Indexreglering av avgiftstaket för maxtaxan i barnomsorgen

Motion 2013/14:Ub306 av Karin Nilsson och Solveig Zander (C)

av Karin Nilsson och Solveig Zander (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en indexreglering av avgiftstaket för maxtaxan i barnomsorgen.

Motivering

Maxtaxan i barnomsorgen infördes 2001. Det innebar ett stort avsteg från kommunernas ansvar att själva sätta nivån på sina avgifter och taxor för den verksamhet de bedriver. Flera kommuner hade då avgiftssystem som utgick ifrån nyttjandegraden och ibland även kombinerat med ett inkomstrelaterat system. När maxtaxan infördes var det säkert många föräldrar som kände en stor lättnad över att taxan inkomstrelaterades mot familjens samlade inkomst, vilket i de flesta kommuner innebar en sänkning av avgiften för lågavlönade, studerande och ensamstående föräldrar. Denna del kan vara fördelningspolitiskt motiverad än i dag. Men det fixerade avgiftstaket, som redan år 2001 sattes på en låg nivå, för föräldrar med högre inkomster än 42 000 kr/mån, följer varken föräldrarnas löneutveckling eller kommunernas kostnadsutveckling och är mycket svårt att motivera. För varje år som avgiftstaket ligger kvar på denna låga nivå passerar fler och fler föräldrar taket. När avgiftstaket inte följer prisförändringar i samhället blir följden att avgifterna finansierar en allt mindre del av verksamhetens verkliga kostnader för vart år som går. Detta får till följd att kommunernas ekonomier blir mer och mer urholkade och att man riskerar att få en försämrad kvalitet genom större barngrupper och lägre personaltäthet, eller att kostnaden går ut över andra viktiga kommunala ansvarsområden såsom skola och äldreomsorg.

Maxtaxans inkomstrelaterade del med 3 %, 2 % respektive 1 % av inkomsten, för det första, andra och det tredje barnet är snart inte relevant för några yrkesarbetande föräldrapar. Maxtaxans högsta nivå, avgiftstaket på 1 260 kronor, för en familj med ett barn, baseras på en samlad inkomst på 42 000 kronor. Den nivån var ifrågasatt redan då 2001 och är inte mer självklar 2013. Två yrkesverksamma föräldrar kommer lätt upp till inkomster över 42 000 kr. För dessa innebär avgiftstaket en kostnad på 63 kronor om dagen, för ett barn som är i förskola fem dagar per vecka. För tredje barnet i samma familj blir den dagliga avgiften 21 kronor. För dessa extremt låga avgifter förväntas kommunerna erbjud frukost, lunch, mellanmål och pedagogisk verksamhet. Många av dessa föräldrar skulle gärna betala mer ifall kommunen kunde erbjuda flexiblare omsorgstider, minskade barngrupper eller större andel pedagogisk personal på förskolan. Kvaliteten i barnomsorgen är också avgörande för den trygghet man som förälder har rätt att känna då man går till arbetet och lämnar ifrån sig det dyrbaraste man har.

Löneutvecklingen har inte stått still alla dessa år och vi anser det befogat att se över maxtaxans avgiftstak och utreda vad en lämplig nivå bör ligga 2013, samt att därefter indexreglera nivån för att inte fastna i samma situation på nytt.

Vi vill med denna motion göra regeringen uppmärksam på behovet av att göra en översyn av nivån på avgiftstaket för maxtaxan i barnomsorgen och därefter fatta beslut om att införa en årlig indexuppräkning.

Stockholm den 2 oktober 2013

Karin Nilsson (C)

Solveig Zander (C)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2013-10-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)