Fritidsodling för bättre folkhälsa

Motion 2004/05:So313 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att insatserna för förbättrad folkhälsa även bör innefatta åtgärder för att stimulera fritidsodling, uppmuntra till egen odling av frukt, bär och grönsaker samt att förbättra möjligheterna till fritidsodling i tätorterna för dem som i dag saknar egen trädgård.

Motivering

Folkhälsofrågorna har fått allt större aktualitet. Enighet råder om att motionsvanor, valet av livsmedel samt personlig livsstil har avgörande betydelse för den enskildes hälsa. Viktiga inslag i begreppet hälsofrämjande livsstil är bland annat naturkontakt, trädgårdsodling och kontakt med djur. Aktuell forskning visar samtidigt att trädgårdsarbete med fördel kan ingå vid rehabilitering och aktivering av långtidssjukskrivna.

Husbehovsodling av grönsaker, potatis, frukt och kryddor har gamla anor. Även odling av blommor fick så småningom allmän spridning. I dag har vi i Sverige 2,5 miljoner trädgårdar, mestadels kring småhus och fritidshus.

Under de senaste tjugo åren har den vardagliga husbehovsodlingen för allt flera människor utvecklats till en medveten och engagerad fritidsverksamhet. Man bildar nya lokala trädgårdsföreningar, utgivningen av trädgårdslitteratur har markant ökat och trädgårdsintresset kopplas samman med ett ökat miljömedvetande. Statistik från SCB visar att på senare tid har fler medelålders och äldre människor än tidigare ägnat sig åt trädgårdsskötsel på sin fritid (SCB Fritid 1976-2002).

Trädgårdarnas och parkernas stora betydelse i folkhälsosammanhang har hittills inte ägnats befogad uppmärksamhet i folkhälsoarbetet. Myndigheternas diskussion om ökad konsumtion av grönsaker och frukt förs bara med företrädare för handeln, inte med företrädare för de ca tre miljoner trädgårdsodlare som på sin fritid producerar betydligt mer av både frukt och många sorters bär och grönsaker än yrkesodlarna. Fritidsodlingen uppmärksammas bara undantagsvis i samband med forskning inom Lantbruksuniversitetet och i samband med ekologisk odling, stadsplanering och bygglagstiftning. De psykologiska aspekterna nämns sällan.

Genom att medvetet ta vara på det stora odlingsintresset bland vanliga människor - och förbättra förutsättningarna för fritidsodling - bör man kunna bidra till att väsentligt mera grönsaker, frukt och bär konsumeras. Ett ökat intresse för fritidsodling kan förväntas ha positiva folkhälsoeffekter även därför att den ger motion och är stressförebyggande.

Alla människor har dock inte tillgång till en trädgård. I tätorter är därför viktigt att säkra tillgången till koloniområden i anslutning till bostadsområdena. Ju kortare avståndet är mellan bostaden och kolonilotten, desto oftare kan denna besökas och därigenom bli en viktig del av vardagsaktiviteterna. Förbättrade odlingsmöjligheter måste därför bli en klar målsättning i planeringen av alla tätorter. Nya koloniområden bör prioriteras, i första hand i närheten av flerbostadshus.

Stockholm den 28 september 2004
Siw Wittgren-Ahl (s)	Ronny Olander (s)