Till innehåll på sidan

Grundlagsreglering av svenska medborgares rösträtt

Motion 1991/92:K201 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Utan allmän rösträtt finns ingen demokrati. Det är
således av största vikt att denna rösträtt är garanterad i
grundlag. Detta måste gälla för alla medborgare. Så är det
dock, märkligt nog, inte i vårt land.
En grupp medborgare, utlandssvenskarna, tillerkänns
rösträtt enbart genom bestämmelser i vallagen. Det innebär
att deras rösträtt kan begränsas eller avskaffas genom ett
enda beslut med enkel majoritet i riksdagen.
Detta är inte en acceptabel ordning. Vi har från
centerpartiet under många år vid upprepade tillfällen därför
föreslagit att grundlagen ändras så att även
utlandssvenskarnas rösträtt kommer att omfattas av
grundlagens skydd.
Detta till synes självklara förslag har hittills avvisats av
den socialistiska majoriteten i riksdagen -- under den
gångna mandatperioden också med stöd av miljöpartiet.
Några sakargument har inte redovisats för denna
negativa attityd. Den tycks således bottna i ett slags obskyr
föreställning om att svenskar som bor utomlands inte är
fullvärdiga medborgare.
Stegvis har vi dock lyckats få det därhän, att
utlandssvenskar i realiteten fått rösträtt -- genom ändringar
i vallagen. Det historiska förloppet i denna fråga har vi
utförligt redovisat i tidigare motioner och avstår därför nu
från att återupprepa detta i denna motion. Hela tiden har
det varit fråga om ett segt motstånd från den socialistiska
majoritetens sida.
Den enda begripliga motiveringen till den socialistiska
majoritetens motstånd mot en grundlagsreglering är, att
man vill avvakta ett tillfälle, då det åter blir möjligt att
inskränka utlandssvenskarnas rösträtt.
Att detta inte bara är ogrundade misstankar framgår
tydligt av det förslag som på sin tid i enlighet med den
socialdemokratiska regeringens direktiv framfördes av 1983
års rösträttskommitté (SOU 1984:ll ). Kommitténs förslag
innebar nämligen att en tidsgräns för vistelsen utomlands
skulle införas för rätten att rösta, även om man alltfort var
svensk medborgare. Detta förslag fördes fram av
utredningsmajoriteten bestående av socialdemokrater och
kommunister.
Liknande resonemang har senare framförts i den s k
medborgarskapskommitténs betänkanden, d v s att
bosättningen och inte medborgarskapet skall vara
avgörande för rösträtten till riksdagen. Den viljeinriktning
som således den tidigare socialistiska majoriteten angett är
oroande och visar hur angeläget det är att skyddet för alla
svenska medborgares rösträtt fastläggs i grundlag.
Det är den grundläggande principen att alla svenska
medborgare skall ha rösträtt vid val till riksdagen som är
avgörande. Det finns inga principiella skäl för att sortera ut
vissa svenska medborgare.
Det bör dock dessutom understrykas att den ökade
internationaliseringen och den ökade rörligheten över
gränserna, som t ex ett svenskt medlemskap i EG kommer
att medföra, gör det särskilt angeläget att se till, att de
medborgare som verkar utomlands inte riskerar att mista
den grundläggande medborgerliga rättighet som rösträtten
innebär.
De motiv vi tidigare anfört har således ytterligare
förstärkts. Vi återkommer därför med vårt konkreta förslag
om en sådan ändring av grundlagen, att även
utlandssvenskarnas rösträtt ges grundlagsskydd.
De formella ändringar som behövs för att tillgodose
detta är enkla och kräver således ingen ytterligare
utredning. Det vi föreslår är, att den särbestämmelse, som
nu finns i regeringsformen 3 kap 2 § och som möjliggör
förändringar av utlandssvenskarnas rösträtt genom
ändringar av vallagen, utgår.
Därmed blir det fastlagt att rösträtten vid riksdagsval för
alla svenska medborgare enligt grundlagen är knuten till
medborgarskapet. Vi framlägger förslag om den lagändring
som krävs för att tillgodose detta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § regeringsformen skall
ha följande lydelse:
Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk
medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket.
Den som inte har uppnått aderton års ålder har ej rösträtt.

Stockholm den 10 januari 1992

Bertil Fiskesjö (c)

Bengt Kindbom (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Stina Eliasson (c)

Anders Svärd (c)

Rosa Östh (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Christina Linderholm (c)


Yrkanden (3)

  1. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § regeringsformen skall ha följande lydelse: Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket. Den som inte har uppnått aderton års ålder har ej rösträtt.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § regeringsformen skall ha följande lydelse: Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket. Den som inte har uppnått aderton års ålder har ej rösträtt.
    Behandlas i
  3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § regeringsformen skall ha följande lydelse: Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket. Den som inte har uppnått aderton års ålder har ej rösträtt.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.