Insatser för Södertörn

Motion 2004/05:N354 av Niclas Lindberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av insatser för ett Södertörn i tillväxt.

Motivering

Stockholmsregionen är en av Sveriges viktigaste tillväxtregioner. Södertörns kommuner har under många år bidragit till denna utveckling - ofta understödd av viktiga statliga satsningar som exempelvis etableringen av Södertörns högskola. Ett Södertörn i tillväxt har gagnat hela Stockholmsregionen. Nu står Södertörnskommunerna inför många förändringar, och det finns en stor risk att utvecklingspotentialen inte kan nyttjas fullt ut på grund av uteblivna satsningar. Detta förlorar hela Stockholmsregionen på. För att ta till vara den potential som finns i regionen krävs aktiv samverkan och engagemang från alla krafter, såväl lokalt som regionalt och nationellt. Samtliga nivåer har ett gemensamt ansvar för att etableringen av delregionala kärnor i Stockholmsregionen, t ex i Haninge, Flemingsberg och Södertälje, fullföljs konkret. Regionen måste få fortsatt del av statliga insatser, t ex genom infrastruktursatsningar och högskolesatsningar.

Samhällsservice

En grundläggande, men ofta glömd, faktor när man diskuterar tillväxtfrågorna allmänt är betydelsen av en god samhällsservice och att samhället upplevs tryggt och säkert.

Lokalt innebär det att kommunerna måste ta ansvar för att erbjuda en kommunal service av god kvalitet och med god tillgänglighet. Regionalt innebär det att landstingets vårdresurser, även i svåra tider, måste fördelas rättvist. Det är ingen hemlighet att vårdcentraler i segregerade områden knappt fungerar medan mer välmående områden har god tillgång till kvalitativ vård. Det är av yttersta vikt att vården förstärks eller åtminstone bibehålls även i förorterna.

Nationellt måste polisens avgörande betydelse för tillväxt uppmärksammas. Tillväxt hänger intimt samman med trygghet och att illegal näringsverksamhet beivras. Resurserna till polisen måste fördelas så att poliserna arbetar där de behövs. Närpolisverksamheten är betydelsefull och satsningarna på reformen måste fortsätta. Varje kommun bör ha en egen närpolis och minst en bemannad polisstation.

Arbete och näringsliv

Trots regionens höga innovativa förmåga är kommersialisering av idéerna svag och nyföretagandet på neråtgående. Stockholmsregionen behöver stärkas på flera sätt, bland annat genom fler mötesplatser med en hög täthet av resurser, kunder och företag som kan möjliggöra framväxt av nya klusterbildningar. De yttre delregionala kärnorna kan komplettera city i detta avseende.

Turismen är en av de snabbast växande näringsgrenarna idag och bidrar med 44 miljarder i exportvärde. Stockholm ligger långt framme på denna marknad, men skulle kunna bli bättre. Ett sätt att tillvarata förutsättningarna i regionen är att bilda ett gemensamt marknadsföringsbolag med ett helhetskoncept för turism i regionen.

Vi måste visa att vi menar allvar med integrationen. Utrikes födda måste ges sin rättmätiga plats på arbetsmarknaden. I de fall där språkkunskaper eller bristfällig utbildning är ett hinder måste den enskilde ges möjligheter att förbättra sådana brister. Validering av utländska examina är en utveckling som måste fortsätta. Arbetsförmedlingar inom områden med många utrikes födda måste få utökade resurser.

Infrastrukturen

Det råder stora kapacitetsbrister i såväl väg- som spårsystemet, särskilt genom Stockholm men också i de övergripande spår- och vägnäten som håller samman regionen. Hamnkapaciteten behöver också utvecklas. De statliga anslagen till vägar, kollektivtrafik och hamnverksamhet motsvarar inte regionens behov.

För Södertörns del är en utbyggnad av väg 73 samt färdigställande av Södertörnsledens förbindelse med E 4 mycket viktig för att skapa möjlighet till goda kommunikationer. Även kollektivtrafiken behöver förbättras, en ny pendeltågsstation i Vega framstår som angelägen då den ger kommunen möjlighet att bygga ut en ny kommundel med över 3.000 lägenheter. För att undvika trafikstörningar i tågtrafiken och underlätta resandet med kollektivtrafiken behöver järnvägsnätet förbättras. Till den viktigaste insatsen, utöver pendeltågstunneln under Stockholm, hör utbyggnad av ett dubbelspår till Nynäshamn. Även en dubbelspårsutbyggnad mellan Södertälje hamn och centrum bör komma i fråga. För att utveckla exportnäringarna och turismindustrin i Södertörnskommunerna behövs en satsning på hamnarna i Södertälje och Nynäshamn. Det är angeläget att i en statlig hamnstrategi för Sverige peka ut Nynäshamn och Södertälje som prioriterade utvecklingshamnar.

Bostäder och boende

De nationella målen för bostadspolitiken är att alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö. Storstadsområdena kännetecknas dock idag av bostadsbrist, segregation, trångboddhet och höga boendekostnader. Regionen har sedan mitten av 90-talet vuxit med cirka 20 000 invånare per år. Trots detta har inte mer än ca 5 000 bostäder byggts varje år. Mellan 1993 och 2001 ökade byggkostnaderna i regionen tio gånger snabbare än konsumentprisindex och byggkostnaderna i Stockholmsregionen ligger nu i genomsnitt 67 procent över byggkostnaderna i övriga Sverige. Detta är inte rimligt och måste förändras. De höga byggnadskostnaderna leder till att boendekostnaderna blir höga och att människor inte har råd att bo. Det kräveratt det byggs fler lägenheter till rimliga bostadskostnader i Stockholm. För att öka bostadsbyggandet har regeringen gett Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att komma med lösningar för att möjliggöra ökat byggande. Kommunernas utfästelser gäller bara under förutsättning av att statliga löften om investeringar och statliga anslag till vägbyggande infrias. För att nå konkreta resultat anser vi att regeringen nu måste utse en regional byggsamordnare i Stockholm, som får i uppdrag att arbeta med dialogen mellan aktörerna i branschen, samt identifiera dagens hinder för ökat bostadsbyggande. En viktig förutsättning för att bostadsbyggande ska ske inom en rimlig tid är att de kommunala bygg- och plannämnderna i regionen tillämpar bygg- och planlagen (PBL) på ett sätt som befrämjar uppkomsten av nya bostäder. Vidare krävs en snabbare och mer effektiv handläggning av detaljplanerna, vilket inte får innebära att den demokratiska processen sätts ur spel. Överklaganden som endast leder till stora förseningar och fördyringar, gagnar dock inte allmänhetens bästa. Samordning mellan miljöbalken och PBL är också viktig, då miljökonsekvensbeskrivningarna är betydligt mer omfattande än planbeskrivningarna, vilket leder till en slags dubbelprövning, som leder till fördröjningar och fördyrningar. Boendesegregationen måste motverkas och dess sanna natur måste avslöjas. Segregationen är enligt min mening inte främst etnisk, utan av socioekonomisk karaktär. Den har drivit fattiga människor till att bo i samma bostadsområden, och områdena blir fattigdomsfickor på regionens bostadsmarknad. Om bostadssegregationens negativa effekter ska kunna åtgärdas behöver storstadskommunerna fortsatt stöd för verksamhetsförstärkningar i utsatta bostadsområden.

Utbildning och forskning

För att vi ska behålla vår position som en av Europas främsta kunskapsregioner krävs att Södertörns högskola blir universitet och att fakultetsanslagen vid länets universitet höjs. Det krävs vidare att bättre förutsättningar ges för enskilda forskare samt att hela regionen arbetar för en uppbyggnad av Vetenskapsstaden. Eftersom det råder en skarp internationell konkurrens inom forskningen, måste vi se till att de vetenskapsbyar och företag som verkar i regionen inte konkurrerar ut varandra, utan arbetar tillsammans.

Södertörns högskolas nätverksstruktur med campus i Flemingsberg, Haninge och Södertälje måste förstärkas. Detta är viktigt för att i högre utsträckning få ungdomar att läsa vidare på högskolan. Satsningen på Södertörns högskola är också en fråga av yttersta vikt för infrastrukturen och bostadspolitiken.

Skatteutjämningssystemet

Ett utjämningssystem behövs. Dess främsta syfte är att verka för rättvisa och solidaritet mellan regioner och kommuner. Enligt vår uppfattning ska systemet ge en likvärdig välfärd oavsett var man bor.

Utjämningssystemet innehåller mekanismer som slår särskilt hårt mot storstadskommunerna. Den del av systemet som gäller kostnadsutjämningen tar inte hänsyn till det högre löneläget och de högre lokalkostnaderna. Det tar inte heller tillräcklig hänsyn till de speciella kostnader som boendesegregationen för med sig. Byggkostnadsfaktorn bör ses över i syfte att lägga in bl a Nynäshamn, Nykvarn och Södertälje i Stockholmsregionen.

Stockholm den 28 september 2004
Niclas Lindberg (s)
Cinnika Beiming (s)	Carina Moberg (s)
Christina Axelsson (s)	Eva Arvidsson (s)