Högre utbildning och forskning

Motion 1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)
Sammanfattning
Vänsterpartiet delar i många avseenden regeringens syn på
högskolepolitiken. Vad som skiljer vårt förslag från
regeringens är i första hand dimensioneringen av antalet
platser. För att möta det förväntat stora framtida behovet av
akademiskt utbildade vill vi permanenta 5 000 av de nya
platserna i regeringens förslag. Vi föreslår 3 000 nya platser
inom området för naturvetenskap och teknik och 2 000 inom
det humanistisk-samhällsvetenskapliga området.
Vänsterpartiet föreslår även en förstärkning på
forskningssidan med 90 miljoner kronor för att finansiera
ytterligare 300 doktorandtjänster inom i huvudsak
naturvetenskap och teknik. Till dessa platser vill vi
könskvotera antagningen till forskarutbildningen. Vi föreslår
vidare att medel anslås till lika många platser för
sommaruniversitetens verksamhet sommaren 1995 som
1996 till en ytterligare kostnad av 119 miljoner kronor.
Högskolans mål
Vänsterpartiet värnar om universitetens och högskolornas
integritet. Vi arbetar för en sammanhållen, likvärdig högre
utbildning av god kvalitet över hela landet. En högskola som
sätter studentens inflytande och behov i centrum och där
utbildningen vilar på vetenskaplig grund. Vi anser att all
utbildning skall vara avgiftsfri. En avgiftsfri högskola verkar
i riktning mot minskad social snedrekrytering.
Högskolan bidrar genom utbildning och forskning till
landets utveckling och välstånd, men den har även uppgiften
som bärare av kulturella och demokratiska värden.
Högskolan bör därför utveckla sin roll som folkupplysare
och bl.a. intensifiera ansträngningarna att sprida
forskningsresultat till allmänheten. Kontaktytorna mellan
forskarsamhället och andra intressenter bör vidgas. Genom
att göra högskolan till en naturlig del av samhället kan
rekryteringen till högre utbildning stimuleras och den sociala
snedrekryteringen motverkas.
Regeringen betonar vikten av Europasamarbetet då det
gäller utbytesprogram och forskning, men markerar att
samarbetet inte får utvecklas på bekostnad av annan
internationell utblick och samverkan. Vänsterpartiet
instämmer i detta och menar att det nu är särskilt angeläget
att studentutbytet med tredje världen får hög prioritet. Den
akademiska världen domineras av män. Kvinnors frånvaro är
både ett demokratiproblem och en förlust i kvalitet då det
gäller såväl forskning som undervisning. Kvinnors och mäns
olika erfarenheter, kunskaper och värderingar skall tas
tillvara på lika villkor och på så sätt berika och påverka
utbildningen och forskningen.
Ökad intagning
Det finns utrymme för och behov av en offensiv satsning på
den högre utbildningen och forskningen. Vid internationell
jämförelse framstår den högre utbildningen i Sverige som
långtifrån färdigbyggd. Vänsterpartiet föreslår därför en
förstärkning då det gäller forskningen och ett utökat antal
utbildningsplatser. Satsningen bör särskilt riktas mot de små
och medelstora högskolorna. På så sätt vidgas basen för
kunskapssamhället och vi motverkar de hot mot den
regionala balansen som ligger i att endast en handfull orter
blir framtidens tillväxtcentra. Dessutom motverkas flera av
kunskapssamhällets rättvise- och jämlikhetsproblem.
Vänsterpartiet vill forma en långsiktig strategi för
utbyggnad av den högre utbildningen. För högskolornas del
är det viktigt med förutsägbarhet så att det inte uppstår
ryckighet i planeringen. Vi anser att av de 4 000 platser som
förläggs till hösten samt övriga 3 500 platser till hösten 1995
och våren 1996 inom i huvudsak humanistiska,
samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar skall 2 000
permanentas och att av de 9 000 platser som regeringen
föreslår inom naturvetenskap och teknik skall 3 000 platser
permanentas. Vi föreslår att också ämneslärare i
naturvetenskap och teknik skall omfattas av regeringens så
kallade N/T-satsning. Vänsterpartiet anser också att
antagningen till de totalt 17 500 nya platserna skall ske
successivt under innevarande mandatperiod.
Vi är medvetna om att en så här pass kraftig expansion inte
är problemfri. Ytterligare studerande måste beredas plats
samtidigt som ersättningen för alla studerande, med
undantag för de inom konstnärliga och idrottsliga discipliner,
blir lägre. Vi vet att resurserna både då det gäller lärare och
lokaler redan i dag på många håll är hårt ansträngda. Den
föreslagna kraftigt ökade dimensioneringen inom
högskoleområdet är en av flera nödvändiga åtgärder för att
lösa de strukturella problemen på arbetsmarknaden. På sikt
blir det nödvändigt att möta de behov och krav på kompetens
och flexibilitet som kommer att ställas på arbetskraften i en
alltmer avancerad verkstadsindustri och kvalificerad
tjänstesektor. Vi vill tydligt markera att med en så pass
kraftig utökning av antalet platser som föreslås här, är arbetet
med kvalitetssäkring av yttersta vikt. Kanslersämbetets
utvärdering fyller här en mycket viktig funktion.
Sommaruniversitet
Vänsterpartiet välkomnar en användning av universiteten
under sommarmånaderna. Under rådande
arbetsmarknadsläge är det bra att studenter, som inte har
möjlighet till sommararbete, får en möjlighet att studera
under hela året. Sommaruniversitetet är ett flexibelt system
som också gör det möjligt för fler att ta del av högre
utbildning. Vänsterpartiet anser att sommaruniversiteten
medvetet skall medverka till att bryta den sociala
snedrekryteringen och leda till att fler ungdomar söker till
högre utbildning. Introduktionsprogram för gymnasieelever,
fadderverksamhet och studievägledning bör därför
integreras i sommaruniversiteten. Sommarkurserna skall
kunna tillfredsställa behovet av att på kortare tid kunna
avsluta sin grundutbildning eller få möjlighet till inblick i
ämnesområden utanför den egna disciplinen. En mer
långsiktig modell för sommaruniversiteten bör därför
utarbetas, där effekterna då det gäller social snedrekrytering,
studenternas skuldsättning, samt möjlighet till flexiblare
regler för studieuppehåll under andra delar av året utreds.
Vänsterpartiet tillstyrker därför regeringens förslag att anslå
medel för 25 000 platser sommaren 1995. Vi anser dock att
119 miljoner kronor för denna verksamhet bör anslås även
för sommaren 1996, som är en del av kommande
budgetperiod.
Forskarutbildning
Forskarutbildningen är av central betydelse när man skall
bygga ut den högre utbildningen. Med tanke på den
expansion inom högre utbildning som vi anser nödvändig för
att klara framtida kompetensbehov vill vi tillskjuta medel för
ytterligare 300 doktorandtjänster utöver de 300--500
doktorander som regeringen föreslagit. Vi föreslår därför att
riksdagen anvisar 90 miljoner kronor utöver regeringens
förslag till detta ändamål. Av de medel som avsätts för
studiefinansiering inom fakultetsanslagen bör minst 50 %
avse doktorandtjänster. Vi är medvetna om att regeringens
förslag att återinföra utbildningsbidragen innebär att man
sänker ambitionen att ge doktoranderna bättre villkor och
ökad social trygghet under studietiden. I det ekonomiska
läge landet nu befinner sig i anser vi att detta trots allt är
nödvändigt under en övergångsperiod. Vänsterpartiet menar
dock att besvär angående doktorandtjänster,
utbildningsbidrag och institutionstjänster skall kunna ställas
till någon av regeringen utsedd myndighet.
Trots att den kvinnliga andelen studenter i
grundutbildningen nu är drygt hälften, så är endast ca 30 %
av de doktorsexaminerade kvinnor. Detta är
otillfredsställande och därför måste åtgärder vidtagas för att
bryta den manliga normen och dominansen inom
vetenskapen så att fler kvinnor känner sig välkomna i
forskarsamhället. Genom att öka rekryteringen av kvinnliga
doktorander får vi i förlängningen fler kvinnliga handledare,
docenter och professorer och därmed fler kvinnliga
förebilder. Vänsterpartiet vill därför pröva frågan om att
könskvotera platserna vid antagning till forskarutbildningen.
Forskningen
Regeringen har förklarat att Sverige skall ligga i frontlinjen
i den tekniska utvecklingen och forskningen, också vad avser
grundforskning. En politik med denna ambition har
Vänsterpartiets stöd.
Vänsterpartiet vill som en del av vår forskningspolitik,
liksom på andra politikområden, betona
jämställdhetsperspektivet. Det är viktigt att kvinnornas andel
av forskarna i samhället kommer i nivå med männens. Detta
medför nämligen en kvalitativ förstärkning eftersom
kvinnorna ofta formulerar andra frågor och väljer andra
forskningsmetoder än sina manliga kollegor. Av särskild vikt
är det att kvinnoforskningen framgent tillförsäkras resurser.
Till denna fråga ämnar vi dock återkomma i samband med
den forskningspolitiska propositionen.
I Vänsterpartiets kriminalpolitiska motion föreslås att
universiteten måste ta ett utökat ansvar för den
kriminologiska forskningen inom det brottsförebyggande
området.
Regeringen redovisar i budgetpropositionen de svårigheter
som den förra regeringens satsning på forskningsstiftelser
medför. Vänsterpartiet har också framfört starka
invändningar mot denna privatisering. Stiftelseformen har
inneburit att staten, med den borgerliga regeringens
välsignelse, avhänt sig såväl ansvar som inflytande över en
stor och viktig del av forskningen. Det är särskilt stötande
med tanke på att de medel man fört ut kommer från
löntagarfonderna.
Det blir därför en väsentlig uppgift att under
mandatperioden försöka återerövra ett demokratiskt
inflytande över dessa forskningssatsningar. Vi stöder i denna
del helt regeringens politik. Det skulle inte bara vara ett sätt
att kunna få tillgång till väsentliga medel för forskningen
utan det ger även en insyn och ett inflytande som samhället
nu helt saknar.
De stiftelser som nu finns kommer att ha en klar inriktning
mot tillämpad forskning. Om man från samhället inte kan
styra stiftelseanslagen också till andra ändamål riskerar vi att
få en förskjutning av balansen bort från grundforskning, i
synnerhet som övriga delar av forskarsamhället drabbas av
kännbara sparbeting. Även de gemensamma europeiska
forskningsanslagen har en profil som till helt övervägande
del gynnar den tillämpade forskningen. Detta förhållande
förstärker ytterligare obalansen.
En utveckling där grundforskningens resurser urholkas till
förmån för den tillämpade forskningen står i strid med
regeringens egna deklarationer. Vi tror därför att det finns en
möjlighet att nå samsyn om att en sådan utveckling måste
undvikas.
För att undvika en sådan utveckling menar Vänsterpartiet
att det är fel att redan nu skära ner fakultetsanslag och
anslagen till forskningsråden. Man kan inte jämföra
besparingar inom forskningen med besparingar inom
administrativ statlig verksamhet. Forskningen är en
strategiskt viktig resurs som utgör en förutsättning för såväl
samhällsutvecklingen i stort som industriell förnyelse och
tillväxt. Forskningen är kort sagt en investering i framtida
välstånd. Detta gäller naturligtvis i ett längre perspektiv i hög
grad även grundforskningen.
Den forskning som finansieras via fakultetsanslagen är
ofta en grundförutsättning för att unga forskare skall kunna
gå vidare. Vi kan inte redan nu acceptera en nedskärning av
fakultetsanslagen eftersom det ännu är osäkert vilka
stiftelsemedel man framgent kan samordna med de
offentliga satsningarna. Vi föreslår därför att riksdagen
anvisar 157 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit
till fakulteterna.
Detsamma gäller för anslagen till forskningsråden. Till
detta kan också tillfogas att regeringen under våren aviserar
en översyn av den totala strukturen för
forskningsfinansiering. Det stärker oss i vår uppfattning om
det olämpliga i att just nu initiera ett omfattande
besparingsprogram. Vänsterpartiet föreslår därför 88
miljoner kronor till forskningsråden för att undvika
regeringens sparbeting.
Ny högskola i södra delen av Stockholms län
Vänsterpartiet ämnar inte ta strid om placeringen av den
nya högskolan. Det finns dock skäl för att anse beslutet något
förhastat. Medel från Stiftelsen för forskning inom områden
med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa har i
stadgarna bundits till den nya högskolan. Forskningen skall
vara fri och obunden. Intresse av och kompetens inom det
avsedda området finns vid fler högskolor i Sverige.
Kvalitetsaspekten skall vara det avgörande vid tilldelning av
medel, inte högskolans geografiska belägenhet.
Vänsterpartiet menar därför att regeringen i förhandlingarna
med stiftelserna bör ta upp frågan för att snarast få en
förändring till stånd.
Vänsterpartiet vill ha en decentraliserad högskola där
högskolelagen och Ïförordningen utgör den ram inom vilken
högskolorna själva formar sin verksamhet. Det är dock
rimligt att tillsynen av verksamheten inte bör utövas av
högskolorna själva utan av en central myndighet.
Avsaknaden av en central myndighet har också visat sig vara
ett problem framför allt för de studerande vid universitet och
högskolor. För de enskilda studenterna är det svårt att
överblicka på vilka grunder olika utbildningar kan uppnås
och efter vilka regler urvalet sker. Vänsterpartiet välkomnar
därför regeringens beslut att utreda hur antagningsvillkoren
kan göras mer överblickbara och rättvisa och i högre grad
garantera den sökandes rättssäkerhet i själva processen.
Hur godtyckligt nuvarande system slår visar sig tydligt då
det gäller universitetens och högskolornas bedömning av
studerande med studieomdöme från folkhögskola. Vid
ansökan till enstaka kurser bedöms studieomdömet som
urvalsgrund på minst sex olika sätt. Den decentraliserade
antagningen bör därför följas upp även i detta hänseende. Att
tillträdet till högre studier baseras på enhetliga, rättvisa och
överblickbara villkor är ett fundament för arbetet för en
jämlik högskola.
För att studenterna skall kunna orientera sig om
utbildningsutbudet vid de olika högskolorna fordras ett
samlat ansvar för information på nationell nivå. Detta är
viktigt dels för nyrekryteringen av studenter, dels för att
underlätta kontakten med högskolorna särskilt för dem som
kommer från studieovana miljöer. Den
dimensioneringsökning som regeringen aviserar måste
innebära att högskolornas systematiska kvalitetsutveckling
prioriteras. En noggrann uppföljning av kvalitetsarbetet på
central nivå anser vi därför vara nödvändig.
Studentinflytande
Studenten skall stå i centrum för och ha stor insyn i och
inflytande över verksamheten på högskolorna.
Förändringarna i högskolelagen har dock inneburit en
försvagning av studenternas formella och lagstadgade
medbestämmande. Vänsterpartiet välkomnar därför
regeringens avsikt att ändra högskolelagen så att
studeranderepresentationen garanteras i styrelser och organ
som handlägger utbildningsfrågor. Vänsterpartiet menar
vidare att studenterna måste ges möjlighet att aktivt deltaga
i kvalitetsutvecklingsarbetet och att deras erfarenheter bättre
måste tillvaratas vid planering, genomförande och
utvärdering. Vänsterpartiet anser att regeringen bör
uppmärksamma frågan om studentinflytande även inom EU.
Jämställdhet
Vänsterpartiet anser att dagens jämställdhetslag skall
utvidgas till att gälla också den högre utbildningen och att
lagstiftningen mot sexuella trakasserier skärps. Riksdagen
bör också ange klarare direktiv för det lokala
jämställdhetsarbetet. De högskolor som kan uppvisa en
förbättring av könsfördelningen genom att medvetet ha
arbetat för ökad jämställdhet skall premieras för detta vid
resurstilldelningen. Högskoleprovet måste utformas så att
inte något kön missgynnas och examinationer omfatta det
som berör och intresserar både kvinnor och män.
Livslångt lärande
Framtiden är inte vad den varit. Ständigt öppnas nya
gränser och vidgas människans horisonter. I en
framtidsstrategi för utbildning krävs en förnyad tilltro till
vuxenutbildningen som drivkraft och utvecklingsfaktor i
samhällsbyggandet. Motiven är dels fördelningspolitiska
med hänsyn till olika sociala gruppers utbildningsstandard,
dels demografiska, ekonomiska och
samhällsorganisatoriska. Kunskapsklyftan kommer
sannolikt att bli än mer komplex och mångskiftande.
Förändringar i språk, kunskap, kultur och samhällsbild
kommer säkert att accentueras i framtiden. Vi behöver en
förnyad diskussion om de fördelningspolitiska idealens
livskraft och framtida förverkligande i kunskapssamhället.
Vi måste ge nytt liv och en ny mening åt orden
FOLKBILDNING -- FOLKRÖRELSE -- FOLKSTYRE.
Högskolan har mycket att vinna på att skapa möten mellan
människor med olika bakgrund, erfarenheter, kön och ålder.
Den sociala snedrekryteringen inom högre utbildning måste
brytas. Vänsterpartiet tillstyrker därför regeringens förslag
om att förbehålla en del av de nya platserna inom
naturvetenskap och teknik för redan yrkesverksamma, med
2 000 platser hösten 1995, 2 000 platser våren 1996 och
ytterligare 2 000 platser hösten 1996.
Vi anser att möjligheterna till ett livslångt lärande också
måste tillgodoses genom att högskolorna erbjuder ett
flexibelt och brett utbud av distans-, deltids- och kvällskurser
som ger den studerande möjlighet att kombinera studier med
yrkesutövning och familj. Satsningen på folkbildning är i
detta sammanhang också av stor betydelse. Det nya
resurstilldelningssystemet för grundutbildningen med starka
incitament för att premiera poängproduktion missgynnar
dock tyvärr distansutbildning och kvällskurser. Detta är
något som måste uppmärksammas och tas upp till förnyad
diskussion. Vi ser det trots detta som positivt att regeringen
vill vidareutveckla metoderna för distansutbildning.
Distansutbildning ökar tillgängligheten till högre utbildning
för många människor, framför allt i glesbygd.
Informationsteknikens snabba utveckling ger oanade
möjligheter att förbättra distansutbildningen. Vänsterpartiet
ser med glädje att regeringen vill pröva att utveckla ett
Folkuniversitet enligt Open University-modellen. Det vill
säga en universitetsutbildning på distans med lokal
förankring och kommunikation via moderna medier.
Lärarutbildningen
Lärarutbildningen är ett av de få styrinstrument som finns
efter det att ansvaret för skolan decentraliserats. Men frågan
är om lärarutbildningen i sin nuvarande utformning är ett
tillräckligt effektivt instrument för styrning och utveckling
av skolan. Lärarutbildningen måste kunna upplevas som en
helhet av de studerande. En helhet där ämnesstudier och
praktisk/pedagogisk utbildning integreras och hela tiden
inriktas mot den framtida professionen.
Verkligheten ser dock annorlunda ut på många håll. Det
finns risk för att den praktisk/pedagogiska delen av
lärarutbildningen missgynnas i det nya
resurstilldelningssystemet. Lärarutbildningen saknar
numera i stort samordning och yrkesinriktning. Allt fler
institutioner tunnar ut skolinriktningen och de didaktiska
momenten i sina ämneskurser för att fylla dem med studenter
med annan yrkesinriktning. Det kan vara bra för den enskilda
högskolans ekonomi men är förödande för kvaliteten på
lärarutbildningen. Om kravet på en likvärdig skola för alla
skall kunna uppfyllas fordras att lärarutbildningen håller en
jämn, hög kvalitet med klar betoning på yrkesinriktningen
och att dess utformning inte uppvisar alltför stora olikheter
på skilda högskoleorter.
Skolan har under relativt kort tid genomgått stora
organisatoriska förändringar. Nu måste personalens
kreativitet och energi inriktas mot att utveckla skolans inre
arbete. För att kunna möta dessa nya krav finns behov av att
förstärka och höja kvaliteten i lärarfortbildningen.
Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen tillsätter en
utredning med uppdrag att utvärdera och se över både
lärarutbildningen och lärarfortbildningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avgiftsfri utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studentutbyte med tredje världen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad intagning,
4. att riksdagen till anslag C 46. Övriga utgifter inom
grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 113
500
000 kr mindre än vad regeringen föreslår, 232
500
000 kr mindre för färre högskoleplatser under budgetåret
men 119
000
000 kr mer för sommaruniversitet/sommarhögskola eller
således 1
335
553
000 kr,
5. att riksdagen till anslag C 47. Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 till
studiefinansiering av 300 nya doktorandtjänster anvisar 90
000
000 kr mer än vad regeringen föreslår eller således 302
067
000 kr,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att också ämneslärare i naturvetenskap och teknik skall
omfattas av de 9
000 nya högskoleplatser i naturvetenskap och teknik som
regeringen föreslår,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om andelen doktorandtjänster för den
nya grupp doktorander som regeringen föreslår,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besvärsrätt,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva frågan om att
könskvotera platserna vid antagning till forskarutbildningen,
10. att riksdagen till anslagen till fakulteterna för
budgetåret 1995/96 anvisar 157
000
000 kr mer än vad regeringen föreslår,
11. att riksdagen till anslagen till forskningsråden för
budgetåret 1995/96 anvisar 88
000
000 kr mer än vad regeringen föreslår,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under avsnittet Ny högskola i södra
delen av Stockholms län,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetsutveckling,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studentinflytande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under avsnittet Jämställdhet,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under avsnittet Livslångt lärande,
17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppdrag att utvärdera och se över lärarutbildning och
fortbildning.

Stockholm den 22 januari 1995

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Björn Samuelson (v)

Eva Zetterberg (v)

Hanna Zetterberg (v)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (34)