Götalands- och Europabanan

Motion 2000/01:T508 av Ulf Melin och Anders Björck (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att utreda projektet Götalandsbanan och
Europabanan.
Motiven för våra förslag

Den nya förbindelsen över Öresund är ett viktigt bidrag till
kommunikationen mellan Sverige och Europa, inte minst vad gäller
järnvägen. Öresundsbron påverkar ett område av stor vidd. Även
tillväxtregionen Stockholm/Uppsala gagnas av snabba kommunikationer
söderut, så ock småföretagandets Småland.

En utbyggnad av järnvägens stomnät på Götalandsbanan och Europabanan
kan förstärka de positiva effekter Öresundsbron ger. Det är närmast att
betrakta som en naturlig följd, att man härnäst förbättrar den järnväg som
leder till bron. Den svenska regionen - från Stockholm/Uppsala i norr till
Helsingborg/Malmö i söder, och med Göteborg i väst för Götalandsbanans
del - täcker ca 65 % av Sveriges befolkning, dvs. 5,5 miljoner människor.
BNP-produktionen uppgår till 65 % av landets totala BNP, och fyra av fem
som ägnar sig åt högskolestudier gör det i den här regionen.

Mer statistik: en fullt utbyggd Götalands- och Europabana leder till
förkortade restider på upp till 50 % från ett stort antal städer och regioner i
Syd- och Mellansverige. Restiden till Stockholm från Nässjö förkortas med
21 %, Göteborg 33 %, Kalmar 21 %, Malmö 29 %, Karlstad 14 % och
Linköping 36 %. Med så pass förkortade resor uppkommer ett stort antal nya
resor, liksom att tåget tar marknadsandelar från flyg- och biltrafiken i södra
Sverige.

Att höga marknadsandelar för tåget leder till god miljö är känt. I synnerhet
gäller det om godstransporter, vilket mycket talar för, flyttas över från
vägarna till järnvägen. Mycken gods fraktas utefter E4, där alltfler företag
etablerar sig utan tillgång till järnväg. Av helt naturliga orsaker sker därför
mycket av godshanteringen i den dynamiska "E4-korridoren" med lastbil.
Med en ny järnväg utefter E4 skapas möjligheten till konkurrens mellan
framtida godsoperatörer på spår och väg. Vi kan se att det är vad som sker på
den europeiska kontinenten redan i dag. Järnvägens höghastighetsnät är både
flexibelt och kundanpassat, och därmed konkurrenskraftigt.

Mot bakgrund av att en satsning på Götalands- och Europabanan har en
tydlig Europaprofil, torde förutsättningarna vara goda att äska medel ur EU:s
satsning på de transeuropeiska nätverken (TEN). Det åligger regeringen att
anmäla intresse för vilka projekt som bör uppgraderas till TEN-projekt. I dag
pågår 14 sådana, varav två med svensk anknytning: Öresundsförbindelsen
samt Nordiska triangeln mellan de nordiska huvudstäderna. Efter hand som
Öresundsbron fasas ur ges det möjlighet till något nytt. En satsning på
banorna ligger väl i linje med de uttalanden som regeringscheferna i Sverige,
Danmark, Finland och Tyskland gjort beträffande att gemensamt arbeta för en
fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland. Genomförs de båda projekten
parallellt uppstår en verklig Europakorridor.

Utöver EU måste staten och näringslivet vara med och delfinansiera.
Projektet kommer att kosta åtskilliga miljarder kronor om det förverkligas.
Att var och en av de nämnda finansiärerna bidrar med en tredjedel torde vara
en rimlig bedömning. Lönsamhetsberäkningar gör gällande att näringslivet ej
blott indirekt, utan även direkt involverat i trafiken, kan emotse vinster.
Följaktligen bör det vara en förutsättning att också näringslivet anmäler
intresse och drar sitt strå till stacken. Det borgar ävenledes för att projektet
vilar på marknadsmässiga grunder.

Stockholm den 26 september 2000

Ulf Melin (m)

Anders Björck (m)