Forskningens inriktning

Motion 1994/95:Ub654 av Eva Goës m.fl. (mp)

av Eva Goës m.fl. (mp)
Det är iögonfallande vilket traditionellt manligt synsätt
som härskar inom politiker- och forskningsvärlden, vilket
årets budgetproposition återspeglar. Det blir ännu mer
påtagligt i och med inträdet i EU, där den manliga normen
tycks vara förhärskande för all verksamhet. Möjligheten att
ändra inriktningen med hjälp av Sveriges riksdag, borde
prövas.
Exemplen på hur mer typiskt manliga intresseområden får
dominera är oräkneliga. De mest iögonenfallande är de
summor som läggs ned på ''Big science'' for ''Big boys''
som allt oftare nu även börjar få benämningen ''Big toys''.
Många tycker också att Öresundsbron, Dennispaketet,
Jasprojektet, den alltför snabba och ogenomtänkta
datautvecklingen, genforskningen, vapenutvecklingen m.m.
är samma andas barn.
Tilltron och låsningen till denna typ av satsningar är ofta
så stor hos dem som har makten att lyhördheten försvagas
inför dem som efterlyser helhetsanalyser med större
hänsynstagande till studier som försöker se teknikens
skadeverkningar, människans begränsningar när det gäller
att hantera tekniken och till mäns och kvinnors behov av att
också få ''mjukare'' dimensioner av tillvaron tillgodosedda.
Konsekvenserna av ett alltför ensidigt synsätt gör sig nu
gällande på område efter område. Inom sjukvården tycks det
nästan finnas obegränsade medel för teknik- och
läkemedelsutveckling -- mycket beroende på att forskningen
ofta är ofri och sker i samverkan med näringsliv. Samtidigt
är det svårt att få gehör för de ''mjukare''
forskningsprojekten. När projektansökningar avslås
hänvisas ofta till brist på vetenskaplig grund, utifrån den
definition av vetenskap man valt att använda. Benägenheten
att verkligen ta till sig den vetenskapsteoretiska diskussion
som här sker både i Sverige och internationellt är liten inom
svensk naturvetenskap och teknik.
Visst är det ytterst politikernas sak att göra den
övergripande avvägningen också vad gäller de etiska eller
''mjuka'' problem, som vi länge blundat för i vår hejdlösa
optimism inför teknikens möjligheter att lösa alla problem.
Det är i hög grad problem av denna art som forskare med
feministiskt perspektiv, såväl som gröna miljöpartier och
kvinnliga politiker världen över, försöker få gehör för, men
som etablissemangen helst undvikit att ta på allvar.
Det glädjande nu är att man trots kriser -- eller som en följd
av dessa -- kan skönja vaga tecken på att en medvetenhet om
problemens art och grad börjar växa och ge resultat. ''Big
science'' får på många håll starka nedskärningar. (Hösten
1994)
Kärnkraftsetablissemangen har länge ifrågasatts.
Öresundsbron såväl som Dennispaketet börjar vackla. Jag
och många med mig ser även FRN:s markering av betydelsen
av ökat utrymme för feministiska perspektiv även inom
svensk forskning, som ytterligare ett uttryck för en
''synvända'' -- i Elisabet Hermodssons mening -- och en
omprövning av våra tänkesätt. Jag tror att alltfler börjar inse
betydelsen också av den friheten och obundenheten inom
forskningen.
Agnes Nobel docent i pedagogik
Citatet ovan av Agnes Nobel kunde vara klippt och skuret
ur miljöpartiet de grönas partiprogram, som visar riktningen
framåt, det livsviktiga och lusten till livet, där kvalitén sätts
framför kvantiteten. Kvalitet har många dimensioner. Den
kan vara primär, sekundär eller tertiär. Om det handlar om
att bygga ut ett älvdrag, kommer alla dessa kvaliteter upp till
ytan. Teknikern ser vilken potential det finns i forsens
fallhöjd, elproduktion och ekonomisk vinst, det mätbara
(primär kvalitet). Konstnären ser färgen, formen och hör
melodin i forsens virvlar (sekundär kvalitet).
Naturmänniskan känner en lyckokänsla av att få sitta vid
forsen och bara njuta av att den finns, det känslomässiga
(tertiär kvalitet). När man en dag talar om att bygga ut forsen,
kommer alla dessa kvaliteter i konflikt med varandra.
Vem vinner? Den som känner en lyckokänsla? Knappast.
Nej, den som kan presentera en ekonomisk kalkyl som ger
samhället snabba pengar, men som inte skonar naturen, är
vinnaren. När väl kraftverket ligger där, kan det gjorda inte
vara ogjort. Det är irreversibelt. När skall den tertiära kvalitén
vinna över den primära?
Utbyggnaden i Alta är ett exempel på det vansinne som
råder i världen. När folket kedjade fast sig för att rädda älven,
kom polis och militär och baxade bort dem och älven
byggdes ut trots kraftiga protester och väl underbyggda fakta
mot utbyggnaden. I dag erkänner man att utbyggnaden var
onödig. NATO behöver inte denna el och i Norge råder
överskott på el. Parallellen i Sverige är slående.
Kärnkraftsutbyggnaden
I Sverige fortsätter satsningarna på storskaliga, komplexa
och sårbara projekt som ITER, en enorm fusionsanläggning,
gigantiska högfärdsbroar, högteknologiska vapensystem och
en ny eras kärnreaktorer, för tillväxtens skull.
Det behövs en synvända i all utbildning och forskning --
ett nytt tänkesätt -- där värdena i naturen och solidariteten
med kommande generationer vägs in som tunga skäl, när
man ger anslag till forskning. Riksdagen har ett ansvar för
att detta sker.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ''Big science'' for ''Big boys'',
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om helhetsanalyser med större hänsyn
till teknikens skadeverkningar, människans begränsningar
när det gäller att hantera tekniken och till mäns och kvinnors
behov av mjuka dimensioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvenserna av ett alltför
ensidigt synsätt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ofri forskning i samverkan med
näringsliv,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hur projektansökningar avslås
med hänvisning till brist på vetenskaplig grund, utifrån den
definition av vetenskap man valt att använda,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om politikernas sak att göra den
övergripande avvägningen också vad gäller de etiska eller
''mjuka'' problem som behöver lösas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om feministiskt perspektiv,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nytänkande inom utbildnings-
och forskarvärlden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konflikt mellan den tertiära och
den primära kvaliteten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att solidariteten med kommande
generationer och naturens värden skall väga tungt vid
anslagsgivning till forskning.

Stockholm den 23 januari 1995

Eva Goe s (mp)

Per Lager (mp)

Gunnar Goude (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (20)