Gymnasieskola med kvalitet

Motion 2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sammanfattning

  • Grundskolan ska lägga grunden – avskaffa det individuella programmet och förkunskaperna till gymnasieskolan ska bibehållas.

  • Mer valfrihet i gymnasiet – tvinga inte alla elever att läsa till högskole­kompetens.

  • Starta försök med examinationer som genomförs av lärare på andra skolor eller statliga inspektorer.

  • Öka läraryrkets status genom lärarlegitimation, karriärtjänster, lektorat och högre lön.

  • Inför en internationellt jämförbar studentexamen som ska vara inträdesbiljett till högre studier.

  • Dessutom ska en lärlingsutbildning med lärlingsexamen och en yrkesutbildning med yrkesexamen införas.

  • Kraftfulla åtgärder mot skolket.

  • Alla elever ska ha tillgång till dator och en elektronisk postadress.

  • Starta entreprenörsutbildning på gymnasiet.

  • Inrätta en nationell skolinspektion som tar över Skolverkets granskande uppgifter.

  • De försämringar för fristående gymnasieskolor som regeringen nu föreslår måste stoppas.

  • Gymnasieskolor i utsatta områden ska få extra resurser och profilskolor startas.

  • Allvarliga kränkningar i skolan ska alltid polisanmälas.

  • En nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak ska intensifieras.

  • Elever som tillgodoräknar sig betyg från utlandsstudier ska kunna få högre betyg än Godkänd.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det individuella programmet skall avskaffas och att godkända betyg i svenska (svenska som andraspråk), engelska eller matematik skall vara standardkrav för att få börja i gymnasieskolan.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i särskilda fall skall vara möjligt att skapa en anpassad gymnasieutbildning.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försök skall genomföras med externa examinationer.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurserna för det individuella programmet förs över till grundskolan och att elever med svårigheter ges stöd också i gymnasieskolan.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hög­skole­behörighet inte skall vara ett nödvändigt mål för alla elever.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alltid kunna komplettera studierna så att hög­skolekompetens uppnås.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka specialiseringen i yrkesutbildningarna.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alternativa kurser i kärnämnena.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att högre förkunskapskrav skall införas för vissa gymnasieprogram.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att betyg skall viktas vid antagningen till högskolan beroende på vilken betydelse de olika kurserna har för högskolestudierna.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa kursbetygen.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en internationellt jämförbar studentexamen.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avlagd studentexamen skall vara en förutsättning för högre studier.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av yrkesinriktade program med yrkesexamen.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en modern lärlingsutbildning med lärlingsexamen.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att läraryrket måste uppvärderas.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en speciallärarutbildning.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten skall ha ansvar för att elever med flera funktionshinder får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning oavsett var i landet de bor.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler betygssteg och en nationell utvärdering av betygsättningen.

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sex betygssteg skall införas i gymnasieskolan.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever som går i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.

  22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till dator med Internet för alla elever.

  23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en entreprenörsutbildning.

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall utarbetas.

  25. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av läroplanen för de frivilliga skolformerna så att mål anges för sex- och samlevnadsundervisningen.

  26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.

  27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kraftfulla åtgärder för att bekämpa skolk.

  28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en nationell skolpeng för att främja likvärdig kvalitet och valfrihet.

  29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undervisning i alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

  30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även vuxenutbildning bör kunna erbjudas av fristående utbildningsenheter.

  31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet i svenskundervisningen för invandrare och införande av sfi-peng.

  32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en nationell skolinspektion.

  33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands.

  34. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av 7 kap. 13 a § gymnasieförordningen så att elever som tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd.

  35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underlättande av etablering av fristående gymnasieskolor.

  36. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1 skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevs utbildning i annan kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen.

  37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om profilskolor och om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser.

  38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de valbara kurserna får användas till att ge en skola en viss profil.

En liberal vision för gymnasieskolan

För liberaler är skolan ett av samhällets starkaste verktyg för att ge alla jämlika chanser. En liberal vision för gymnasieskolan är en skola där alla elever ges möjlighet att växa och den enskilde elevens kunskapsinhämtande sätts i centrum. Varje elev måste mötas på sin egen nivå, utifrån sina intressen och framtidsplaner och ha möjlighet att utvecklas i sin takt. I en sådan skola ska ingen behöva känna sig misslyckad. Folkpartiet vill se möjligheterna. En skola med hög kvalitet kan bli verklighet i Sverige.

Gymnasieskolan behöver en ny kurs

Sverige behöver en ny kurs för skolan. Den allmänna föreställningen är att nästan alla svenska ungdomar i dag går igenom gymnasiet. Skolministern och andra skolpolitiker använder ofta uppgiften att ”98 % går vidare till gymnasiet”. Det är visserligen sant att i stort sett alla ungdomar går vidare till gymnasiet, men ett förvånansvärt stort antal fullföljer inte sina gymnasiestudier. Avhoppen från gymnasiet är fler än någonsin. Av de elever som började gymnasieskolan höstterminen 1997 var det bara 69 % som fått slutbetyg fyra år senare, enligt Skolverkets ”Barnomsorg och skola i siffror 2002”.

De höga teoretiska kraven på samtliga gymnasieutbildningar har skapat stora svårigheter på de yrkesinriktade programmen. I Skolverkets ”Utvärdering av fem gymnasieprogram” säger byggeleverna klart ifrån att de inte är intresserade av att läsa på högskolan. Ändå tvingas de att läsa matematik för ingenjörer. Resultatet blir att den stora majoriteten kommer att sluta sina studier med en känsla av misslyckande. 29 % av eleverna på byggprogrammet hoppar av sin gymnasieutbildning. Av de övriga, de som går ut, saknar en fjärdedel slutbetyg och ytterligare en fjärdedel har så dåliga betyg att de inte når det mål Socialdemokraterna satt upp för dem, att bli behöriga till högskolan.

Så mycket som 40 % av tjugoåringarna når inte upp till gymnasieskolans mål. Det som skulle bli en ”gymnasieskola för alla” är på väg att bli en gymnasieskola för hälften ... Regeringens försök att rätta till problemen genom utvecklingsarbete är verklighetsfrämmande. Folkpartiet liberalerna anser att gymnasieskolans mål om att alla elever ska uppnå högskolebehörighet är en stor orsak till många elevers misslyckanden. Det måste i stället bli möjligt att fullfölja en yrkesinriktad utbildning utan att läsa samma kärnämneskurser som i studieförberedande program. Lärlingsutbildning, där skola och företag delar på ansvaret, måste erbjudas fler elever. En annan orsak till många elevers misslyckande i gymnasieskolan är otillräckliga kunskaper i bagaget från grundskolan.

Slopa inte förkunskapskraven

Läs- och skrivforskning visar att elever i gymnasiet saknar tillräcklig grund trots att de fått godkänt betyg i grundskolan. I det svenska skolsystemet slussas många elever hela tiden vidare till högre nivåer, som de inte har tillräckliga kunskaper för att klara av. Dessa elever vore mera hjälpta av att stödjande insatser sätts in tidigt. Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. För att bli behörig till ett nationellt program i gymnasiet ska en elev minst ha betyget Godkänd i engelska, svenska och matematik. Folkpartiet anser att detta är ett rimligt krav.

I dag går dock elever som inte har nått grundskolans mål i dessa ämnen in i det s.k. individuella programmet på gymnasiet. Det skulle bli ett undantag i gymnasiets totala organisation, enligt dåvarande skolministern Göran Persson. Men i dag är det individuella programmet gymnasiets tredje största program. Tanken är att eleverna ska komplettera sina kunskaper för att bli behöriga till ett riktigt, nationellt gymnasieprogram. Det individuella programmet misslyckas dock i verkligheten med att hjälpa eleverna att gå över till ett nationellt program. Bara 13 % av eleverna som inlett sin gymnasiekarriär på det individuella programmet har fyra år senare fullföljt sin utbildning och fått slutbetyg!

Gymnasieskolan får i dag ta över problem som borde ha lösts i grundskolan. Det är fel när elever börjar gymnasiet utan att ha uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och matematik. Folkpartiet vill därför avskaffa det individuella programmet och i stället ge grundskolan det fulla ansvaret för att eleverna får baskunskaperna. Grundskolan måste bli mer flexibel och ge varje elev den tid hon eller han behöver för att nå målen. Folkpartiet föreslår att skrivningarna i skollagen (4 kap. 10 §) skärps i detta avseende så att alla elever som inte har nått målen uttryckligen har rätt till undervisning i grundskolans regi även efter skolpliktens upphörande. Denna rätt gäller tills eleverna har nått behörighet till gymnasieskolans nationella program eller kan påbörja vuxenutbildning. Syftet är i första hand att uppmuntra kommunerna att sätta in stöd tidigt. Det individuella programmets resurser ska föras över till grundskolan och användas för mer stöd till elever som behöver det – i form av extraundervisning, läxläsningshjälp, prioritering av baskunskaper m.m.

Gymnasieskolan ska även i framtiden ges resurser och möjligheter att hjälpa elever med inlärningssvårigheter, men med Folkpartiets förslag kommer eleverna att ha erövrat de grundläggande kunskaperna när de kommer till gymnasieskolan.

Att avskaffa det individuella programmet är att skärpa kravet att ingen elev ska börja grundskolan utan att ha fått godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Regeringen har valt att gå motsatt väg. I sin utvecklingsplan för skolan har den slagit fast att elever ska kunna studera vid nationella program utan att ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Det är att lura eleverna att säga att de kan klara gymnasiestudier utan att kunna läsa, skriva och räkna.

Bara i speciella fall, t.ex. för elever med utländsk bakgrund som inte tidigare har undervisats i engelska, ska det vara möjligt att anordna en anpassad gymnasieutbildning.

Starta försök med externa examinationer

I många länder har man efter avslutad grundskola och gymnasieskola en examination, som utförs av personer som inte själva har undervisat eleverna. Det kan vara statliga inspektörer eller lärare från andra skolor. Den externa examinationen kan ligga till grund för hela eller delar av elevens betyg.

Eftersom det har visat sig att svenska elevers betyg inte stämmer överens med de sammanlagda provbetygen från de nationella proven, skulle det vara intressant att göra ett försök med externa examinationer i Sverige. Då kan man få mer tillförlitliga data om hur väl eleverna lyckas, vilket ger större möjligheter att rikta resurser dit där de bäst behövs. Ett annat syfte med externa examinationer är att en bättre relation mellan lärare och elever kan komma till stånd om det inte är den undervisande läraren som helt och hållet avgör elevernas betyg.

Folkpartiet vill därför föreslå att ett geografiskt begränsat försök genomförs med externa examinationer.

Avskaffa kravet att alla måste bli behöriga till högskolestudier

Göran Perssons gymnasiere­form infördes mot en i stort sett enig gymnasielärarkår. Många lärare är i dag förtvivlade över de många avhoppen från gymnasiet. Det är dags att lyssna på lärarna. Ribban har satts för högt för många elever och för lågt för andra. 91 % av lärarna tycker att det är fel att gymnasieskolan bara ska vara öppen för de elever som vill skaffa sig högskolebehörighet, enligt en undersökning som Sifo genomfört på uppdrag av Lärarnas riksförbund.

Ett gymnasium för alla måste innehålla utbildningsvägar både för dem som har ambitionen att läsa vidare på universitet och högskolor och för dem som vill gå ut i arbetslivet efter gymnasieskolan. Folkpartiet vill ha en gymnasieskola där den enskilde elevens intresse och förutsättningar sätts i centrum. Framtidens arbetsmarknad ställer höga krav på sina anställda. Sverige måste utbilda arbetskraft som möter de nya kraven. Den svenska gymnasieskolan ska vara en garant för kunskap och kvalitet.

Dessvärre tycks inte regeringen inse allvaret i att så många elever avbryter sin gymnasieutbildning. I stället för att erkänna det nya gymnasiets största misstag, att samtliga elever ska läsa till högskolebehörighet, fortsätter regeringen med att försöka stöpa alla elever i samma form.

Alla studievägar får inte vara ”akademiserade”, som i dag. Då blir gymnasiet en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill eller inte orkar läsa mer teoretiska ämnen. I stället ska elever få välja att läsa utbildningar som inte ger högskolekompetens och, om de vill, senare komplettera sina studier till högskolekompetens.

Inför alternativa kurser

Det är viktigt att skolan utgår ifrån varje individs egna förutsättningar. Alla elever kan inte lära sig lika mycket, eller i samma takt. Dagens skola är i för hög grad utformad för genomsnittseleven. Resultatet är att en del elever har svårt att hänga med i undervisningstakten, samtidigt som andra elever inte får den stimulans de behöver. Undervisningen måste organiseras så att elever som behöver mer tid för inlärning får det medan andra elever ska kunna gå vidare i en snabbare takt och kunna fördjupa sig. Folkpartiet anser därför att kärnämnena ska kunna läsas i olika takt.

Folkpartiet anser vidare att alla elever ska läsa kärnämneskurser i basämnena men att dessa ska ha olika innehåll beroende på program. De bör profileras med utgångspunkt i respektive gymnasieprograms inriktning, så att exempelvis vårdstuderande kan läsa en mer medicinskt inriktad engelska eller en studerande på hantverksprogrammet kan läsa en mera praktiskt inriktad kurs i svenska. Möjligheten att välja en utökad och mera teoretisk kurs ska givetvis finnas för alla elever som så önskar. Genom att ge kärnämnena olika innehåll kan man anpassa undervisningen till varje elevs intresseområde och ambitionsnivå.

Matematik A är ett typexempel på en kurs som skulle behöva anpassas på detta sätt. Den är delvis onödig för de elever som har ett speciellt intresse och fallenhet för matematik och som skulle ha större glädje och nytta av att gå vidare till matematik B, C och D. För många elever på de yrkesinriktade programmen är kursen däremot för svår eftersom den inte är inriktad på det som de är intresserade av.

Högre förkunskapskrav och viktade betyg

Kraven för att komma in på olika gymnasieprogram måste få variera. I dag hoppar många av gymnasieskolan på grund av bristande förkunskaper. Folkpartiet vill att högre förkunskapskrav ställs, exempelvis borde minst godkänt i de naturvetenskapliga grundskoleämnena vara krav för naturvetenskapligt program och godkänt i språk, historia och samhällskunskap vara krav för det samhällsvetenskapliga programmet.

Det är märkligt att alla betyg är lika mycket värda vid intagningen till högskolan. Att läsa språk är mer krävande än t.ex. vissa hobbykurser som eleverna har som fritt val. I dag minskar språkkunskaperna hos svenska elever, och för att uppmuntra dem att läsa språk bör språkbetygen ha större betydelse vid antagningen till högskolan. Folkpartiet vill vikta betygen för att uppmana eleverna att gå vidare i sin kunskapsinhämtning.

Folkpartiet vill införa slutbetyg i stället för kursbetyg, så att elevens slutbetyg speglar vad eleverna kan när de lämnar gymnasieskolan, inte vad de kunde i årskurs ett.

En internationellt jämförbar studentexamen

Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige ska införa en studentexamen. Sverige är det enda landet i västvärlden som har avskaffat sin student­examen. Att fler och fler ungdomar väljer att studera vidare utomlands gör att behovet av en internationellt gångbar examen ökar. Folkpartiet föreslår därför att en frivillig examen, som kan tillgodoräknas utomlands, ska erbjudas alla som avslutar ett nationellt program. För en studentexamen som är internationellt jämförbar krävs det mer än vad som i dag krävs på de flesta program. Vi anser att det är oerhört viktigt att den studentexamen som införs blir en verklig kvalitetsmätare på avklarad utbildning. En snabbutredning bör därför tillsättas för att utreda vilka olika moment en studentexamen som håller internationella mått ska innehålla. Det ska klart definieras vilka ämnen som ska vara obligatoriska respektive utbytbara i examen.

Folkpartiet föreslår att tre typer av examina införs, för att visa vilken typ av utbildning eleven genomgått. Elever som har gått ett teoretiskt inriktat program ska få en studentexamen som ger högskolebehörighet. Avlagd studentexamen ska vara en förutsättning för att studera vid universitet och högskolor. Det ska dessutom genom validering vara möjligt att få behörighet till högskolan, t.ex. för personer med utländsk examen.

Folkpartiet föreslår också att yrkes- och lärlingsexamina inrättas.

Yrkesinriktade program

I dagens gymnasieskola finns inga yrkesinriktade program i reell mening. Folkpartiet anser att sådana ska inrättas och att eleverna ska avlägga yrkesexamen vid utbildningens slut. Programmen ska förbereda de elever för yrkeslivet som vill börja arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Därför ska de inte behöva läsa kurser på samma teoretiska nivå som elever som vill studera vidare på högskolan, men de ska naturligtvis ha möjlighet till detta om de vill. De yrkesinriktade programmen ska vara till för de elever som inte väljer eller har möjlighet att gå lärlingsutbildningen men ändå vill få en bra grund för yrkeslivet. Utbildningen ska vara mera praktiskt inriktad och också ge möjlighet till praktik hos företag i den aktuella branschen. Möjligheten till mer teoretiska studier ska dock erbjudas alla elever och kunna variera mellan olika program. Många yrkesinriktade utbildningar kan bli mer specialiserade. I nära samarbete med branschorganisationerna kan mål som är viktiga för olika yrken arbetas fram.

I gymnasiekommittén finns långt framskridna förslag som går ut på att antalet gymnasieprogram ska halveras. Folkpartiet anser att detta är djupt oroande och har därför valt att lämna kommittén. Specialiseringen på gymnasiet bör snarare öka än minska. Enligt förslaget ska t.ex. det naturvetenskapliga programmet slås samman med naturbruksprogrammet, så att en elev med forskningsambitioner i fysik ska få samma utbildning som en elev som vill bli lantbrukare. Dessa båda yrken ställer vitt skilda krav och eleverna blir dåligt förberedda på dem genom en gemensam utbildning.

Lärlingsutbildning

Riksdagen beslöt våren 1999 att utforma en lärlingsutbildning. Detta har sedan länge varit ett krav från Folkpartiet. Men beslutet innebär ingen lärlingsutbildning värd namnet. För att en elev ska få den kunskap som lärlingsutbildningen utlovar måste han eller hon erbjudas tillräckligt många timmar på arbetsplatsen. Detta är omöjligt om lärlingsutbildningen ska passa in i något av de nationella programmen och leda till högskolekompetens.

Folkpartiet vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge vara fyraårig, men den totala tiden kan variera. Eleverna tillbringar två år i skolan och två år i arbetslivet. För en del elever kan det vara lämpligt att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.

Företagen bör som i Norge få ersättning motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år ges ersättning från arbetsgivaren i relation till den insats som han eller hon gör i produktionen. Därmed skulle ett antal ekonomiska frågetecken för såväl företagen som den enskilde undanröjas. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till en lärlingsexamen. Denna ska vara bevis på en kvalificerad yrkesutbildning. Någon form av anpassad lärlingsutbildning för elever som av någon anledning inte kan följa ett nationellt program eller uppnå lärlingsexamen ska också finnas.

Det finns ett stort intresse för lärlingsutbildning i näringslivet, men exakt vilka utbildningar som kan erbjudas beror på vilka företag skolan inleder ett samarbete med. Arbetsmiljölagen ska gälla för eleverna när de vistas på arbetsplatsen, däremot inte lagen om anställningsskydd.

Uppvärdera läraryrket

Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter en människa kan ha och borde locka många duktiga ungdomar. I dag är det dock mycket svårt att locka studenter att bli lärare och många hoppar av läraryrket. För gymnasieskolans del föreslår Folkpartiet att var tionde lärare ska vara lektor och att det ska finnas goda möjligheter att forska och vidareutbilda sig. Folkpartiet presenterar närmare sina förslag för att förbättra lärarnas och rektorernas villkor i en separat motion.

Elever i behov av särskilt stöd

Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just dessa elever som har drabbats hårt av de senaste årens besparingar i kommunerna. Skolan räcker inte till för dessa elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger många skolor att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd. Folkpartiet anser att det därför är utomordentligt viktigt att speciallärarutbildningen återupprättas. Även i gymnasieskolan finns ett behov av speciallärare.

Folkpartiet har i sin motion för grundskolan närmare skrivit om dessa frågor. Förslaget att grundskolan ska ta ett större ansvar för elevernas baskunskaper innebär att trycket på stödinsatser lättar i gymnasieskolan.

Folkpartiet har tidigare sagt nej till nedläggningen av specialskolorna för flerhandikappade. Vi har också krävt att ett särskilt statligt bidrag ska följa dessa svårt handikappade elever. Staten ska enligt vår mening ha ansvar för att dessa elever får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning oavsett var i landet de bor.

Betyg och prov

Det är viktigt att resultaten i de nationella kursproven används för att utvärdera elevernas kunskaper och ligger till grund för en rättvis betygsättning. Det har visat sig att godkända betyg i grundskolan uppenbarligen inte motsvarar de kunskapskrav som ställs för att klara kärnämnena i gymnasiet. Detta har läsforskaren Birgitta Allard visat i en undersökning från Stockholm. Folkpartiet föreslår att Skolverket får i uppdrag att genomföra en utvärdering av betygen på nationell nivå för att undersöka om de motsvarar den kunskapsnivå som de nationella målen och kriterierna anger. Det är bra att betygen nu ska sättas utifrån om eleverna nått vissa kunskapsmål eller inte. Tyvärr har det dock visat sig att elevernas betyg inte stämmer överens med resultaten i de nationella ämnes- och kursproven. Det är mot denna bakgrund Folkpartiet vill införa försök med externa examinationer, som den nationella skolinspektionen ska ansvara för. Detta förslag beskrivs närmare i vår grundskolemotion.

Betygssystemet som infördes 1995 var ett steg i rätt riktning. Däremot är det för få betygssteg för att på ett rättvist sätt spegla elevernas skilda kunskapsnivåer. Särskilt steget mellan Godkänd och Väl godkänd är för stort. Därför föreslår Folkpartiet att sex betygssteg införs.

I dag får elever i gymnasieskolan bara göra en prövning för att få betyg från en kurs om de inte har något betyg från kursen eller har fått betyget Icke godkänd. Detta är ett hinder för de elever som under sin tid i gymnasieskolan förbättrar sina kunskaper och vill ha det på papper. Folkpartiet anser därför att elever som går i gymnasieskolan ska kunna pröva för ett högre betyg också när de redan har betyget Godkänd.

Målmedveten användning av informationstekniken

Informationstekniken erbjuder stora möjligheter för skolan. Internet gör informationen mer lättillgänglig, och datorerna kan utgöra ett effektivt hjälpmedel för elever med funktionshinder. Det är dock inte så att datorerna minskar behovet av lärare. Eleverna behöver lärarnas stöd för att kunna värdera informationen de finner och omvandla den till kunskap.

De flesta elever är i dag duktiga på att hantera datorer. Genom skolan ska även de elever som inte har tillgång till datorer hemma få tillgång till dator och Internet.

Det är viktigt att betona att satsningar på IT inte får innebära att satsningarna på goda läroböcker minskar. Datorn kan aldrig ersätta boken som källa till kunskaper och upplevelser.

Inrätta en entreprenörsutbildning

Svensk skola har varit dålig på att ta till vara den blivande entreprenören – företagaren. Det är viktigt att skolan tar till vara dessa elevers behov. På gymnasiet bör man inom ramen för de nationella programmen finna lösningar som skapar större förståelse bland elever av företagandets villkor. Det kan betyda att kommuner startar entreprenörsutbildning eller att lärlingsutbildning startas med inriktning mot företagande.

Fler och fler ungdomar kan tänka sig att starta eget företag. Det är en enorm potential som måste tas till vara. Det är viktigt att man redan i skolan skapar medvetande om företagandets villkor.

Folkpartiet föreslår att det inrättas en entreprenörsutbildning i gymnasieskolan. Genom att unga människor får utlopp för egna idéer och samarbetar med företagare i regionen kan vi få en mycket attraktiv och kvalificerad gymnasieutbildning. I entreprenörsutbildningen bör ingå kärnämnen som svenska, engelska och matematik, samt redovisning, affärsjuridik och marknadsföring etc. En entreprenörsutbildning skulle förbättra många ungdomars situation på den framtida arbetsmarknaden. Rent allmänt bör skolan och arbetslivet förbättra sitt samarbete.

Utveckla elevinflytandet

För att skolan ska få en bra arbetsmiljö är det avgörande att den är demokratisk. Elever ska på olika sätt kunna utöva inflytande över skolans arbete. Elevinflytandet ska utvärderas och utvecklas. Skolan ska ge en fostran i demokrati som även är rent praktisk, t.ex. genom elevråden. Det är viktigt att eleverna ges mer inflytande och ansvar ju äldre de blir. Huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten ska dock även i fortsättningen ligga hos läraren och ansvaret över personal och ekonomi hos rektorn.

Främja en god hälsa

Under skolåldern grundläggs många av de vanor och livsstilar som får bestående effekter för hälsan. Det gäller t.ex. matvanor och motionsvanor. Det är viktigt att gymnasieskolan fortsätter den undervisning i hälsofrågor som påbörjas i grundskolan. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i ett positivt och främjande perspektiv, även om man inte ska blunda för de risker som finns i elevernas omvärld.

Andelen överviktiga ungdomar ökar och det är därför viktigt att idrottsämnet inte blir för teoretiserat. Ungdomarna måste få tillfälle till nödvändig fysisk aktivitet i skolan, eftersom alla inte rör på sig tillräckligt på fritiden. Idrottsföreningarna och deras ledare kan utgöra en viktig resurs. Det är viktigt att slå fast att det inom skolan ska anläggas ett brett perspektiv på idrott och hälsa och att eleverna deltar i regelbunden fysisk aktivitet. Aktiviteten på skoltid bör inte till övervägande del bestå av olika tävlingar utan i stället utgöras av andra former för fysisk träning och aktivitet.

Rök- och alkoholdebuten sker allt längre ned i åldrarna och den negativa attityden till narkotika tycks ha luckrats upp hos en del ungdomar. Enligt en undersökning har var fjärde 17-åring i Stockholm använt narkotika. Folkpartiet efterlyser en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak ska intensifieras.

Behovet att få reflektera över identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet är stort bland ungdomar. I dag är utbudet av information om dessa frågor stort genom medier som tidningar, teve och Internet. Det är viktigt att skolan utgör en arena för fördjupade samtal kring sex och samlevnad och ger eleverna möjlighet att ta ställning i dessa frågor. En öppen och saklig diskussion kring dessa frågor ska också syfta till att skapa ett klimat på skolan där sexuella trakasserier och kränkningar är främmande. Skolan ska ge allsidiga kunskaper om homo-, bi-, trans- och heterosexualitet och motverka att fördomar uppstår. Skolverkets kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen visar att skolorna får dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när det gäller undervisning om sex och samlevnad. Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat. Folkpartiet föreslår därför att det införs mål i läroplanen som närmare definierar området sex och samlevnad. Kvalitetsgranskningen tyder också på att det behövs ett skifte från fokus enbart på sexualitetens risker till fokus på sexualiteten som en god kraft. Granskningen visar också att området jämställdhet behöver få en tydligare plats i undervisningen.

Jämställdhet i undervisningen

Jämställdhetsarbetet i skolan har i hög grad inriktats på att motverka könsskillnader när det gäller elevernas val av utbildningsväg i gymnasieskolan. Ett aktivt jämställdhetsarbete behöver dock bedrivas på många fronter och med olika innehåll och metoder. De förväntningar som omgivningen har på flickor respektive pojkar inverkar hämmande på deras möjligheter att göra sina val efter de intressen och förmågor de besitter som individer. Gymnasieskolan måste ta ett ansvar för att undervisningen organiseras och pedagogiska metoder väljs på ett sätt så att hänsyn tas till varje individs intressen samt mognads- och kunskapsmässiga nivå, oavsett vilket kön individen tillhör.

Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen. Detta kan innefatta att ibland arbeta med enkönade undervisningsgrupper. Avgörande är att arbetet i skolan syftar till att ge alla samma chans att utvecklas.

Arbetsro och respekt

Mobbning, våld och sexuella trakasserier har blivit ett växande problem i svenska gymnasieskolor. Folkpartiet presenterar sina förslag för att stödja skolornas kamp mot kränkningar och trakasserier i en separat motion.

I fler och fler skolor växer skolket, vilket gör det svårt att bedriva en ordnad undervisning. Lärare, skolledare och politiker måste ge ett tydligt besked om att skolan inte är ett ”öppet hus” där man kan komma och gå som man vill. Närvarokravet måste hävdas också i en frivillig skolform som gymnasieskolan med elever som uppnått myndighetsåldern. I skolan ska bedrivas undervisning, vilket förutsätter närvaro av eleverna.

Skolor med stora skolkproblem måste genomföra särskilda program för att komma åt problemen. Ett handlingsprogram mot skolk kan innehålla en rad åtgärder. En vitt spridd insikt är att skolket ökar om och när en elev känner sig otillfredsställd med sina studieresultat. Därför måste stödinsatserna för elever som kommit efter bli större. På vissa håll där man lokalt tagit itu med skolkproblemen har goda resultat uppnåtts. Exempel på en åtgärd som uppges ha givit positivt resultat är att varje månad skicka rapporter till hemmen om elevernas frånvaro. Folkpartiet anser att eleven för att få ett betyg ska ha varit närvarande på lektionerna.

Från skolledarhåll efterlyses ibland möjligheter att vidta mer långtgående åtgärder. Samtidigt kommer nu signaler om att en av de möjligheter som finns i dag – att dra in studiebidraget för skolkande elever – kan dras tillbaka. Det kan bli resultatet av den studiehjälpsutredning som läggs fram vid årets slut. Det vore beklagligt – det är rimligt att en elev som är frånvarande från huvuddelen av lektionerna inte ska få studiebidrag. Som sista åtgärd ska skolorna också kunna stänga av en elev som inte utnyttjar sin plats i gymnasieskolan.

Valfrihet och likvärdighet – nationell skolpeng

Ett av den socialdemokratiska skolpolitikens enskilt största misstag var kommunaliseringen av skolan. I dag råder så olika ekonomiska villkor för skolor i olika kommuner att utbildningens kvalitet inte blir likvärdig över landet. Det ska inte vara så att en elev ska få en sämre skolgång för att han eller hon råkat bosätta sig i ”fel” kommun. Därför vill Folkpartiet införa en nationell skolpeng, som staten ansvarar för. Skolpengen betalas ut till den skola eleven väljer att gå på, oavsett om det är en skola i elevens egen kommun, i en annan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel av resurserna, 17 miljarder beräknat från dagens kostnader, ska öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och till skolor i utsatta områden.

En nationell skolpeng innebär en decentralisering av makten till den enskilda skolan genom att kommunernas inflytande minskar. Kommunerna ska inte ha ansvar för den pedagogiska verksamheten. Syftet med kommunaliseringen var att öka decentraliseringen, men i stället har fler hierarkier införts i skolväsendet. Den pedagogiska professionens inflytande i skolan har minskat till förmån för kommunalpolitikers och kommunaltjänstemäns. Folkpartiet anser att varje skola ska arbeta självständigt utifrån läroplanens mål. Resultatet ska utvärderas genom nationellt betygssystem, nationella prov och en nationell skolinspektion.

Alla ämnen ska kunna läggas ut på entreprenad

I dag får endast undervisning i yrkesämnen läggas ut på entreprenad. Folkpartiet liberalerna anser att denna begränsning är omotiverad. Om det finns tydliga krav på lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns det ingen anledning att begränsa entreprenadmöjligheten till yrkesämnen. Det borde vara möjligt för en kommun att t.ex. beställa undervisning med en särskild pedagogisk profil i språk eller naturvetenskap av lärarkooperativ eller andra privata anordnare.

Vuxenutbildningen

Elever som inte har uppnått gymnasiekompetens ska ha goda möjligheter att komplettera som vuxna. Förutom den kommunala vuxenutbildningen erbjuder sedan länge folkhögskolorna bra alternativ med inslag av olika pedagogiska traditioner. Vuxenutbildningen läggs i dag ofta ut på entreprenad, vilket är ett steg på väg mot ökad mångfald men också är ett system med svagheter. Det innebär att kommunen och inte eleven väljer skola. Dessutom måste kommunens vuxenutbildning sätta betyg också på elever som undervisats av en annan anordnare, vilket har visat sig fungera dåligt. Folkpartiet anser därför att fristående vuxenutbildningsenheter ska få etableras enligt samma villkor som gäller för fristående gymnasieskolor.

Flexibel svenskundervisning för invandrare

Det finns stora brister i utbildningen i svenska för personer med utländsk bakgrund. Riksdagens revisorer riktade i en rapport kritik mot att bara hälften av en årskull sfi- elever får godkänt betyg efter fyra års studier. Undervisningen är inte tillräckligt anpassad för de grupper som har svårast att lära sig ett nytt språk. Dessutom hejdas invandrare med akademisk bakgrund från att läsa i sitt tempo.

Sfi-undervisningen måste göras mer flexibel. Studenterna ska kunna välja om de vill få sin svenskundervisning på universitetet eller på en folkhögskola, genom kommunen eller av en privat anordnare. Folkpartiet vill införa en sådan valfrihet genom att skapa en sfi-peng, dvs. att resurserna till sfi-utbildningen följer med studenterna till de anordnare de väljer.

Det är viktigt att sfi inkluderar utbildning om jämställdhet och samlevnadsfrågor.

Inrätta en nationell skolinspektion

Sveriges gymnasieskola befinner sig i ett mycket allvarligt läge, särskilt på yrkesprogrammen, där många elever inte når de mål som ställs upp. Därför är det extra viktigt att stärka statens utvärdering och uppföljning av skolans resultat. Detta har visat sig nödvändigt efter den olyckligt genomförda kommunaliseringen av skolan. Att kommunaliseringen hittills misslyckats beror bl.a. på att staten inte varit tydlig i sina mål, men ännu mer på att statens utvärderingsinstrument är otillräckliga.

I dag är Skolverket den myndighet som både ska vara rådgivande organ till kommunerna i utbildningsfrågor och samtidigt vara den instans som ska följa upp kvaliteten i skolan. Det går inte att samtidigt vara stödjande och rådgivande i förhållande till den man kritiskt ska granska och kontrollera. Folkpartiet föreslår att Skolverket behåller sina myndighetsuppgifter samtidigt som en ny myndighet tillskapas för att stärka statens roll i utvärderingen av skolans resultat – en nationell skolinspektion.

Nationella skolinspektionen ska granska kvaliteten i såväl kommunala som fristående skolor och säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella prov och det nationella betygssystemet. Nationella skolinspektionen ska också vara den myndighet som utfärdar respektive drar in den lärarlegitimation som Folkpartiet föreslår inrättas.

Folkpartiet är kritiskt till den nya skolutvecklingsmyndighet som nu håller på att ta form. Utvecklingen ska i stället ske på de enskilda skolorna i kreativt samarbete med högskolor och universitet. Med en skolutvecklingsmyndighet finns risken att politiska direktiv styr utvecklingsarbetet.

Bättre möjligheter till utlandsstudier

Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Det ställer stora krav på främst språkkunskaper, men också på kunskaper om andra länder och kulturer som erfarenheten av ett studieår utomlands ger. Den framtida arbetsmarknaden ställer högre krav på de anställdas språkkunskaper och kännedom om andra länder och regioner än tidigare. Folkpartiet anser att skolan har ett ansvar för att möta den nya, mer internationaliserade, tidens skiftande behov. Med förbättrade möjligheter till elevbyten (som inte bara ger svenska elever möjlighet att studera utomlands, utan också berikar de svenska skolorna med elever från andra länder och kulturer), satsningar på informationsteknik i skolan, utökade möjligheter för elever att läsa språk och en internationellt gångbar studentexamen vill Folkpartiet ge alla elever en bättre möjlighet att möta ett internationaliserat samhälle. Vi är positiva till en utveckling där alltfler gymnasieskolor erbjuder International Baccalaureate (IB-utbildning).

Elever som har studerat utomlands och vill tillgodoräkna sig sina studier där för att läsa på gymnasiet i Sverige får tillgodoräkna sig sina studier bara genom betyget Godkänd. Rektorn på den gymnasieskola som eleven kommer till i Sverige bedömer om eleven förvärvat sådana kunskaper som motsvarar betyget Godkänd. Folkpartiet anser att det är felaktigt att eleverna inte också kan få betyget Väl godkänd eller Mycket väl godkänd vid en sådan bedömning. I dag finns kriterier för samtliga betygssteg, varför en rektor lika gärna kan bedöma elevens kunskaper utifrån de högre betygsstegen. Att inte ge elever som studerat utomlands chansen till högre betyg är djupt orättvist. Folkpartiet föreslår därför en ändring i gymnasieförordningen 7 kap. 13a §.

Ökade möjligheter att välja skola

Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. En liberal skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov, och dennas valfrihet är ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar fristående skolor framför kommunala, och friskolor utgör därför ett viktigt komplement. Det är också viktigt att det skapas större möjlighet att välja även mellan olika kommuners skolor.

Fristående skolor

Föräldrar och elever ska kunna välja mellan offentliga och enskilda förskolor.

ESO-gruppen, en kommitté under Finansdepartementet, har i sin rapport Konkurrens bildar skola visat att fristående skolor höjer kvaliteten på de kommunala skolor som ligger i närheten. Konkurrenssituationen gör att de skolorna erbjuder en bättre utbildning. Vem som är huvudman för skolan säger inte automatiskt något om kvaliteten. En kommunal skola behöver inte vara sämre än en fristående, men mångfald och konkurrens är bra för alla.

Mer mångfald inom utbildningsväsendet behövs även för att stimulera kvalitet och pedagogisk utveckling. De enskilda alternativen behöver bli betydligt fler och de ska kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika villkor.

Folkpartiet anser att satsningar måste genomföras så att valfriheten och mångfalden i utbildningen ökar. En lag för fristående skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara avgörande för om en fristående skola ska godkännas, och reglerna för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga.

Det är viktigt att den nationella tillsynen av såväl fristående som kommunala skolor förstärks. Alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan i förvissningen att de får en utbildning av hög kvalitet som motsvarar läroplanens värdegrund. Staten ska ha möjlighet att ingripa om skolor bryter mot läroplanen, t.ex. vad gäller jämställdhet och allsidighet i undervisningen.

Profilskolor luckrar upp segregationen

Sverige är sämre än många andra länder när det gäller att ge elever med utländsk bakgrund en likvärdig utbildning. Det visar en undersökning från OECD.

Elever från olika boendemiljöer behöver integreras i samma skola. Detta kan åstadkommas genom att skolor får större möjlighet att profilera sig för att locka elever utanför närområdet, och genom att elever får större möjligheter att gå på en skola i ett annat område än där de bor. Närhetsprincipen måste överges. Det är orimligt att enbart barn som råkar bo i närheten kan komma in på en attraktiv gymnasieskola.

Skolor måste därför kunna ges en attraktiv profil för att dra till sig elever från andra bostadsområden. Tensta gymnasium är ett exempel på en skola som har lockat elever från hela kommunen, även Stockholms innerstad. Tensta gymnasium erbjuder en utbildning i naturvetenskap och matematik som delvis är på universitetsnivå, för de elever som kommer från grundskolan med mycket goda kunskaper och ett stort intresse för dessa ämnen.

I dagens gymnasieskola finns det dels ett utrymme för individuellt val, som helt och hållet görs av eleven, och dels för valbara kurser, där skolan presenterar kurspaket som eleven kan välja mellan inom ramen för de mål som gäller för respektive program. Folkpartiet anser att en skola ska kunna välja att låta en kurs återkomma i alla kurspaket. Då kan man lägga in en kurs som motsvarar skolans profilering, exempelvis inriktning mot matematik eller historia, som eleverna på alla program får läsa.

Ytterligare en metod att minska bostadssegregationen som utprovats på initiativ av Folkpartiet i Stockholm är att ta in eleverna på gymnasieskolorna med hjälp av betyg som urvalsinstrument. Det gör att även elever från invandrartäta förorter kan komma in på de attraktiva skolorna i innerstaden. Utvärderingen av betygsintagningen visade att andelen förortselever på innerstadsgymnasierna ökat från 19 till 48 % på det naturvetenskapliga programmet och från 11 till 37 % på det samhällsvetenskapliga programmet.

Särskilt viktigt är att gymnasieskolor i utsatta områden ges extra resurser för att hindra utslagning av elever. Detta möjliggörs genom införandet av den nationella skolpeng som Folkpartiet föreslår.

Fritt val också mellan kommunala skolor

Många elever begränsas i sina val till gymnasiet av att de bara får söka till ett gymnasium i hemkommunen. Bara i de fall när kommunen inte kan erbjuda en viss utbildning är den skyldig att betala elevens utbildning i en annan kommun. Detta bör vara möjligt också i de fall när eleven vill läsa en utbildning i en annan kommun även om utbildningen finns i hemkommunen. En sådan ökad konkurrens mellan gymnasieskolorna skulle göra det möjligt att skapa profilskolor i utsatta områden.

Stockholm den 14 oktober 2002

Lars Leijonborg (fp)

Bo Könberg (fp)

Linnéa Darell (fp)

Marita Aronson (fp)

Tobias Krantz (fp)

Lennart Kollmats (fp)

Ulf Nilsson (fp)

Karin Pilsäter (fp)

Erik Ullenhag (fp)

Yvonne Ångström (fp)

Ana Maria Narti (fp)

Axel Darvik (fp)

Liselott Hagberg (fp)

Anita Brodén (fp)


Yrkanden (38)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det individuella programmet skall avskaffas och att godkända betyg i svenska (svenska som andraspråk), engelska eller matematik skall vara standardkrav för att få börja i gymnasieskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i särskilda fall skall vara möjligt att skapa en anpassad gymnasieutbildning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försök skall genomföras med externa examinationer.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurserna för det individuella programmet förs över till grundskolan och att elever med svårigheter ges stöd också i gymnasieskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt mål för alla elever.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alltid kunna komplettera studierna så att högskolekompetens uppnås.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka specialiseringen i yrkesutbildningarna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alternativa kurser i kärnämnena.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att högre förkunskapskrav skall införas för vissa gymnasieprogram.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att betyg skall viktas vid antagningen till högskolan beroende på vilken betydelse de olika kurserna har för högskolestudierna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa kursbetygen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en internationellt jämförbar studentexamen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avlagd studentexamen skall vara en förutsättning för högre studier.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av yrkesinriktade program med yrkesexamen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en modern lärlingsutbildning med lärlingsexamen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att läraryrket måste uppvärderas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en speciallärarutbildning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten skall ha ansvar för att elever med flera funktionshinder får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning oavsett var i landet de bor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler betygssteg och en nationell utvärdering av betygsättningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sex betygssteg skall införas i gymnasieskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever som går i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till dator med Internet för alla elever.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en entreprenörsutbildning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall utarbetas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  25. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av läroplanen för de frivilliga skolformerna så att mål anges för sex- och samlevnadsundervisningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kraftfulla åtgärder för att bekämpa skolk.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en nationell skolpeng för att främja likvärdig kvalitet och valfrihet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undervisning i alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även vuxenutbildning bör kunna erbjudas av fristående utbildningsenheter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet i svenskundervisningen för invandrare och införande av sfi-peng.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en nationell skolinspektion.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  34. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av 7 kap. 13 a § gymnasieförordningen så att elever som tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underlättande av etablering av fristående gymnasieskolor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  36. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1 skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevs utbildning i annan kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om profilskolor och om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de valbara kurserna får användas till att ge en skola en viss profil.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.