Infrastrukturen i Sörmland

Motion 2000/01:T226 av Elisebeht Markström m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
2000-10-05
Granskning
2000-10-11
Hänvisning
2000-10-11
Bordläggning
2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utveckling av infrastrukturen i Sörmland.
Förutsättning
Sörmländskt näringsliv är inne i en stark strukturell
förändring vilken under senare tid drabbat länet med stor
arbetslöshet som följd.
Självklara för att inte säga avgörande förutsättningar för framtida näringar,
och för bibehållande och utvecklande av befintliga, i en ny och hårdare
konkurrenssituation är kunskap och kommunikationer.
Det finns i dag en mycket bred uppslutning till ett gemensamt offensivt
arbete för att förbättra villkoren för ett framtida näringsliv i Sörmland.
De nya satsningar som planeras är en fortsatt utveckling av Mälardalens
högskola och etableringen av en ny statlig energimyndighet i Eskilstuna vilket
ger Sörmland unika förutsättningar att ta tillvara kunskap och teknik.
Skapandet av en stark mellansvensk tillväxtzon som bildar en port mot
öster ger förutsättningar för ett väl utvecklat framtida Östersjösamarbete. Att
dessa åtgärder kan förverkligas är ur såväl regionalt som nationellt och
internationellt perspektiv ett högintressant projekt.
För att klara den snabba omställningsprocess som Sörmland nu genomgår
måste också en utveckling med hållbara och miljöanpassade transporter
genomföras. Inriktningen bör därför vara att minska biltrafikens
miljöstörningar och en prioritering på järnvägar såväl nya bansträckningar
som satsningar på ökad regionaltrafik. För att ytterligare länka samman länet
och utveckla transporter gentemot Stockholm, där en stor del av
arbetsmarknaden finns, bör följande investeringar prioriteras.
Nyköpingslänken
Nyköpingslänken som är en del av förbindelsen från södra
Sverige gentemot Stockholm är en viktig och ändamålsenlig
investering både från regionala och nationella synpunkter.
Nyköpingslänken ingår som en förutsättning för genomförandet av
Europakorridoren mellan Stockholm och Skåne mot Danmark. Man kan
konstatera att länken blir viktig utifrån ett Europa-perspektiv samtidigt som
Nyköpingslänken kommer att undanröja av Banverket redan förutsedda
kapacitetsproblem. En ny järnväg binder samman Linköping med Stockholm
på 58 minuter, Nyköping-Stockholm på 36 på minuter och skapar
förutsättningar för en snabb regionaltrafik i hela korridoren Stockholm-
Flemingsberg-Södertälje-Nyköping-Norrköping-Linköping.
Enligt Banverkets ekonomiska bedömningar har Nyköpingslänken hög
samhällsekonomisk lönsamhet.
Under den senaste femårsperioden har antalet resor med tåg ökat kraftigt,
trafiken har ökat med 25 % eller 30 miljoner resor. Resandet beräknas kunna
öka betydligt under de närmaste åren.
En satsning på tågtrafik ger således goda möjligheter att öka antalet
resande som andel av ett växande underlag.
Också säkerhetsproblemen på dagens bana talar för att realisera Ny-
köpingslänken i närtid. Jordskredet i Vagnhärad och urspårningen i Tystberga
aktualiserar de säkerhetsmässiga argumenten för byggande av
Nyköpingslänken.
Det skall också nämnas att företagens lokaliseringsval i denna tillväxtzon
styrs av befintliga och i framtiden realiserbara transportmöjligheter.
Tredje spåret över
Riddarholmen
En viktig hämmande faktor ur transport- och
kommunikationssynpunkt är att det i dag inte finns
tillräcklig spårkapacitet in till centrala Stockholm. Glädjande
nog kan vi konstatera att banarbeten för utbyggnad av
spårkapacitet över Årstabron fram till Stockholms södra
station inletts. Ännu har dock inte slutliga och nödvändiga
beslut rörande en utökning av spårkapaciteten över
Riddarholmen i centrala Stockholm fattats.
Tidsfördröjningen kommer att omintetgöra de tidsvinster man på övriga
anslutande bandelar uppnått genom stora investeringar.
Frågan är viktig för hela regionen söder om Mälaren men påverkar också
aktiviteten hos västra och södra stambanan i sin helhet. Behovet av ett tredje
spår är därför av stort nationellt intresse.
Hamnen i Oxelösund
Hamnen i Oxelösund är Östersjöns djupaste hamn nära
öppet hav. Hamnen kommer i framtiden att utgöra en viktig
stödjepunkt i en östvästlig sträckning för handels- och
industriutbyte mellan Skandinavien och Baltikum/Ryssland.
En utbyggd och utvecklad hamnkapacitet ger ytterligare möjligheter att
utveckla de nord/sydliga förbindelserna, både gällande väg och järnväg.
Tidigare nationella hamnutredningar har visat på en överkapacitet i regionens
hamnar som skulle kunna utnyttjas bättre samt att sjöfartens koncentration till
Stockholms närområde behöver minska bl.a. av miljöskäl. En utbyggnad av
Oxelösunds hamn leder till ett bättre transportflöde och utgör en naturlig
koppling till hamnen och Skavsta flygplats i Nyköping vilket också tagits upp
i kommunikationskommitténs (KOMKOM:s) arbete. Därutöver kan nämnas
de ekonomiska fördelar som en sådan utbyggnad skulle ha i förhållande till de
nybyggnadsalternativ som diskuterats och utretts.
Då Skavsta flygplats utanför Nyköping utvecklats till en viktig
trafikflygplats och trafiken stadigt ökar ställs nya krav på samordning av väg-
och järnvägskommunikationer. Ny dragning av väg samt en ny bana med
anslutning till stamnätet från flygplatsen ger möjlighet till sådan samordning.
Västra stambanan
Västra stambanans upprustning har väsentligt förbättrat
förbindelsen med Stockholm. Men för att ytterligare öka
flexibiliteten mellan boende och arbetsmarknad respektive
studieort bör tågstopp i Gnesta och Vingåker medges.
Åtgärderna skulle väsentligt stärka pendlingsmöjligheten för
både arbetande och studerande. Mellersta Sörmland med
kommunerna Katrineholm, Flen, Vingåker och Gnesta
erbjuder goda avlastningsmöjligheter vad gäller boende på
pendlingsavstånd till Stockholmsregionen. Därför är goda
möjligheter till pendling på järnväg av avgörande betydelse
för människor boende i dessa kommuner att nyttja järnvägen
för arbetspendling. Avgörande för denna region är i likhet
med Svealandsbanan och Södra stambanan en utbyggd
spårkapacitet in mot centrala Stockholm.
E 20
E 20 ingår i det nationella stamvägnät med målstandarden
motorväg mellan Stockholm och Örebro. Våren 1994
färdigställdes delen Arphus Härad till motorväg. Hösten
1996 invigdes motorvägen mellan Nykvarn och Järsta
(anslutning till Åker) med provisorisk anslutning till
Grundby.
Hösten 1996 påbörjades utbyggnad till motorväg på delen
Eskilstuna Arphus med beräknad färdigtidpunkt hösten 1999. När detta
avsnitt tas i bruk har E 20 utbyggd motorväg på hela sträckan mellan
Stockholm och Järsta samt mellan Härad och Eskilstuna.
Den återstående delen av E 20 mellan Järsta och Härad förbi Strängnäs
kommer efter 1999 att ligga inklämd mellan två utbyggda motorvägsträckor
om medel då inte tilldelats objektet. En sådan ojämnhet i standard kan få
allvarliga konsekvenser för trafiksäkerheten. Verkligheten har tydligt
bekräftat detta på några Europavägar, bl.a. E 4 utanför Nyköping, med många
olyckor som följd. En sådan situation får inte upprepas på E 20.
Mot denna bakgrund är det mycket angeläget att E 20 på sträckan Järsta
Härad förbi Strängnäs snarast tilldelas erforderliga medel så att objektet blir
färdigställt. Objektet har en mycket hög lönsamhet.
Utbyggnad av riksväg 55,
förbifart Katrineholm och
koppling till E 20
För västra Sörmland är Storstockholmsområdet en viktig
arbetsmarknad och Arlanda den viktigaste porten mot
omvärlden. Vägmässigt är numera E 20/E 4 och E 18 starka
och snabba kommunikationsstråk in mot dessa mål. Riksväg
55 utgör matningen och kopplingen till dessa vägar.
Denna väg är härutöver en viktig diagonalförbindelse genom Svealand
mellan Norrköping och Uppsala. Vissa partier har emellertid låg standard,
exempelvis mellan Flen och Strängnäs. En förbättring i plan och profil skulle
väsentligt höja kapacitet och säkerhet. Särskilt låg standard har "tvärlänken"
väg 910, som utgör en genande förbindelse med E 20 via Åker. Här bör snara
åtgärder vidtas för att utreda lämplig sträckning så att en utbyggnad kan ske
tidigt i nästa vägplaneperiod.
Här skall det akuta behovet av en förbifart i Katrineholm nämnas, där
trafiksituationen med en hög andel tung trafik genom stadens centrum varje
dygn skapar stora problem för boende men också vad gäller trafiksäkerhet.
En satsning på riksväg 55 skulle medföra en väsentlig förbättring för västra
Sörmland att via E 20 och E 18 nå Storstockholm, Arlanda och Uppsala.
Samtliga nämnda investeringsobjekt har hög prioritet i länet och bör sättas
igång inom planperioden.

Stockholm den 4 oktober 2000
Elisebeht Markström (s)
Anders Berglöv (s)
Laila Bjurling (s)
Michael Hagberg (s)
Reynoldh Furustrand (s)


Yrkanden (2)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av infrastrukturen i Sörmland.
    Behandlas i
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av infrastrukturen i Sörmland.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.