Handläggning av namnbytesfrågor

Motion 2004/05:L307 av Sven Bergström och Agne Hansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av gällande namnlagstiftning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samla all handläggning av namnbytesfrågor hos en och samma myndighet.

Motivering

Att byta namn har blivit allt vanligare förekommande under senare år. Det gäller både för- och efternamn. Men namnbyte kan vara mycket komplicerat främst när det gäller frågan om efternamn som s.k. mellannamn. Den som har ett ovanligt namn och vill behålla det tillsammans med det gemensamma nya efternamnet efter giftermål får inte göra detta. I stället degraderas det ovanliga namnet till ett mellannamn.

När det gäller förnamn är det inte heller tillfredsställande. Här förefaller handläggningen som görs av Patent- och registreringsverket, PRV, i Söderhamn samt av de lokala skattemyndigheterna att spreta ordentligt, med ganska stora avvikelser i synsättet vad gäller godkännande av nya namn, beroende på vilken myndighet som hanterar ärendet.

För den enskilde medborgaren är det mycket otillfredsställande att utrymmet för godtycke hos de olika myndigheterna synes vara så stort. Har man tur kan man få ett ganska spektakulärt och udda namn godkänt av en lokal skattemyndighet medan en annan lokal skattemyndighet underkänner ett till synes rimligt och harmlöst namnförslag.

Måhända är det inte så konstigt att handläggningen av namnfrågorna kan bli så olika. Skatteverkets personal i namnfrågor är nämligen utspridda över hela Sverige, vilket har medfört att praxis utvecklas lite olika vad gäller vilka förnamn som kan godkännas eller inte. Detta är dock något som väckt stor frustration inte bara hos de som drabbas av olikheterna utan också hos några av landets ledande språkforskare. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har i en skrivelse till regeringen (Dnr 402-614/04) påtalat saken.

Enligt vår mening vore det rimligt att dels se över namnlagen, dels samla all handläggning av namnbytesfrågor hos en och samma myndighet och då lämpligen Patent- och registreringsverket. Därmed skulle samtliga namnärenden kunna hanteras av en samlad avdelning på samma arbetsplats. Det skulle rimligen medföra en mer enhetlig hantering med mindre utrymme för godtycke som följd. I sammanhanget borde det också vara rimligt att för varje ärende ta ut en mindre avgift så att myndighetens kostnad för handläggningen täcks.

Stockholm den 1 oktober 2004
Sven Bergström (c)	Agne Hansson (c)