Högskolan i Borås

Motion 1993/94:Ub639 av Lennart Brunander (c)

Arbetsmarknadssituationen i Boråsregionen kan kort
karaktäriseras av följande statistiska siffror hämtade ur
NUTEK:1993 års rapport om den regionala utvecklingen.
Där konstateras att sysselsättningen inom
tillverkningsindustrin i Älvsborgs län under tiden 1987--
1991 minskade med 2,6% årligen meden motsvarande siffra
för riket var 1,6%. För Boråsregionen är förhållandet ännu
besvärligare genom att minskningen var 3,5% årligen,
vilket placerar Boråsregionen som nummer 8 bland de
regioner som har sämst utveckling. Boråsregionen omfattar
över 200.000 invånare, vilket gör den till en av de större i
riket.

Andelen av arbetskraften i Boråsregionen som har
högskoleutbildning är 1991 16,5%, vilket är lågt jämfört
med riksgenomsnittet 23%, och i ännu större utsträckning
jämfört med regioner av samma storleksordning. Detta är
inte bra. Välutbildade ungdomar är en viktig förutsättning
för att få arbetsplatser att lokalisera till Sjuhäradsbygden.

En viktig åtgärd för att råda bot på den nu rådande
situation är en ökad satsning på utbildning på högskolenivå.
I den av regeringen framlagda budgetpropositionen föreslås
i stället en nedskärning av verksamheten vid Högskolan i
Borås.

Högskolan i Borås som tillhör gruppen nya högskolor
har 1993/94 ca 2.400 helårsstudenter. Utbildningen ges inom
områdena teknik, teko, ekonomi/data,
biblioteks/informationsvetenskap samt
pedagogik/barnomsorg. Ca 60% av utbildningarna riktar sig
mot näringsliv och ca 40% mot offentlig sektor.

Sökandet är stort. Hösten 1993 gick det 3
förstahandssökande på varje nybörjarplats. För att möta
denna efterfrågan har högskolan gjort ett betydande
överintag till samtliga utbildningsprogram. Som en av få
högskolor hade Högskolan i Borås inga svårigheter att fylla
alla platser på ingenjörsutbildningarna och gjorde där ett
överintag på 28%!

Av delårsredovisningen framgår att antalet studenter,
räknat som helårsplatser, med 20% överstiger vad som
krävs för att nå upp till tilldelat takbelopp.
Utbildningsministern konstaterar därför i
budgetpropositionen att Högskolan i Borås ''sannolikt
kommer mer än väl att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för
treårsperioden''. En motsvarande bedömning görs endast
om ytterligare en högskola i landet.

På linjesystemets tid var högskolans utbildningsutbud i
huvudsak tvåårigt. Inför övergången till det nya
examenssystemet har därför de resurser som tillförts under
senare år i första hand satsats på fördjupningskurser för att
ge studenterna möjlighet att nå upp till en kandidatnivå
inom samtliga programområden. Resurserna har därför
endast till en mindre del kunnat utnyttjas för att öka antalet
nybörjarplatser.

I den förenklade anslagsframställningen för 94/95
föreslår Högskolan i Borås en ökning av takbeloppet
jämfört med det preliminära takbelopp för 94/95 som
angavs i riksdagsbeslutet om treårsplan för 93/94--95/96. I
detta ökningsbelopp ingår 4 Mkr för att behålla den
resursökning, motsvarande 120 utbildningsplatser, som
tilldelades inför vårterminen 1993, med motiveringen att ge
högskolan en möjlighet att växa till en rimligare storlek.
Det takbelopp Högskolan i Borås föreslagit motsvarar
''intjänandevärdet'' av den faktiska verksamheten 1993/94
jämte redan beslutade ökningar som ingår i den av
riksdagen beslutade treårsplanen.

I budgetpropositionen föreslår utbildningsministern ett
takbelopp på 70,418 Mkr. Det tidigare beslutade
takbeloppet var 70,595 Mkr, vilket uppräknat med 2,51%
för pris- och löneökningar motsvarande 72,367 Mkr. Det
föreslagna takbeloppet innebär således en nedskärning,
vilket dels beror på en överföring ''för att bl a finansiera
insatser inom den vetenskapliga infrastrukturen och vissa
nya uppgifter inom utbildning och forskning'', (BP sid 105),
dels en ren besparing. Tillsammans med att nya uppgifter
tillförs högskolan och skall finansieras inom takbeloppet,
innebär regeringens förslag en faktisk nedskärning med
3%. Samtliga beräkningar är gjorda exklusive kostnader för
lokaler.

Högskolan i Borås har en mycket viktig uppgift att fylla
i den omstrukturering av näringslivet som pågår och som är
en nödvändig förutsättning för regionens framtid. Andelen
högskoleutbildade inom regionen måste öka för att ge
näringsliv och offentlig verksamhet bättre förutsättningar.
För att underlätta denna omställningsprocess bör
Högskolan i Borås tillföras ytterligare 200
utbildningsplatser, vilket innebär en uppräkning av
takbeloppet för 94/95 och 95/96 med 8 Mkr. Finansiering av
denna utbyggnad kan lösas genom att Högskolan i Borås
ges del av de resterande medel som finns från utskiftningen
av löntagarfondsmedlen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den särskilda
resursförstärkningen vid Högskolan i Borås från våren 1993
bör permanentas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås skall få full
täckning för kostnaderna för pris- och löneökningar och för
nya uppgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås bör
tillföras ytterligare 200 utbildningsplatser.

Stockholm den 21 januari 1994

Lennart Brunander (c)