Indexera avgiftstaket för maxtaxan i barnomsorgen

Motion 2014/15:10 av Karin Nilsson (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utreda nivån på avgiftstaket för maxtaxan i barnomsorgen och därefter fatta beslut om att införa en årlig indexuppräkning.

Motivering

Maxtaxan i barnomsorgen infördes 2001. Det innebar ett stort avsteg från kommunernas ansvar att själva sätta nivån på sina avgifter och taxor för den verksamhet de bedriver. Flera kommuner hade då avgiftssystem som utgick ifrån nyttjandegraden och ibland även kombinerat med ett inkomstrelaterat system. När maxtaxan infördes var det säkert många föräldrar som kände en stor lättnad över att taxan inkomstrelaterades mot familjens samlade inkomst, vilket i de flesta kommuner innebar en sänkning av avgiften för lågavlönade, studerande och ensamstående föräldrar. Denna del kan vara fördelningspolitiskt motiverat än i dag. Men det fixerade avgiftstaket, som redan år 2001 sattes på en låg nivå, för föräldrar med högre inkomster än 42 000 kr/mån, följer varken föräldrarnas löneutveckling eller kommunernas kostnadsutveckling och är mycket svårt att motivera. För varje år som avgiftstaket ligger kvar på denna låga nivå passerar fler och fler föräldrar taket. När avgiftstaket inte är indexerat innebär det att värdet av kommunernas intäkter från barnomsorgsavgifterna minskar, samtidigt som utgifterna för verksamheten ökar. Detta får till följd att kommunernas ekonomi blir mer och mer urholkad och att man riskerar att få en försämrad kvalité genom större barngrupper och lägre personaltäthet. 

Maxtaxans inkomstrelaterade del med 3 %, 2 % respektive 1 % av inkomsten för det första, andra och det tredje barnet är snart inte relevant för några yrkesarbetande föräldrapar. Maxtaxans högsta nivå, avgiftstaket på 1 260 kronor, för en familj med ett barn, baseras på en samlad inkomst på 42 000 kronor. Den nivån var ifrågasatt redan då 2001 och är inte mer självklar 2014. Två yrkesverksamma föräldrar kommer lätt upp till inkomster över 42 000 kr. För dessa innebär avgiftstaket en kostnad på 63 kronor om dagen, för ett barn som kanske är i förskola fem dagar per vecka. För tredje barnet i samma familj blir den dagliga avgiften 21 kronor. För dessa extremt låga avgifter förväntas kommunerna erbjud frukost, lunch, mellanmål och pedagogisk verksamhet. Många av dessa föräldrar skulle gärna betala mer ifall kommunen kunde erbjuda flexiblare omsorgstider, minskade barngrupper eller mer pedagogisk personal på förskolan. Kvalitén i barnomsorgen är också avgörande för den trygghet man som förälder måste känna då man går till arbetet och lämnar ifrån sig det dyrbaraste man har.

Löneutvecklingen har inte stått still alla dessa år och jag anser det befogat att se över maxtaxans avgiftstak och utreda vad en lämplig nivå bör ligga 2014, samt att därefter indexreglera nivån för att inte fastna i samma situation på nytt.

Jag vill med denna motion göra regeringen uppmärksam på behovet av att utreda nivån på avgiftstaket för maxtaxan i barnomsorgen och därefter fatta beslut om att införa en årlig indexuppräkning

.

Karin Nilsson (C)