Infrastrukturen i sydöstra Sverige

Motion 2001/02:T334 av Willy Söderdahl (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en hållbar satsning på infrastrukturen i sydöstra Sverige.

Motivering

Sydöstra Sverige är i dag en av landets främsta tillväxtregioner. En mycket snabb och framgångsrik omställning av näringslivet håller på att genomföras. Flera statliga satsningar har bidragit till denna omställning. Främst kan nämnas den satsning som gjorts på högskolorna.

Infrastrukturen har i vissa fall förbättrats, i några dessvärre försämrats. Dock måste nu konstateras att den utgör en flaskhals i en fortsatt utveckling av regionen.

Samtidigt som detta sker, så sker också en allt snabbare utveckling av länderna på andra sidan Östersjön. Dessa länder har blivit marknader för svenska produkter och tjänster, men också producenter av varor till Sverige och andra länder i Västeuropa.

Jag vill ge tre exempel från mitt hemlän Blekinge:

1. Karlskrona: På färjelinjen Karlskrona–Gdynia har de senaste åren har resande- och godsströmmarna ökat. Ökningen är nu 12 procent jämfört med förra året. Färjorna utnyttjar hela den möjliga kapaciteten för godstransporter och antalet resenärer uppgår årligen till 270 000 på denna linje. Allt talar för en ytterligare ökning.

1. Karlshamn: I dag sydöstra Sveriges absolut största hamn, störst mellan Trelleborg och Stockholm samt den sjunde största i landet. Dessutom Sveriges näst största transithamn mot Baltikum/Ryssland, efter Stockholms Hamnar. På oljesidan är Karlshamns Hamn den femte största i Sverige – inräknat även Brofjorden och Nynäs AB i Nynäshamn. På mindre än 10 år har godsomsättningen ökat med inte mindre än 150 procent i Karlshamn, som därmed förmodligen är den hamn i landet som har ökat mest procentuellt. I dag hanteras ca 5 miljoner ton i hamnen jämfört med knappt 2 miljoner ton för 10 år sedan.

2. Sölvesborg: Från 1995 till 2000 har godshanteringen ökat med 150 000 ton över kaj. Årligen hanteras 250 000 ton gods som kommer på järnväg och det är en ökning med 100 000 ton sedan 1995. Sölvesborgs Stuveri- och Hamnbolag räknar med att den årliga ökningen av godsmängden från Östeuropa uppgår till 200 000–300 000 ton inom de närmaste fem åren.

Till detta kommer hamnarna i Åhus, Kalmar och Oskarshamn, som också upplever en ökning av sin verksamhet.

Alla dessa hamnar används i ökad utsträckning också för transittrafik genom Sverige mellan Östeuropa och främst Norden, men även övriga västvärlden. Det finns också combitrafik av containers mellan Göteborgs hamn och Karlshamns hamn för att också nå andra kontinenter.

Sydöstra Sveriges hamnar ger en möjlighet att länka av en del av den godstrafik som annars måste gå på den mest ansträngda delen av Södra stambanan. En investering i sydöstra Sverige minskar motsvarande nödvändiga investering i stambanan. För att möjliggöra detta, kan Sydostlänken byggas. Sydostlänken är den del som saknas för en förstklassig förbindelse mellan Blekinge kustbana och Södra stambanan via Olofström. I en förstudie har Sydostlänken en nettonuvärdeskvot av 1,8.

För att möjliggöra godstrafik på järnväg till hamnarna fordras också att dessa båda transportmedel kopplas ihop på ett effektivt sätt. En del finns redan, men fler satsningar måste göras.

FN:s klimatpanel har fastslagit att växthuseffekten kommer att orsaka stora skador och många problem. Transporterna står för en ökande andel av koldioxidutsläppen. Med en överflyttning av gods till järnväg och båt kan Sverige åtgärda en del av sina åtaganden vad gäller klimatpolitiken.

Genom infrastrukturpropositionen har medel anslagits för offensiva satsningar som uppfyller de trafikpolitiska målen och är samhällsekonomiskt lönsamma. En satsning av den art som i motionen anges uppfyller dessa mål och bör snarast påbörjas.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2001

Willy Söderdahl (v)