Informationsteknologin

Motion 1998/99:K231 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
Informationsteknologin och
demokratin
Internet har fått snabbare genomslag än någon annan
teknologi. På fem år har  Internetanvändandet i Sverige ökat
från nästan noll till att idag cirka 37 procent av befolkningen,
äldre än 12 år, surfar varje månad. Hälften av dessa, omkring
1,3 miljoner människor använder Internet så gott som
dagligen. Redan under första kvartalet 1999 beräknas halva
svenska folket vara Internetanvändare (Siffrorna från Sifo
Interactive Medias mätning i maj -98).
Sannolikt får IT-samhället större politiska effekter än vi hittills insett, inte
minst i de politiska partierna.  Det har blivit lättare för väljarna att själva
skaffa sig kunskaper om sakfrågor och kandidater. Kommunikationen blir
mer direkt. Centralistiska lösningar blir svårare att genomföra när människor
kan gå rakt igenom byråkratiska strukturer med Internet.  Det är ingen slump
att det vi ibland kallar "internetkulturen" är starkt antiauktoritär.
Informationsteknologin innebär att avstånden mellan människor minskar,
både geografiskt och socialt. Ökade möjligheter till snabb och effektiv
kommunikation och informationsutbyte mellan människor är bra för oss alla.
Några exempel:
? Informationsteknologin ger människor möjligheter att själva söka
information, delta i den demokratiska beslutsprocessen och i en dialog
med andra.
?
? Informationsteknologin vidgar yttrandefriheten genom att det blir lättare
för vem som helst att publicera sig och nå fram med budskap. Många
ekonomiska hinder för publicering försvinner.
?
? Informationsteknologin kan effektivisera sjukvården, förbättra miljön
samt underlätta för funktionshindrade att få information och utföra
tjänster.
?
? Informationsteknologin tillåter människor att bo på ställen av andra skäl
än att "arbete" finns där, eftersom mycket arbete kommer att kunna
utföras på distans. IT gör det möjligt att behålla en levande landsbygd.
?
? Informationsteknologin både bygger broar och raserar barriärer mellan
stater och människor. Det är lättare för svenskar att hålla kontakt när de
bor utomlands; det är lättare för invandrare i Sverige att behålla sina
rötter.
?
? Informationsteknologin spelade en av huvudrollerna för Östeuropas
frigörelse från kommunistisk diktatur. När inte information kan
förtryckas kan i längden inte heller människor förtryckas.
?
Vi vill i denna motion till riksdagen klargöra våra
ståndpunkter för hur politiken ska bereda vägen för den nya
teknologin, så att IT kan verka fullt ut i demokratins tjänst.
IT som del i svenskt
demokratibistånd
Ett effektivt sätt att hålla kvar människor i förtryck är att
förbjuda eller försvåra kommunikation med människor som
lever i frihet. I och med Internet och möjligheten att  fritt
kommunicera över gränser har ett nytt vapen mot diktaturer
uppstått.
IT har spelat en viktig roll i bland annat Europas befrielse från kommu-
nismen och den, hittills försiktiga,  uppluckringen av diktaturen i Kina. Den
stora amerikanska demokratibiståndsorganisationen National Endowment for
Democracy (som bland annat ger ut publikationen Journal for Democracy)
har tagit fasta på möjligheterna och hjälper nu sina biståndsmottagare att
skapa hemsidor med information om demokratisträvan i respektive land.
Bistånd för demokrati har länge varit utgångspunkten för Folkpartiets
biståndspolitik. Informationsteknologin kan vara användbar i strävan att
fredligt sprida demokratiska rättigheter till fler människor och bör bli ett
viktigt inslag i svenskt demokratibistånd.
Informationsteknologi för
att stärka svensk
demokratin
Medborgarnas möjligheter till kontakt och inflytande i
relationen till  myndigheter och förtroendevalda ökar i och
med informationsteknologins utveckling. Snart sagt varje
myndighet och kommun i Sverige har webbplatser där
information om verksamhet, beslut, regler, blanketter och
övriga kontaktvägar finns redovisade. Möjligheten att via e-
post diskutera ärenden, protestera, göra anmälningar etc
effektiviserar kontakten ytterligare.
Möjligheterna till direktkommunikation mellan väljare och kandidater ökar
i och med e-post och chat.
För att ytterligare underlätta kommunikation med politiska företrädare
anser  Folkpartiet också att  alla politiskt förtroendevalda, på alla nivåer,
bör
ha en egen e-postadress.
Offentliga handlingar på
nätet
Informationsteknologin ger medborgaren nya möjligheter att
bevaka sina intressen gentemot myndigheter och att göra sin
stämma hörd på ett snabbt och effektivt sätt.
För att underlätta de demokratiska vinster som finns att hämta med IT
föreslår Folkpartiet att myndigheter ska vara skyldiga att lägga ut protokoll,
diarier och annat på nätet.
BBS- och
personuppgiftslagen bör
avskaffas
Riksdagen antog våren 1998 två nya lagar  om IT: BBS-
lagen och personuppgiftslagen. De utgör anpassningar till
EU-direktiv som togs innan Internet hade slagit igenom.
Båda lagarna är förlegade och bör avskaffas.
BBS-lagen kräver att den ansvarige för en elektronisk anslagstavla ska gå
in och ta bort förgripliga meddelanden av olika slag. Det bygger på en falsk
analogi. BBS är inte att jämföra med en tidning där ansvarige utgivaren
bestämmer vad som ska publiceras, utan snarare med ett telefonsamtal. Den
som är ansvarig för en BBS kan inte kontrollera vad som läggs upp på den.
Ansvaret måste läggas på den som avsänder meddelandet. BBS-lagen bör
avskaffas.
Personuppgiftslagen (PUL), som den 24 oktober i år ersätter datalagen,
förbjuder all sorts omnämnande av individer på nätet, t ex på hemsida eller i
chat - om de inte själva gett sitt uttryckliga tillstånd. Några undantag gäller
dock: lagen omfattar inte journalistisk, konstnärlig eller litterär verksamhet.
Syftet med lagen är att skydda människors integritet, men lagen kommer i sin
nuvarande utformning att utgöra ett hot mot den svenska yttrandefriheten och
offentlighetsprincipen.
Trots att tolkningen av PUL än så länge är mycket oklar så står det klart att
personuppgifter, t ex namn, inte får omnämnas t ex på en offentlig chat eller
hemsida utan att den namngivne gett sitt samtycke till det.  Detta gör att
mycket av den debatt och information som idag finns på nätet, om politik,
kultur, musik, television etc blir olaglig om till exempel statsminister Göran
Persson, sångerskan Eva Dahlgren eller programledaren Siwert Öholm skulle
åberopas som referens. Eftersom denna motion kommer att spridas digitalt
och dessa personer inte samtyckt till att omnämnas här, så har ett brott mot
personuppgiftslagen begåtts också här.
Det blir olagligt att på en hemsida lista t ex vinnare i en tävling (om det
inte är V75, då hästarnas namn kan listas, dock ej kuskarnas), kandidater i ett
provval eller artister på en topplista om dessa personer inte uttryckligen
samtyckt till detta.
Lagens undantag för journalistisk och konstnärlig verksamhet förvandlar
den vidare till en privilegielag.
Det bör göras klart att ett fritt meningsutbyte - också med nämnande av
namn - ska hävdas på nätet. Detta är omöjligt med lagens nuvarande ut-
formning. PUL bör i de delar som avser samtyckte vid namns nämnande
avskaffas. Regeringen bör till riksdagen återkomma med ett förslag med
denna innebörd.
Vi beklagar också att Folkpartiets tidigare framförda kritik av person-
uppgiftslagen inte hörsammats (motion 1997/98:K14). Folkpartiets yrkande
om en lagstiftningsmodell riktad mot missbruk röstades också ned i
riksdagen den 16 april 1998.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) omfattar inte elektroniska medier. Att
så är fallet är enbart att hänföra till att dessa medier inte var utvecklade vid
den tiden lagen skrevs.  Vi menar att det är angeläget att YGL kompletteras
med grundlagsskydd för elektroniska  medier. Regeringen bör innan
ordinarie riksdagsval 2002 återkomma till riksdagen med förslag till ändring
i YGL.
IT måste vara tillgängligt
för alla
Tyvärr har teknologin ännu inte nått alla. Dator- och
Internettillgången är ojämnt fördelad i Sverige. Det är
fortfarande män i storstäder som har störst tillgång till IT,
medan kvinnor, personer med lägre inkomster och
glesbygdsbor generellt sett har mindre tillgång till IT.
Undersökningar visar att trots att andelen hushåll som skaffar dator och
Internetuppkoppling stadigt ökar så kommer sannolikt skillnaderna i
teknologitillgång att bestå under en lång tid framåt. Mycket litet talar för att
gruppen kvinnor i lägre inkomstklasser, som inte har datatillgång på jobbet,
kommer att skaffa datorer i så hög grad att gapet mellan dem och män i
högre inkomstklasser minskas. Forskningsgruppen för Samhälls- och
Informationsstudier (FSI), visar dessutom att skillnaderna mellan män och
kvinnors användning av Internet skiljer sig mellan olika åldrar. 60- och 70-
talisterna är minst ?jämlika´, medan 40- och 50-talisterna har ett relativt
jämnt användande av Internet uppdelat efter kön (Österman, T. och
Timander, J., Modern teknik i allmänhet och Internet i synnerhet,
Dokumentation av vissa spridningsmönster och attityder i befolkningen,
Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier (FSI), 1997; s22.).
Det är alltså bland dagens 20- och 30-åringar det största glappet finns mellan
kvinnors och mäns användande av IT.
Sannolikt kommer kvinnors andel av internetanvändningen att öka först
om och när Internet blir mer nyttoinriktat och mer lättillgängligt, när det blir
möjligt för fler att via Internet göra sina bankaffärer, handla, läsa nyheter,
få
post, sätta på ugnen, och lätt hitta information. När Internet blir tillgängligt
via TV:n så kommer sannolikt kvinnors användande att  öka mycket starkt.
Storstadslänens genomsnittliga datoranvändning låg, enligt Teledoc-
studien,  på 66-69 procent av befolkningen, typiska glesbygdslän på 50-54
procent. Andelen Internetanvändare bland personer bosatta i orter med mer
än 30 000 invånare är två och en halv gång större än bland personer bosatta
på orter med mindre än 4 000 invånare (Teledok rapport 113, Segerlund, C-
Ö, IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige, Sverige-
programmet 1997: s. 34-36). Det är dock på de små orterna i glesbygden
som internetanvändningen kan åstadkomma stora förändringar, bl a för
arbetsmarknaden. Folkpartiets krav är att ledningar, växlar, axe-system etc
håller jämförbar standard över hela Sverige, samt att taxorna inte
diskriminerar glesbygden.
IT måste också i många fall anpassas så att människor med funktions-
hinder kan använda tekniken. Det kan innebära att speciell mjukvara och
produkter måste utvecklas och installeras.
För att samtliga medborgarna ska kunna ta vara på de fördelar som IT
bjuder vad gäller möjligheten att utöva sina demokratiska rättigheter och
göra sin stämma hörd, är det angeläget att dator- och Internetkunskap och
-tillgång ökar och fördelas jämnt, både över inkomst, social bakgrund och
kön. Ingen åtgärd är i sammanhanget viktigare än att påskynda samman-
växten av TV och Internet. Staten ska ha som mål att alla bör ha tillgång till
Internet.
Möjligheterna att kunna använda kabelnät, satellit-TV och digitala
markbundna signaler för datakommunikation är mycket betydelsefulla.
Staten bör inte gå in för något särskilt system eller lansera någon storskalig
plan för att ge alla bredband. Statliga jättesatsningar brukar misslyckas. Idén
om en statlig skoldator, Compis, avskräcker. Om ingen aktör tillåts att
dominera marknaden kommer konkurrensen, på samma sätt som för
mobiltelefonin, att driva ner priserna.
Alla bibliotek bör ha gratis terminaler med snabb internetuppkoplling.
Bättre konsumentstöd på
IT-området
Informationsteknologin och framför allt Internet innebär nya
utmaningar för  konsumenterna.
? Det kan vara svårt att t.ex. veta till vem man vänder sig om man blir
utsatt för spamming (oönskade e-brev) eller mailbombning (en stor
mängd e-postmeddelanden som sänds till en eller flera mottagare i syfte
att krascha e-postservern eller göra det svårt att sålla mellan "seriös" post
och "skräppost").
?
? Lagstiftningen om spamming är oklar. Spamming är oetisk eftersom den
innebär att mottagaren får ett oönskat meddelande som medför kostnad
att ta upp på datorn. Konsumentverket bör utreda eventuella insatser mot
spamming, t ex obligatorisk reklammärkning.
?
? E-handeln med företag registrerat i land A, server i land B och köp
avslutat i land C kan också ställa till problem för konsumenten. I vilket
land betalas skatt och var anmäler man att man inte är nöjd med en vara?
?
? Frågor om upphovsrätten på nätet är viktiga för alla användare som
lägger upp egen information och som tack vare teknologin också har
möjligheter att enkelt ladda hem bilder, logotyper och kopiera text. Vad
är lagligt och vad är det inte?
?
? I många myndigheter och kommuner saknas praxis om hur IT ska
tillämpas.
?
? Oklarheterna kring e-handeln är stora. Svenska myndigheter kan verka
för att krypteringsstandarder upprättas. Det svenska förbudet mot export
av kommersiell kryptoprogramvara bör upphävas.
?
? Krypteringsnycklar bör inte deponeras hos myndigheter och  myndig-
heterna ska inte få ställa krav på tillträde till krypterad information annat
än efter domstolsbeslut. Föreskrifter om s k inbyggd nyckeldeponering
inbjuder till missbruk och bör inte införas.
?
Det finns en lång rad konsumentfrågor av utpräglad IT-
karaktär som ingen offentlig myndighet idag tar helhetsgrepp
på. Post- och telestyrelsen, IT-kommissionen,
Datainspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket och
andra myndigheter sköter olika delar.
Det finns, anser Folkpartiet, ett behov av en speciell servicemyndighet för
IT-frågor. Denna skulle i första hand svara på frågor och ge service. En
jämförelse kan vara Regeringskansliets EU-information inför EU-inträdet.
En sådan ny myndighet, Nätverket, bör inrättas och ges en sammanhållen
och servicebetonad roll gentemot konsumenten av IT, privata användare,
organisationer, företag och myndigheter. Nätverkets uppgift bör vara tids-
begränsad.
Statens kommersialister
bort från nätet
Posten, Telia och andra statliga företag bygger nu upp en
omfattande medieverksamhet på nätet. Denna bör
omedelbart avbrytas.
Vi ska inte ha statlig medieverksamhet i annan form än av den kultur-
politik som bedrivs i och med publice service-företagen. Dessa är omgärdade
med speciella regler och har särskilda kulturpolitiska uppgifter. När Telia
och Posten agerar sker det på ren kommersiell grund och i konkurrens med
andra på marknaden.
Telia bör snarast säljas. Då kan företaget fritt agera på mediemarknaden i
konkurrens med andra. Idag har Telia dragit igång egen cd-romproduktion,
egna elektroniska tidningar och agerar på TV-marknaden. Detta är olämpligt
för ett statligt företag som bakom sig har statens kreditvärdighet.
Försäljningen av Telia brådskar och bör ske på ett sätt som inte ger företaget
monopol på det lokala nätet.
Myndigheter bör inte få konkurrera med tidningar och nyhetstjänster
genom att lägga upp allmänna nyheter på sina webbplatser. Det förekommer
t ex att landsting lägger upp lokala nyheter som dagligen uppdateras. Inte
heller landstingen ska utvecklas till offentliga medier.
IT måste integreras i skolan
Informationsteknologin måste integreras i undervisningen.
Det är en nödvändighet på arbetsmarknaden att ha bra
kunskaper om IT och vana att använda IT som
arbetsredskap.
IT förändrar undervisningen. Men information är inte kunskap.  Däri-
genom skärper IT kraven på kritiskt tänkande hos eleverna. Nätet sorterar
inte mellan sant och falskt, rykten och fakta, fördomar och tolerans.
Skolan misslyckas idag med en av sina huvuduppgifter - att lära eleverna
kritiskt tänkande. Nätet och den stora informationsmängden gör det
nödvändigt att eleverna lär sig granska kritiskt, vara misstänksamma mot
bluff och desinformation.
Satsningen på IT i skolan måste först inriktas på lärarna. Det är pinsamt att
så många elever är bättre hemmastadda i datavärlden än lärarna. Det är en
risk att lärare som själva saknar kunskaper i användande av IT som instru-
ment för källsökning inte förmår handleda eleverna i hur IT ska användas i
modernt utredningsarbete.
Att det idag inte ställs formella krav på lärarnas IT-kompetens är
skandalöst. Lärarhögskolan måste i högre grad satsa på att utbilda lärare i IT-
användning, både i grundutbildning och vidareutbildning. IT-kompetens
måste bli ett grundläggande krav för examen från Lärarhögskolan.  Folk-
partiet föreslår att samtliga lärare i samhällsorienterande ämnen och skol-
bibliotekarier ges möjlighet att fortbilda sig i praktisk IT-användning.
Datortillgången i skolan
måste öka
Informationsteknologin måste integreras i undervisningen.
Svenska skolor  har ökat sitt datorinnehav de senaste åren. I
grundskolan förra året delade cirka 13 elever på en dator
jämfört med 19 elever 1995. I gymnasieskolan har antalet
datorer ökat med drygt 30 procent och datortätheten har ökat
från åtta elever per dator 1995 till sex elever 1997. 91
procent av alla kommunala gymnasieskolor har tillgång till
Internet. Motsvarande andel för grundskolan är 56 procent
(se Skolverkets rapport nr 147, april 1998, Skolans datorer
1997- en kvantitativ bild). Även om ökningen av antalet
datorer i skolan mellan 1995 och 1997 är tydlig så är det
fortfarande brist.
Målet, anser Folkpartiet,  måste vara att varje elev har full tillgång till
dator. Skolan ska se till att varje elev har en egen e-postadress.  Alla skolor
bör ha snabb uppkoppling och varje klass ges möjlighet att skapa sin egen
hemsida.
Att tillgången på datorer säkras i skolorna är viktigt. Många kritiker till
satsningen på skolans datortillgång hävdar att "prylar inte gör någon bättre
på IT". Christer Sturmark, IT-debattör och ledamot i IT-kommissionen
påpekar dock att "dagens datorer och program har en egenskap som andra
´prylar´ saknar: De fungerar i allt högre grad som ´inlärningsmaskiner´ utan
egentliga begränsningar".
De speciella datasalarnas tid är förbi. Stäng dem!  IT måste integreras i
undervisningen. Det bör vara naturligt för en elev som läser läxor eller gör
andra hemuppgifter att hemifrån t ex ställa frågor till lärarna. Eller för
lärarna
att ge kompletterande uppgifter.
Exportbransch med
möjligheter till nya jobb för
nya svenskar
Grunden till den svenska välfärden skapades av energiska
entreprenörer som kring sekelskiftet byggde upp svensk
industri, tillsammans med kloka politiker som såg
möjligheterna i en satsning på utbyggd infrastruktur. IT-
utvecklingen ger oss åter liknande möjligheter.
Invandringen till Sverige har varit stor flera gånger under historiens gång.
En skillnad mot de senaste årens invandring har dock varit att Sverige
tidigare, på grund av egna behov, med olika metoder rekryterat arbetskraft
utomlands: från 1600-talets belgiska experter på masugnar och smide till
Volvos rekryteringskontor i olika europeiska länder under 1960-talet. De
senaste årens invandring har dock skett på grund av att Sverige kunnat
erbjuda en fristad åt människor i krig och på flykt. Det har samtidigt
inneburit att en stor del av invandrarna har haft svårt att få jobb och denna
grupp är överrepresenterad bland de arbetslösa. Vi bör stimulera mindre
svenska IT-företag att anställa invandrare med annan språkkompetens än
svenska och engelska för att möjliggöra exportsatsningar från dessa företag.
En specialdestinerad satsning på just export från svenska mindre IT-
företag och anställning av människor med kompletterande språkkunskaper
skulle kunna vara lyckosam.
Marknaden, inte politiker,
ska styra utvecklingen av
digital-TV
TV och medier förändras av Internet.  Redan nu produceras
det mesta som sänds i TV digitalt. Sveriges Television och
TV4 lägger ut en del av sina program på nätet.
Att TV digitaliseras och kommer att sändas digitalt i olika former - mark-
nät, kabeldistribution och satellit - är ingen politisk fråga. Konkurrensen är
hård och TV-branschen kommer säkert att lyssna på konsumentintresset. När
staten väljer vilka företag som ska få använda marknätet för TV och IT-
tjänster ska det ske efter ekonomisk betalningsvilja, inte genom politiskt
godtycke.
All TV kommer på sikt att finnas lagrad på Internet. Det innebär att ett
program som sänts ligger kvar. Det gör att tittarna får ett utbud av tusentals
kanaler och program. Behovet att passa en speciell tid och följa TV-tablåer
upphör.
Internet håller redan på att ta bort traditionella pressläggningstider, sänka
ribban för vad som kan publiceras och leda till en oavbruten ström av nyheter
till tittare, lyssnare och läsare.
I ett sådant medieklimat är det viktigt att public service-bolagen  Sveriges
Television och Sveriges Radio koncentrerar sig på sin uppgift att producera
unikt material och upprätthålla kvalitet och kultur.
När digital marksänd TV och DAB-radio införs bör public service-bolagen
åläggas - i nästa tillstånd från staten - att lägga ut alla program på nätet.
Successivt bör Sveriges Televisions arkiv göras tillgängligt på nätet.
En särskild nätkanal, med amerikanska C-SPAN  som förebild, bör sända
allt från riksdagen och andra politiska församlingar.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att informationsteknik bör bli ett viktigt inslag i svenskt
demokratibistånd,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en egen e-postadress till alla politiskt förtroendevalda,
3. att riksdagen beslutar att myndigheter skall vara skyldiga att lägga ut
protokoll och diarier på nätet,
4. att riksdagen avskaffar BBS-lagen, 2
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i
personuppgiftslagen vad avser samtyckte vid namns nämnande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundlagsskydd för elektroniska medier,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ledningar, växlar, axesystem etc. skall hålla en jämförbar
standard och taxa över hela Sverige, 3
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-anpassning för funktionshindrade, 3
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör frånhålla sig storskaliga planer på bredband för alla,
3
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny servicemyndighet till konsumenter av IT, 4
11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utförsäljning av Telia, 5
12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-utbildning för lärare i samhällsorienterande ämnen samt
skolbibliotekarier,6
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla elever bör ges tillgång till dator,6
14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrerad IT i undervisningen, 6
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om exportsatsningar från svenska IT-företag, 5
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om politikernas styrning av utvecklingen av digital-TV,
17.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om public service-bolagens skyldighet att göra program tillgängliga
på nätet, 7
18.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild nätkanal med sändningar bl.a. från riksdagen.

Stockholm den 21 oktober 1998
Helena Bargholtz (fp)
Barbro Westerholm (fp)

Siw Persson (fp)

Johan Pehrson (fp)

Ulf Nilsson (fp)

1 Yrkande 1 hänvisat till UU.
2 Yrkande 4 hänvisat till JuU.
3 Yrkandena 7-9 hänvisade till TU.
4 Yrkande 10 hänvisat till LU.
5 Yrkandena 11 och 15 hänvisade till NU.
6 Yrkandena 12-14 hänvisade till UbU.
7 Yrkande 17 hänvisat till KrU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (36)