Handikappolitik

Motion 2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Inledning 4

4 Mål 4

5 Samhällsplanering 5

6 Individuellt utkrävbara sociala förmåner 5

7 Diskriminering 5

7.1 Bemötande 5

7.2 Arbete 6

8 Barn och ungdomar med funktionshinder 6

8.1 Skola 7

9 Kultur, medier och IT-stöd 7

9.1 IT-stöd 7

9.2 Samlingslokaler 8

10 Rehabilitering 8

10.1 Hjälpmedelsfrågor 8

11 Psykiska och dolda funktionshinder 9

11.1 Psykiatrireformen 9

12 Personliga assistenter 9

13 Daglig verksamhet 10

14 Utredning om eventuellt kostnadsansvar för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 10

15 Färdtjänst 11

16 Demenssjuka 11

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i förvaltningslagen kring bemötandefrågor.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kompensation av merkostnaderna för föräldrar med funktionshindrade barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skollagen.2

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alla människors rätt till rehabilitering.3

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedelsgaranti.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en utredning av ett eventuellt statligt kostnadsansvar för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

1Yrkande 1 hänvisat till KU.

2Yrkande 2 hänvisat till UbU.

3Yrkande 4 hänvisat till SfU.

3 Inledning

Människor med funktionshinder möter i varierande grad svårigheter vid sitt deltagande i samhällslivet. Dessa svårigheter kan i betydande utsträckning reduceras genom att samhällslivets olika arenor (t. ex. arbetsmarknad, utbildningssystem, fritid och politisk delaktighet och påverkan) anpassas efter funktionshindrades förutsättningar. Centerpartiet anser att detta samhällsåtagande bör ha hög prioritet även i ekonomiskt besvärliga tider. Målet bör vara ett värdigt liv och ett fullgott medborgarskap åt alla samt ett samhälle som är tillgängligt för alla.

Ett funktionshinder påverkas av den enskildes livsvillkor och av hur vårt samhälle är utformat. Handikappolitiken har länge utgått från synsättet att funktionshindrade är människor med ett vårdbehov. Även om man naturligtvis inte kan bortse från att det finns en medicinsk aspekt kopplad till många funktionshinder bör det exklusivt handikappolitiska fokuset ligga på åtgärder som kan vidtas för att funktionshindret ska upphöra att vara ett handikapp. Det är också viktigt att inte i första hand se funktionshindrade som passiva klienter för mer eller mindre välvilliga myndigheter utan ta fasta på att de – i likhet med alla människor – är viktiga resurser som kan lämna bidrag till samhälle och medmänniskor.

Klientperspektivet medför också att den funktionshindrades möjligheter och behov av att påverka och utforma de insatser de är i behov av för att klara sin vardag kommer i skymundan. Även människor med funktionshinder måste ges möjligheter att aktivt kunna delta i utformningen av sin vardag. Centerpartiet anser att delaktighet och jämlikhet skall vara utgångspunkten för allt stöd och service som samhället kan erbjuda människor med funktionshinder.

4 Mål

Centerpartiet anser att den handlingsplan för handikappolitiken som regeringen tog fram våren 2000 är för allmänt hållen och i vissa delar begränsande, även om den var ett steg i rätt riktning. Centerpartiet vill vidga samhällsperspektivet och lyfta fram den enskildes förutsättningar. Handikappolitiken skall inriktas på att stärka människors makt över sitt eget liv. Ett ännu icke behandlat yrkande med denna innebörd framställdes av Centerpartiet under föregående riksdagsår.

5 Samhällsplanering

Många funktionshinder skulle förminskas och i bästa fall elimineras helt, om vi anpassade samhället så att det passade alla människor. Anpassad kollektivtrafik med bland annat utökad personlig service och lättillgänglighet skulle öka många människors möjlighet att röra sig fritt. Offentliga och kommersiella lokaler som inte är anpassade utestänger effektivt många människor från att vara delaktiga i det offentliga och sociala samhällslivet.

6 Individuellt utkrävbara sociala förmåner

I snart 30 år har det i USA funnits lagstiftning som förbjuder diskriminering bland annat på grund av bristande tillgänglighet. En person som inte kan delta i samhället på grund av bristande tillgänglighet kan därmed få detta prövat av en oberoende instans. Den svenska handikappolitiken har huvudsakligen utformats genom lagstiftning som ålägger kommunerna skyldigheter, men det saknas motsvarande individuella rättigheter för enskilda. Centerpartiet anser att de grundläggande fri- och rättigheterna bör kompletteras på ett sådant sätt att enskilda kan hävda sina rättigheter i förhållande till myndigheter och andra samhällsaktörer inför domstol. Genom att tydligare formulera i vad rättigheterna består (t.ex. funktionellt boende för funktionshindrade) ökar också utrymmet att lokalt bestämma hur detta skall tillgodoses. Därmed stärker man samtidigt det lokala självstyret och individens rättigheter.

Centerpartiet anser att regeringen bör låta utreda möjligheten att ersätta regleringar av den offentliga verksamheten med individuellt utkrävbara rättigheter i enlighet med ovanstående. Ett ännu icke behandlat yrkande med denna innebörd framställdes av Centerpartiet under föregående riksdagsår.

7 Diskriminering

Det finns en utbredd och djupgående samsyn om att åtgärder behövs för att funktionshindrade skall uppnå ökad delaktighet och jämlikhet i samhället. Diskrimineringsfrågorna är nu under utredning och tidigare Centerkrav som att skyddet mot diskriminering av funktionshindrade ska stärkas, en samlad diskrimineringslagstiftning samt sammanslagning av alla de fem diskrimineringsombudsmännen till en myndighet, liksom ämbetets ställning i förhållande till regering och riksdag kommer att belysas av utredningen vilket vi välkomnar.

7.1 Bemötande

Många medborgare uppger att de i kontakten med myndigheter och förvaltningar känt sig kränkta då de inte bemöts med respekt och förståelse. Människor måste kunna känna sig trygga i kontakten med myndigheter. I förvaltningslagen finns angivet vilka rättigheter medborgare har i fråga om att ta del av handlingar, information m.m. Det vi i detta sammanhang saknar är riktlinjer för bemötandet av medborgare. I förvaltningslagen bör införas ett tillägg angående bemötandefrågor.

Riksdagen bör begära förslag om ändring i förvaltningslagen i enlighet med vad som föreslagits ovan.

7.2 Arbete

Lönebidragssystemet har stor betydelse för arbetshandikappades möjligheter att få ta del av den svenska arbetsmarknaden. Genom ett aktivt arbetsliv får arbetshandikappade ta del av en social gemenskap på arbetsplatserna. Lönebidraget har bidragit till att stärka de arbetshandikappades ekonomiska situation samtidigt som ideella organisationer fått tillgång till värdefull hjälp i form av arbetskraft. De ersättningar som utbetalas till arbetsgivare för personer med arbetshandikapp, och som därigenom utgör ett stöd till arbetsgivarens lönekostnad för den anställde, har under lång tid legat på en låg nivå, vilket har lett till att många arbetsgivare har haft problem med att behålla eller nyanställa personer med arbetshandikapp. Nivån uppgår i dag till 80 % av maximalt 13 700 kr men i vissa fall kan bidraget uppgå till 90 % av maxbeloppet. Det motsvarar på intet sätt den löneutveckling som skett i samhället i övrigt. Taket bör höjas! Lönebidragssystemet bör dessutom göras mer flexibelt. Lönebidragssystemet är en del i arbetsmarknadspolitiken och bör utökas så att vi snabbt kan nå målsättningen om att alla människor skall ha möjlighet till egen försörjning. Lönebidraget skall ökas från 13 700 till 15 000 kr. Centerpartiets förslag om utökat lönebidrag förs fram i vår arbetsmarknadsmotion.

8 Barn och ungdomar med funktionshinder

Barn och ungdomar med funktionshinder är alltjämt osynliga i vårt samhälle. Gruppen är emellertid mycket heterogen. Även ADHD/DAMP bör betraktas som funktionshinder. Det är av stor vikt att barn och ungdomar med funktionshinder ges möjlighet att delta i samhällslivet på likvärdiga villkor. I LSS- lagstiftningen lyfts tre huvudprinciper fram: Barn ska så långt möjligt få växa upp i sitt föräldrahem. Hela familjen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Insatserna ska förebygga och minska följderna av funktionshinder. Fortfarande återstår dock mycket att göra innan dessa intentioner är uppfyllda. Det ekonomiska stödet för familjer med funktionshindrade barn och ungdomar är ofta otillräckligt och merkostnaderna sänker familjernas levnadsstandard. Regeringen fick i samband med den handikappolitiska handlingsplanen i uppdrag att kompensera för merkostnader för föräldrar till funktionshindrade barn och ungdomar. Denna utfästelse måste nu verkställas. Detta bör ges regeringen till känna.

8.1 Skola

Barn med funktionshinder har ett större behov av stöd och individuell anpassning i skolan än andra barn för att en likvärdig utbildning ska kunna ges. Anpassning är också viktig eftersom funktionshindrades närvaro i det ordinarie skolsystemet är en förutsättning för att främja sunda och toleranta attityder till funktionshindrade i hela samhället. Skolan ska vara bärare av värden som tolerans, respekt för andra, demokrati och insikten om vars och ens personliga ansvar. Detta är något som eleverna i första hand lär sig genom samspel, genom att se vuxna respektera andra och genom att de behandlar barn och ungdomar lika.

Fortfarande är bristerna i det högre utbildningsväsendets anpassning till funktionshindrade betydande. Det handlar bl.a. om otillgängliga lokaler samt brister i hjälpmedel. Ovidkommande funktionshinder ska inte medföra att personer som i relevanta avseenden är lämpade för en viss utbildning diskrimineras.

Skolförfattningen är tydlig när det gäller skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan. Bestämmelserna ger ett bra skydd i teorin, men i praktiken finns det inga tydliga kriterier på vad som ingår i rätten till stöd och ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt eller pröva den i domstol. Centerpartiet anser att de svenska bestämmelserna i högre grad borde ge den enskilde eleven laglig rätt att få sina behov utredda och tillgodosedda. Centerpartiet vill i detta syfte ha en översyn av skollagen. Denna bör kompletteras med en förenkling av bestämmelserna vad avser kommunernas möjlighet att lokalt bestämma hur man skall uppnå dessa mål. Detta bör ges regeringen till känna.

9 Kultur, medier och IT-stöd

Funktionshindrades möjligheter att ta del av kultur och massmedier är i många fall begränsade. Idag kan den som är synskadad ha stora svårigheter att ta del av de nyhetsinslag som sänds på ett annat språk med översättning endast via textremsa. Hörselskadades möjlighet att ta del av teaterföreställningar är nästan obefintliga då textning saknas. För få program på TV textas. Hörselskadade är hänvisade till repriserna. Bakgrundsljud försvårar också möjligheterna för personer med hörselnedsättning att ta del av TV- och radioutbudet. Det är viktigt att produktionsbolagen är medvetna om denna problematik och att programinslag med bakgrundsljud undviks. Direktiven för Sveriges Radio bör i dessa avseenden skärpas. Förslag om detta återfinns i Centerpartiets kulturpolitiska motion.

9.1 IT-stöd

För att människor skall känna självbestämmande, delaktighet och egenvärde måste samhället utformas så att individen ges möjlighet att ta del av till exempel nyhetssändningar och kulturliv. Centerpartiet bejakar teknikutvecklingen och understryker att IT-samhället måste vara tillgängligt även för funktionshindrade. Teknikutnyttjandet kan i vissa sammanhang vara ett hinder för funktionshindrade att få service likvärdig den som alla andra får. Ett exempel på detta är det utökade antalet Internetbanker. Det är angeläget att utreda en lagreglering av likvärdig tillgänglighet till service för alla.

Ett ännu icke behandlat yrkande med denna innebörd framställdes av Centerpartiet under föregående riksdagsår.

9.2 Samlingslokaler

För att funktionshindrade skall ha möjlighet att delta i möten och sammankomster krävs att de allmänna samlingslokalerna görs tillgängliga. Bidragssystemen till samlingslokaler måste vara så utformade att de möjliggör och premierar handikappanpassning. Regeringen har tillsatt en utredning om samlingslokalerna som för närvarande ser över tillgänglighetsfrågan. Vi avvaktar utredningens förslag.

10 Rehabilitering

De bristfälliga och senfärdiga insatserna för rehabilitering av sjuka är ett allmänt problem i sjukvården och det gäller också rehabilitering och behandling av funktionshinder. En onödigt utdragen rehabiliteringsprocess kan sätta resultatet på spel, medför onödigt lidande och berövar dessutom samhället resurser i form av sjukskriven arbetskraft.

Rehabiliteringsarbetet fungerar fortfarande mycket otillfredsställande och resurserna är otillräckliga. Centerpartiet har utvecklat ett förslag om rehabiliteringsgaranti nära kopplad till en kraftfull satsning på finansiell samordning som presenteras i en annan motion. Det är vår uppfattning att en rehabiliteringsgaranti ska omfatta alla, även de sjukdomsgrupper som har liten möjlighet att återgå till arbete. Vad som ovan anförts om rehabilitering till alla sjukdomsgrupper, även de som har lite möjlighet att återgå till arbete, bör ges regeringen till känna.

10.1 Hjälpmedelsfrågor

Det sker en snabb utveckling av hjälpmedel som i betydande grad kan reducera funktionshinder. Väntetiden för att få sina behov av hjälpmedel bedömda och åtgärdade är emellertid i alltför många fall lång. Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting måste ses över. En hjälpmedelsgaranti med normer för väntetider och utprovning samt reparationstider inom rimliga tidsgränser bör utredas.

Vad som ovan anförts om en hjälpmedelsgaranti bör ges regeringen till känna.

11 Psykiska och dolda funktionshinder

Människor med psykiskt eller dolt funktionshinder möts ofta av fördomar och har andra svårigheter som inte syns, men barriärerna kan vara lika stora som vid ett fysiskt funktionshinder. Det är uppenbart att psykiska och dolda funktionshinder är dåligt integrerade i den allmänna handikappolitiken. Regeringen bör återkomma med en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.

Ett ännu icke behandlat yrkande med denna innebörd framställdes av Centerpartiet under föregående riksdagsår.

11.1 Psykiatrireformen

Efter psykiatrireformen i mitten på nittiotalet har antalet utslagna i Sverige ökat. Det krävs nu en bred och grundlig diskussion om hur den svenska psykiatrin kan utvecklas och förbättras. Detta gäller i all synnerhet mot bakgrund av att den nationella handlingsplanen för sjukvården – som är resultatet av en uppgörelse mellan (c), (fp), (mp) och regeringen – pekade ut ett förstärkt arbete med den psykiatriska vården som en av fyra huvuduppgifter.

Implementeringen av handlingsplanens målsättningar rörande psykiskt sjuka är hittills otillfredsställande. Tydligast resultat har satsningarna fått när det gäller insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Arbetet med vuxna psykiskt funktionshindrade haltar dock, inte minst när det gäller ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting, något som bl.a. bidragit till en dramatisk ökning av antalet hemlösa under senare år. Åtgärder måste sättas in omgående för att bryta denna mycket allvarliga utveckling. Samverkan mellan landstingen och kommunerna i stödet till barn och ungdomar och vuxna med psykisk problematik måste utvecklas och landstingens omhändertagande av personer med neuropsykiska tillstånd förbättras. Tillgången till läkarmedverkan för psykiskt funktionshindrade i kommunal verksamhet är oftast otillräcklig. Det är också nödvändigt med en kritisk genomlysning av psykiatrireformen samt förslag till hur psykiatrireformen bör revideras. Dessa frågor utvecklas i en särskild motion.

12 Personliga assistenter

Reformen om personlig assistans infördes när Centerpartiet var i regeringsställning. Den har inneburit ökat självbestämmande och verklig livskvalitet för människor med funktionshinder. Assistansreformen har även inneburit en större trygghet och framför allt avlastning för anhöriga. Centerpartiet anser att barn och ungdomar som är i behov av en personlig ledsagare skall kunna erhålla ersättning för assistans för de timmar som barnet är i barnomsorg eller skola. Ett ännu icke behandlat yrkande med denna innebörd framställdes av Centerpartiet under föregående riksdagsår.

För att vi skall klara de kommande årens personalförsörjning inom vård och omsorg, samt bibehålla hög kvalitet, krävs att stat och landsting samt kommuner utformar en strategi. För att locka ungdomar att söka till denna typ av utbildningar måste vård- och omsorgsyrken uppvärderas. En viktig del i en sådan strategi är att öka utrymmet för alternativa och privata vårdgivare. Verksamhetsutveckling och förbättrade möjligheter för personalen att välja arbetsgivare är två positiva följder av en sådan ökad mångfald. Regeringen bör tillsammans med andra berörda och kommunförbund ta fram förslag på åtgärder för att klara den framtida personalförsörjningen avseende personliga assistenter. Ett ännu icke behandlat yrkande med denna innebörd framställdes av Centerpartiet under föregående riksdagsår.

13 Daglig verksamhet

Kraven på samverkan mellan socialtjänst och psykiatri som ställdes i samband med psykiatrireformen har inte fullföljts på ett tillfredsställande sätt. Många psykiskt funktionshindrade bor idag i eget boende där de har service och hjälp med normalt förekommande sysslor i hemmet. Då många psykiskt funktionshindrade har svårt att få tillgång till den reguljära arbetsmarknaden och utöver det är undantagna daglig verksamhet enligt LSS blir de ofta isolerade. Den dagliga verksamheten är ett viktigt steg i rehabiliteringen som skapar känslan av tillhörighet och egenvärde. Det är också viktigt för känslan av social gemenskap. Centerpartiet anser att undantaget i 7 § bör tas bort och att personkrets 3 även bör ha rätt till daglig verksamhet enligt 9 § första stycket 10. Förslag till förändring av LSS enligt ovan läggs fram i Centerpartiets motion om politik mot social utslagning.

14 Utredning om eventuellt kostnadsansvar för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Centerpartiet har tidigare föreslagit att utredningen om nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service bör få tilläggsdirektiv för att utreda eventuellt statligt kostnadsansvar för LSS. Detta förslag har avvisats av riksdagen. Centerpartiet vidhåller dock behovet av att frågan utreds. Vi menar att verksamheter som är så reglerade som LSS inte bör finansieras via kommunala skattepengar eftersom det i praktiken inte finns någon möjlighet att kommunalt påverka besluten. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag om statligt kostnadsansvar för LSS. Detta bör riksdagen besluta om.

15 Färdtjänst

För många funktionshindrade är färdtjänst en viktig del av det vardagliga livet. En fungerande och väl utvecklad färdtjänst är en förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det måste vara möjligt också för funktionshindrade att genomföra resor med kort varsel. På många håll har färdtjänsten stora problem. Det gäller särskilt riksfärdtjänsten där rutinerna behöver förändras för att korta väntetider och göra det enklare att få färdtjänst beviljad över kommungränser.

16 Demenssjuka

Rapporterna om vanvård av demenssjuka är allvarliga och tillsynsmyndigheternas uppföljning är helt enkelt otillräcklig. 20 % av befolkningen är dementa vid 85 års ålder. Det är av yttersta vikt att kommunerna kan ge dessa människor kvalitetssäker vård. Det behövs tid och kunskap för att skapa lugn och trygghet samt fasta rutiner inom demensvården.

Dementa är inte en homogen grupp varför det behövs nya vårdformer med mer av individuella vårdinsatser. Frontallobsdementa kommer ofta i behov av demensvård redan i fyrtio- eller femtioårsåldern och placeras i allmänhet tillsammans med åldersdementa som oftast är i åttioårsåldern eller däröver. Det kan knappast vara någon omöjlighet att erbjuda frontallobsdementa särskilda boenden tillsammans med andra personer i samma situation och ålder. Det är angeläget att dessa möjligheter tas tillvara. Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service är så kallade rättighetslagstiftningar. Men för att den enskilde skall få tillgång till föreskrivna rättigheter förutsätts att personen har förutsättningar och förmåga att ta sin rätt till vara. Hos demenssjuka kan denna förmåga helt eller delvis saknas. Enligt regelverket för hälso- och sjukvårdens verksamhet fordras den enskildes samtycke till vård och behandlingsåtgärder. Det förutsätter att vårdtagaren har förmågan att uttrycka sin egen vilja. Huvudmän och yrkesutövare samt legala ställföreträdare, gode män och förvaltare har här ett oerhört stort ansvar med respekt för individens självbestämmande. Centerpartiet anser att gällande lagstiftning behöver förbättras och förtydligas för att öka rättssäkerheten för demenssjuka, då lagstiftningen och verkligheten inte går i takt. Vi välkomnar därför den utredning om rättstryggheten för dementa som inom kort kommer att presenteras.

Stockholm den 4 oktober 2003
Kenneth Johansson (c)
Annika Qarlsson (c)	Jan Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)	Birgitta Sellén (c)
Håkan Larsson (c)	Margareta Andersson (c)