväganden. Varje trafikslag har sina fördelar och för att de skall kunna utvecklas på bästa möjliga sätt bör de ges likvärdiga och rimliga konkurrensvillkor.

Bristen på fungerande infrastruktur lägger hinder i vägen för utvecklingen. I storstadsområdena leder det till att tillväxten hämmas. I glesbygden är en otillförlitlig infrastruktur ett skäl till att människor och företag tvingas flytta.

Stockholm den 17 oktober 2002

Bo Lundgren (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Beatrice Ask (m)

Per Westerberg (m)

Anders Björck (m)

Gunilla Carlsson (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Chris Heister (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Gunnar Hökmark (m)

Göran Lennmarker (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Sten Tolgfors (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2002-10-23 Hänvisning: 2002-10-30 Bordläggning: 2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (15)