Till innehåll på sidan

i anledning av Kungl. Majrts proposition 1973:207 med förslag om beskattning av interna aktieöverlåtelser och avdrag vid taxeringen för garantiavsättningar.

Motion 1973:2185 av herrar Brundin och Nilsson i Trobro

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 2185—2188 år 1973

Mot. 1973

2185-2188

Nr 2185

av herrar Brundin och Nilsson i Trobro

i anledning av Kungl. Majrts proposition 1973:207 med förslag om
beskattning av interna aktieöverlåtelser och avdrag vid taxeringen för
garantiavsättningar.

I Kungl. Majrts proposition 1973:207 föreslås en lagstadgad rätt till
avdrag för framtida garantiutgifter. Att förslag nu framläggs till en sådan
rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen för skälig avsättning för att
möta framtida garantiutgifter finner vi mycket tillfredsställande. Härigenom
skapas i detta hänseende förutsättningar för den vinstberäkning
enligt företagsekonomiska principer på vilken vår rörelsebeskattning är
grundad.

Det sagda gäller emellertid delvis endast i princip. Genom att den
föreslagna schablonberäkningen av den avdragsgilla avsättningen med
vissa undantag skall tillämpas av alla företag kommer i praktiken en
företagsekonomiskt motiverad avdragsrätt många gånger inte att kunna
erhållas. Schablonmetoden innefattar exempelvis endast i begränsad
utsträckning beaktande av den tid under vilken garantiutgifter kan
förväntas uppkomma och inte alls någon anpassning till under beskattningsåret
aktuell försäljningsvolym. Visserligen kan avdrag enligt utredningen
medges om det verkliga avsättningsbehovet med hänsyn till
kraftigt ökad omsättning eller mycket lång garantitid kan visas mera
avsevärt överstiga avsättning enligt schablonen, men denna möjlighet
framstår som alltför begränsad. För företag, som vissa år kan visa sig
berättigade att tillämpa en avsättning efter utredning men övriga år får
finna sig i att använda schablonen, måste också följden bli att de
skattemässigt tillåtna avsättningarna ibland kommer att variera starkt år
från år utan att motsvarande variationer gäller för det faktiska avsättningsbehovet.

Motivet för att inte låta företag som kan visa att det verkliga
avsättningsbehovet är större än den avsättning som schablonberäkningen
medger har av beredningen angetts vara kontrollsvårigheter. Detta skäl
kan vi inte finna bärande. Dels bör givetvis såsom förutsättning för avdrag
krav kunna ställas på ordentlig utredning, dels torde gälla att de fall som
schablonen skall tillämpas på ofta är de minst svårutredda. Till detta
kommer att enligt propositionsförslaget avdrag efter schablon inte skall
medges, om det verkliga avsättningsbehovet är sådant att en lägre
avsättning är motiverad. Det sist sagda innebär med andra ord att den
skattskyldige i princip får göra avsättning med det belopp som svarar mot
ett utrett avsättningsbehov, dock högst med belopp som erhålls vid
tillämpning av schablonregeln.

Vi anser sålunda att skattskyldig, som på ett tillfredsställande sätt kan

1 Riksdagen 1973. 3 sami. Nr 2185-2188

Mot. 1973:2185

2

utreda sitt avsättningsbehov, bör medges häremot svarande avdrag utan
begränsning till belopp som svarar mot vad som erhålls vid tillämpning av
schablonregeln.

Det torde få ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig
författningstext.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att avdrag för garantiutgifter måtte
medges med ett belopp svarande mot redovisat, verkligt
avsättningsbehov.

Stockholm den 3 december 1973

PAUL BRUNDIN (m)

N. YNGVE NILSSON (m)
i Trobro

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.