i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:187 med förslag till

Motion 1974:2015 av herrar Arne Geijer i Stockholm och Träff

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion nr 2015 år 1974

Mot. 1974:2015

Nr 2015

av herrar Arne Geijer i Stockholm och Träff
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:187 med förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I en framställning till statsrådet och chefen för kungl, finansdepartementet
har Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och Privattjänstemannakartellen
hemställt om skattefrihet för vissa ersättningar
från trygghetsförsäkring vid yrkesskada (TFY). Framställningen om skattefrihet
avsåg två former av ersättning, nämligen

1) ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt schablontabell för de 30 första
dagarnas arbetsoförmåga samt

2) engångsbelopp som beräknas genom kapitalisering av livränta.

I Kungl. Maj:ts proposition 1974:187 med förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen har föreslagits skattefrihet för ersättning för förlorad
arbetsinkomst enligt punkt 1 ovan. Någon skattefrihet för i punkt 2 ovan
angivna engångsbelopp föreslås däremot inte.

TFY är resultatet av en avtalsöverenskommelse mellan Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige och Privattjänstemannakartellen.
Även huvudorganisationerna på det kommunala avtalsområdet
har träffat motsvarande överenskommelse. De statsanställda omfattas inte
av TFY men är enligt statens personskadeförsäkring tillförsäkrade motsvarande
förmåner. TFY är således normerande för statens personskadeförsäkring.
Det innebär att praktiskt taget alla arbetstagare (såväl arbetare
som tjänstemän) i landet omfattas av TFY eller motsvarande förmåner.
Antalet berörda arbetstagare kan uppskattas till omkring 3 miljoner.

TFY utgör en angelägen komplettering av vårt lands socialpolitiska system
och innebär samtidigt en väsentlig reform på skadeståndsrättens område.
TFY ger ersättning efter i huvudsak skadeståndsrättsliga regler till arbetstagare
som drabbas av yrkesskada, oavsett vem som vållat skadan. Därigenom
kan man säga att skadeståndsrätten i detta mycket betydelsefulla
avseende ersatts med ett försäkringssystem.

Det är enligt vår mening synnerligen olyckligt om inte skattefrihet beviljas
för de engångsbelopp som parterna begärt.

Skattefrihet för engångsbelopp som beräknats genom kapitalisering av
livränta är en fråga som vid olika tillfällen tagits upp till diskussion. Bl. a.
har den behandlats i skadeståndskommitténs betänkande nr V och i flera
av de remissyttranden som avgivits över detta betänkande. En starkt utvidgad
skattefrihet för engångsbelopp har därvid förordats. Liknande synsätt
har kommit fram vid remissbehandlingen av arbetsmarknadsparternas fram

1 Riksdagen 1974. 3 sami Nr 2015

Mot. 1974:2015

2

ställning. En majoritet av remissinstanserna har i denna fråga yrkat bifall
till framställningen.

Bakgrunden till förordnandet av en utökad skattefrihet är att gällande skatteregler
för närvarande innebär att engångsbelopp som beräknats genom
kapitalisering av livränta behandlas som skattepliktig inkomst. Trots reglerna
i förordningen om ackumulerad inkomst blir därvid skattebelastningen betydande.
Detta innebär att de positiva värden som en ersättning med engångsbelopp
skulle medföra - inte minst för den skadades rehabilitering förhindras
genom beskattningen.

Det är i detta sammanhang angeläget att påpeka att ersättningen från TFY
i vad gäller förlorad arbetsinkomst normalt endast är ett komplement till
den allmänna försäkringens förmåner, förmåner från yrkesskadeförsäkringen
och avtalsenliga förmåner som t. ex. AGS och ITP. Ersättningen från TFY
är därför inte av avgörande betydelse för den skadades framtida försörjning,
och de engångsbelopp som här diskuteras blir normalt förhållandevis små.
Vid bestämmande av engångsbelopp tas enligt reglerna i TFY hänsyn till
skattefrihet. I det fall ersättningen från TFY för förlorad arbetsinkomst har
betydelse för den skadades försörjning lämnas TFY-ersättningen i form av
värdesäkrad årlig livränta som beskattas.

Vid utformningen av TFY har arbetsmarknadsparterna tagit fasta på de
nya synsätt som framförts beträffande skadeståndsersättning vid personskada.
Reglerna i TFY - inte minst i vad gäller denna fråga om skattefrihet
för engångsbelopp - överensstämmer väl med vad som framfördes i skadeståndskommitténs
betänkande nr V och remissyttrandena över detta betänkande.
Genom att träffa överenskommelse om ett system som gynnar
utbetalning av kapitalbelopp i stället för livräntor har parterna anslutit sig
till ett synsätt som är helt i linje med det tidsenliga tänkandet i dessa frågor.
En förutsättning för att syftet skall uppnås är dock att skattesystemet inte
verkar på sådant sätt att det motverkar den avsedda effekten. I normalfallet
kommer den skadelidande att kunna välja mellan engångsbelopp eller livränta,
varför någon hänsyn till skattefriheten inte har kunnat tas vid premiesättningen.
Det är därför som, såvitt vi förstår, parterna gjort en framställning
om skattefrihet för kapitalbelopp som utbetalas i stället för livränta.

Vi har förståelse för att departementschefen inte för närvarande är beredd
att ta ställning till hela frågan om beskattning av skadestånd i form av
engångsbelopp. Denna fråga behandlas för närvarande av livförsäkringsskattekommittén.
Vi anser dock inte att detta utesluter en dellösning för TFY:s
del. I avvaktan på en definitiv lösning av frågan i sin helhet, som beräknas
vara tillämplig fr. o. m. 1976 års taxering, yrkar vi därför på en provisorisk
lagstiftning vid 1975 års taxering.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1974:187 beslutar
om att sådana kapitalbelopp som lämnas i stället för livränta
inom TFY skall vara skattefria.

Mot. 1974:2015

3

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till erforderlig
lagtext och motivskrivning.

Stockholm den 6 december 1974

ARNE GEIJER (s) SVEN-OLOF TRÄFF (m)

i Stockholm

GOTAB 74 8432 S Slockholm 1974