Forskning

Motion 2007/08:Ub517 av Marie Granlund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade statliga satsningar på forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att en stor del av forskningsresurserna fördelas i konkurrens i syfte att stärka spetsforskning och skapa internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av ett nytt resursfördelningssystem som gynnar forskningskvalitet och slår vakt om forskning och forskningsanknuten högre utbildning i hela landet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge nydisputerade möjligheter till fortsatt forskning och meritering.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på forskning och utveckling för små och medelstora företag.1

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att fortsätta driva frågan om stamcellsforskning i internationell samverkan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fullfölja de branschspecifika strategiprogrammen.1

1 Yrkandena 5 och 7 hänvisade till NU.

Vår syn på forskning

Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Kunskap är grunden för en gynnsam samhällsutveckling och vårt främsta internationella konkurrensmedel. Det kräver fortsatt stora insatser av både staten och näringslivet. Investeringar i forskning återbetalar sig i form av kunskap och utveckling av samhället samt bidrar till tillväxt inom näringslivet. All forskning skall hålla hög kvalitet, och forskningsinsatserna skall rymma både bredd och djup. Det är viktigt att Sverige som nation satsar på kvalitet och framstående forskningsmiljöer men också på forskning i hela landet.

Historik

När Socialdemokraterna var i regeringsställning ökade vi de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med 2,3 miljarder kronor och gjorde särskilda satsningar på forskning inom medicin, teknik och hållbar utveckling. Sverige är ett litet land som under lång tid haft en hög profil i forskningsfrågor och har under större delen av 1990- talet varit ett av de länder som avsätter mest resurser för FoU räknat som andel av BNP. Dessa satsningar måste inte bara fortsätta utan också öka ännu mer om Sverige som ett litet konkurrensutsatt land ska klara den globala konkurrensen.

En av de första åtgärderna som vidtogs av den nya regeringen var nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Det motsvarade en minskning av sektorns forskningsanslag med cirka 350 miljoner kronor och uppemot 300 forskare eller en tredjedel av landets samlade forskning inom sektorn.

Först 2008 avsätter regeringen medel till Forska och väx. Det är ett initiativ som den tidigare regeringen införde för att små och medelstora företag skulle kunna söka finansieringsstöd för forskning och utveckling. Ett år har därmed gått förlorat.

Sverige behöver forskning

Forskning har en stor betydelse för utvecklingen av såväl näringsliv som offentlig verksamhet. Den svenska industrins konkurrenskraft avgörs i ökad utsträckning av dess höga kunskapsinnehåll. Svenskt näringsliv är i internationell jämförelse mycket FoU-intensivt.

Företag söker sig till de länder som har de bästa förutsättningarna och tillgång till högklassig forskning. En välutbildad arbetskraft spelar en avgörande roll för företagens lokalisering.

Vi ser med oro på att regeringen under sitt första år vid makten har minskat de statliga anslagen till forskning och utveckling i statsbudgeten trots vallöften om att öka den civila forskningen till 1 % av BNP. Istället minskar resurserna. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har anslaget till forskning och utveckling i statsbudgeten minskat med 550 miljoner i år, jämfört med förra året. Framför allt är det försvarsforskningen som har drabbats men även universitet och högskolor har fått mindre forskningsresurser. När regeringen dessutom lade ned Arbetslivsinstitutet försvann ytterligare 350 miljoner kronor till forskning. Sverige har fram tills nu varit ett föregångsland inom arbetsmiljöområdet.

Den resursförstärkning av forskningen på landets universitet och högskolor som regeringen föreslår år 2008 på 300 miljoner kronor är långt från tillräcklig. Faktum är att årets budget inte innehåller en krona utöver det som aviserades redan för ett år sedan. De offentliga anslagen till forskning ska öka till 1 procent av BNP. Vi socialdemokrater prioriterar i vårt budgetalternativ en rejäl kvalitetssatsning på forskning och högre utbildning och vill öka forskningsanslagen med 400 miljoner mer än regeringens förslag.

Profilering

Internationaliseringen kräver att lärosätena blir bättre på att lyfta fram och utveckla sina starka sidor i större utsträckning. För ett litet land som Sverige är förmågan till profilering och kraftsamling väsentlig för att kunna utveckla styrkeområden som når den internationella forskningsfronten. Ett kännetecken för de mest framgångsrika universiteten i världen är att de förmår att förena en stor frihet för forskarna med ett akademiskt ledarskap som är kapabelt att göra strategiska val. En viktig insats för att skapa kraftsamling är att ge de mest framstående forskarna förutsättningar att bedriva långsiktig forskning i kreativa och attraktiva forskningsmiljöer med en kritisk massa. Därför är det viktigt att en stor andel av de statliga forskningsanslagen kan sökas i konkurrens.

Bredd och mångfald

För att Sverige ska fortsätta vara en ledande forskningsnation krävs förutom kraftsamling inom strategiska forskningsområden en bredd och mångfald i forskningsinsatserna. Det är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig forskning från andra länder samt skapa en koppling mellan grundutbildning och forskning. En bred grundforskning är en förutsättning för att möjliggöra forskningsgenombrott. Därför är det viktigt att även i fortsättningen värna om den akademiska friheten. Det är ett avgörande element i universitetens och högskolornas forskning.

Nytt resursfördelningssystem som stimulerar kvalitet

Vi socialdemokrater menar att det behövs ett förändrat resurstilldelningssystem som förstärker och gynnar framstående forskarmiljöer, vilket är viktigt för att stärka Sveriges konkurrenskraft men också slå vakt om forskning och forskningsanknuten högre utbildning i hela landet.

Möjligheter för unga forskare

Högre utbildning och forskning står inför ett generationsskifte i Sverige. Därför är det särskilt viktigt att de nydisputerade ges ökade möjligheter till fortsatt forskning och meritering. En översyn över mer balanserade karriärstrukturer för forskare är nödvändig. Unga forskare måste få reella möjligheter att ägna sig åt forskning. Särskilt angeläget är det för de områden där antalet forskarutbildade beräknas vara otillräckligt för högskolans behov. t.ex. inom humaniora och samhällsvetenskap, vårdvetenskap och matematik.

Små och medelstora företag

Sverige behöver fler små och medelstora företag som bedriver eller beställer forskning. Utvecklingspotentialen är stor. Men små och medelstora företag har inte alltid resurser och kunskap att bedriva forskning eller kvalificerad produktutveckling. Statliga satsningar är angelägna för att denna potential ska kunna förverkligas. Därför har staten här en viktig roll att fylla. Ett mycket framgångsrikt exempel på hur detta skett är det initiativ som den socialdemokratiska regeringen tog förra året, en FoU-satsning på små och medelstora företag, Forska och väx. Programmet har varit mycket uppskattat och kvaliteten på ansökningarna mycket hög. Vi vill därför fördubbla programmets resurser från och med 2008.

Strategiprogram för viktiga industribranscher

Tillsammans med näringslivet och de fackliga organisationerna har vi socialdemokrater tidigare utvecklat strategiprogram för sex viktiga industribranscher, i syfte att fullfölja och ytterligare stärka den branschspecifika forskningen och utvecklingen av särskilda exportsatsningar. Områdena var fordonsindustrin, läkemedels- och bioteknikindustrin, metallurgiindustrin, flyg- och rymdindustrin, IT- och telekomindustrin samt skogs- och träindustrin. Det är branscher som är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i hela Sverige. Branscherna bidrar till över 80 procent av det svenska näringslivets satsningar på FoU, ger 560 miljarder kronor i exportinkomster och ger cirka 600 000 direkta arbetstillfällen i Sverige. Vi vill vi ta ytterligare ett steg och i samverkan fördjupa dessa program samt utveckla nya strategiprogram för branscher inom tjänstesektorn. Forskningsskolor, tjänsteforskningsinstitut, exportrådgivning och kompetensutveckling är här aktuella områden.

Att öka tjänsteproduktionens förädlingsvärde, underlätta etableringen på nya internationella marknader och stärka forskningen på området är angeläget. Forskning är en förutsättning för att Sverige ska ha en världsledande tjänstesektor och grunden för utvecklingen av nya tjänster, effektivare produktion och mer konkurrenskraftiga företag.

Mer kommersialisering av forskningsresultat från högskolor och universitet

Forskningen vid svenska högskolor och universitet är världsledande i många discipliner. Däremot är det långt ifrån alla högskolor och universitet som har möjlighet att stödja sina forskare att omsätta sina forskningsresultat i nya varor och tjänster. För att stärka kommersialiseringen av forskningsresultat vill vi avsätta 50 miljoner kronor årligen i en nysatsning på holdingbolag och inkubatorer vid landets högskolor och universitet.

Stamcellsforskning

Ett strategiskt viktigt forskningsområde för Sverige är forskning kring stamceller. Vetenskapsrådet har under senare år gjort satsningar på stamcellsforskning. Dessa satsningar bör förstärkas. Stamcellsforskningen kan leda till nya behandlingsmetoder för svåra, i dag obotliga, sjukdomar som Parkinsons sjukdom, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Från och med april 2005 är det i Sverige tillåtet att forska på befruktade ägg för att bota svåra sjukdomar.

Stockholm den 2 oktober 2007
Marie Granlund (s)
Mikael Damberg (s)	Agneta Lundberg (s)
Louise Malmström (s)	Peter Hultqvist (s)
Thomas Strand (s)	Caroline Helmersson-Olsson (s)