Hembränning

Motion 1992/93:Ju823 av Ingbritt Irhammar (c)

Uppgifter om brott mot hembränningsförbudet visar en
obruten uppåtgående trend sedan år 1978.

År
Anmälda brott 1978
279
1980
396
1982
766
1984
878
1986
850--
-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --
1988
851
1989
883
1990
1 017
1991
1 471

Sedan år 1978 kan noteras en ökande trend för
hembränning. Två möjliga hypoteser kan förklara dessa
förändringar i utvecklingen. Den ena anses vara en växande
illegal tillverkning, som stegvis håller på att ersätta en del av
den allt dyrare legala försäljningen av alkoholdrycker. Den
andra hypotesen är att ökningen anses bero på
intensifierade polisinsatser, vilket i sin tur inte behöver
betyda en verklig ökning av hembränningen, enbart en
ökad andel av upptäckter. Å andra sidan anses det verkliga
antalet fall av hembränning vara flera gånger större än
antalet upptäckta.

Vissa indikationer om att hembränningen möjligen ökat
reellt är resultat från intervjuundersökningar som SIFO och
andra undersökningsinstitut har gjort. Andelen personer
som själva uppgett att de under de senaste 12 månaderna
druckit hembränd sprit var 11 % 1974, 7 % 1976, 10 % 1980,
14 % 1982 och 13 % 1985.

Enligt de av SIFO årligen genomförda
undersökningarna ökade andelen som minst en gång av fyra
druckit sprit som inte köpts på systembolaget från ca 17 %
1982 till ca 26 % år 1986 och 25 % år 1988.

År 1985 svarade 13 % att de druckit hembränd sprit
någon gång under de senaste tolv månaderna. I
åldersgruppen 18 till 23 år uppgav 21 % att de druckit
hembränd sprit under den senaste tolvmånadersperioden. I
åldersgruppen 30 till 49 år var andelen 15 % och i
åldersgruppen 50 till 70 år 5 %. Tyvärr finns ingen statistik
över konsumtionen av hembränd sprit vad gäller omyndiga,
men att problemet är allvarligt i denna åldersgrupp
omvittnas runt om i samhället.

För att få klarhet i hur stor den illegala
spritproduktionen och konsumtionen är borde
kartläggningen förbättras. Detta kan exempelvis ske med
tätare intervjuundersökningar och intervjuundersökningar
av de riktigt unga. Så kan t ex också försäljningen av aktivt
kol analyseras.

Det borde redovisas två skilda grupper av illegala
producenter; de som producerar för eget bruk och de som
producerar i försäljningssyfte.

Polisens begränsade insatser på området borde främst
inriktas på den illegala produktionen i vinningssyfte, där
effektiva polisiära insatser ger de mest effektiva resultaten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrad kartläggning av illegal
produktion av sprit,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om polisiära insatser mot
hembränning.

Stockholm den 25 januari 1993

Ingbritt Irhammar (c)