Hörselskador – ett folkhälsoproblem

Motion 2007/08:So237 av Agneta Berliner (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hörselskador ska betraktas som ett folkhälsoproblem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nationella riktlinjer bör utarbetas inom hörselskadeområdet.

Motivering

Över 1 miljon människor i Sverige har en hörselskada av något slag. 640 000 av dessa finns i yrkesverksam ålder. Alltfler av de yrkesverksamma hörselskadade är kvinnor. Andelen hörselskadade ökar. Alltfler barn lider av en hörselskada. 10 000 hörselskadade finns inom åldersgruppen 0–20 år; 60 % av dessa finns inom grundskolan.

Hörselnedsättning kan inte bara betraktas som en ålderskrämpa utan kan ses som ett folkhälsoproblem som berör alla generationer.

Enligt forskare finns det främst tre orsaker till hörselskador: genetiska faktorer, bullriga ljudmiljöer och åldersnedsättning.

Hörselskador medför problem på många sätt. Undersökningar visar att hörselskadade är överrepresenterade när det gäller sjukersättning. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att var femte hörselskadad kvinna i yrkesverksam ålder har sjukersättning. Den forskning som finns kring orsakerna till varför hörselskadorna ökar måste ges högre prioritet. Såväl forskare som verksamhetsföreträdare och brukare anser att kunskapen är för liten om hörselskadornas folkhälsopolitiska betydelse. Forskare framhåller också att risken är stor att antalet personer med hörselnedsättning ökar till det dubbla, alltså 2 miljoner, fram till 2020.

Trots att vi har en hälso- och sjukvårdslag som tydligt deklarerar likvärdig vård oavsett var i landet vi bor, är olikheterna mellan landstingen/regionerna stora vad gäller tillgängligheten till utprovning, regler för utprovning och kostnaderna för dessa hjälpmedel. Tyvärr finns mycket att önska inom området samordnad rehabilitering för hörselskadade. Landstingen/regionerna, kommunerna och försäkringskassorna arbetar alltför ofta i stuprör i stället för att fokusera på den enskilde och helheten. Det finns all anledning att utarbeta nationella riktlinjer inom hörselskadeområdet, dels för att utarbeta riktlinjer för att förebygga hörselskador, dels för att utarbeta riktlinjer i det viktiga rehabiliteringsarbetet och till sist för att få mer forskning om varför hörselskadorna ökar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2007

Agneta Berliner (fp)