Jämställdhet

Motion 1998/99:A807 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

av Birger Schlaug m.fl. (mp)
Inledning
Sverige är i internationellt perspektiv ett av de mest
jämställda länderna i världen. Det beror inte på att Sverige är
ett jämställt land utan på att andra länder i världen är  mindre
jämställda. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha
lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att ha ett arbete
som ger ekonomiskt oberoende, vårda hem och barn och
delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället.
Miljöpartiet de gröna har alltid sett jämställdhet som något självklart. Vi
har varvade listor inför valet, en jämn könsrepresentation i partistyrelsen och
i arbetsgrupper på alla nivåer i organisationen. Miljöpartiet är ett av de
nyaste partierna i riksdagen och skiljer sig från de gamla som har kvinno-
föreningar i sina partiorganisationer. Liksom ungdomsförbundet är med och
påverkar partiets politik direkt har kvinnorna alltid funnits representerade i
partitets ledning. De gröna partierna världen över representeras utåt av
språkrör eftersom den gröna ideologin baseras på decentralisering av besluts-
fattandet. I Sverige representeras Miljöpartiet de gröna av två språkrör, en
kvinna och en man.
Kvinnomaktutredningen har nyligen presenterat sitt slutbetänkande SOU
1998:6 "Ty makten är din..." efter tretton rapporter. Miljöpartiet vill att
rege-
ringen omgående lägger fram en proposition i enlighet med betänkandets
förslag till åtgärder.
Jämställdhetslagen
JämO:s uppdrag att följa upp och utvärdera
jämställdhetslagens tillämpning bör förstärkas. Miljöpartiet
anser att JämO:s kompetensområde bör vidgas så att den
omfattar hela samhällslivet, och inte bara arbetslivet.
Dessutom bör detta vidgade kompetensområde fastställas i
en lag och inte endast genom en förordning. Det skulle
innebära att regeringen måste få riksdagens godkännande för
att kunna ändra JämO:s kompetensområde. Den ordningen
kommer att uppfylla de så kallade Parisprinciperna som
antogs av FN:s generalförsamling 1993. Där betonas särskilt
betydelsen av att organ för skydd av mänskliga rättigheter är
rättsligt och politiskt självständiga. Enligt principerna ska
dessutom nationella institutioner ges ett så brett mandat som
möjligt. Och mandatet bör slås fast i en konstitutionell text
eller lagtext. Arbetet mot könsdiskriminering är i högsta grad
en fråga om mänskliga rättigheter som är välförankrat i
internationella konventioner. Därför föreslår vi att ett
tilläggsdirektiv ges till den utredning som ska se över
jämställdhetslagen; dels för att klarlägga och vidga JämO:s
lagstadgade kompetensområde dels för att undersöka hur
JämO kan läggas under riksdagen.
Sedan propositionen 1993/94:147 "Delad makt, delat ansvar" antogs skulle
varje länsstyrelse få medel för en länsexpert i jämställdhetsfrågor. Experten
har i uppgift att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken på regional och
lokal nivå. Vi anser att länsexpertens uppgift även ska vara att ha tillsyn av
jämställdhetslagens tillämpning på det regionala planet. Det är ett nödvändigt
och viktigt komplement till JämO:s verksamhet.
Regeringen har förklarat att resurserna till SCB, Statistiska centralbyrån,
ska ökas för att finansiera den könsuppdelade statistiken. Regeringen bör se
till att den framtagna statistiken används konsekvent när olika förslag till
ändringar i lagstiftningen framförs. Könsuppdelad statistik bör även finnas
tillgänglig och inarbetas i statliga utredningar där det är relevant.
Miljöpartiet vill att kvotering genom positiv särbehandling vid lika meriter
av underrepresenterat kön ska användas vid tillsättning av tjänster inom
myndigheter och statliga verk.
Inom den internationella jämställdhetsforskningen pratar man om
"mainstreaming", det vill säga att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i
alla områden i samhället. I Sverige försöker man att mynta ett nytt ord för
"mainstreaming", nämligen "jämtegrera", vilket innebär att jämställdhets-
perspektivet bör ingå i alla beslut, vid utformning av alla verksamheter, i
stort sett alla områden i samhället. Kommunförbundet har tagit fram en me-
tod för "jämtegrering" som kallas 3 R-metoden. R:en står för representation,
resurser och realia. I bland annat Växjö kommun har modellen applicerats i
vissa nämnder, dess tillhörande förvaltningar och verksamheter. Resultaten
har varit positiva och visar att modellen synliggör det som inte är jämställt
och ger möjlighet att konkret åtgärda problemet. Miljöpartiet vill att
regeringen ska verka för att 3 R-metoden genomförs inom alla statliga
myndigheter och utredningar.
Jämställd
arbetsmarknadspolitik
Genomsnittslönen för kvinnor är lägre än männens. Detta
beror på olika faktorer som att kvinnodominerade yrken har
lägre status och därmed lägre lön, många kvinnor arbetar
endast deltid, väljer utbildning och yrke som är könsbundna,
etc. Lönenivån begränsar inte bara kvinnornas
handlingsutrymme på ett ojämlikt sätt jämfört med männen
under arbetsför ålder utan också längre fram i livet eftersom
det svenska försäkringssystemet är uppbyggt så att pension
och sjukpenning räknas utifrån lönenivån. Trenden som gör
att kvinnornas medellön är lägre än männens bör vändas med
krafttag på olika sätt. Löneskillnadsutredningen har kommit
fram till att upp till 8 % av lönediskrimineringen inte kan
förklaras med annat än kön. Direkt diskriminering bör
stoppas genom arbetsvärdering där olika arbetskategorier
kan jämföras med varandra. Forskningen om arbetsvärdering
som har initierats, t.ex. inom Kommunförbundet, måste
fortsätta. Även om man nu har tagit fram en modell måste
dörrarna vara öppna för nya modeller.
Miljöpartiet anser att yrkesgrupper som i dag till stor del är kvinno-
dominerade är undervärderade som t.ex. lärare, barnskötare, biträden inom
äldreomsorgen, underskötare, m.fl. Genom högre lön och bättre arbetsklimat
kan statusen hos dessa yrkeskategorier höjas.
Offentlig sektor
Sverige genomgår den största arbetslösheten sedan 30-talet
med negativa konsekvenser för samhället. Många som har
arbetat inom den offentliga sektorn och som nu är arbetslösa
konfronteras dagligen med att deras barns skola och deras
äldre släktingars sjukvård saknar personal. Denna
frustrerande situation bör vändas genom att mer resurser
omfördelas till kommuner och landsting.
Eftersom vår nuvarande arbetsmarknad är segregerad i den mening att den
är uppdelad efter kön, är kvinnor i högre grad än män beroende av att den
offentliga sektorn är ordentligt utbyggd. Detta beroende föreligger vad gäller
såväl serviceutnyttjande som arbetstagande. Det är viktigt att gynna denna
sektor för att den är oerhört viktig för att vår infrastruktur ska fungera, men
också för att undvika en hög kvinnoarbetslöshet. För att kunna kombinera två
föräldrars förvärvsarbete under småbarnsåren är en välfungerande skola och
barnomsorg grundläggande. Miljöpartiet vill att konsekvensanalyser av
eventuella skillnader i utfall för kvinnor och män vad gäller nedskärningar i
vår gemensamma välfärd genomgående genomförs.
Näringslivet
Det privata näringslivet bör uppmuntras ta ansvar för att
chefstillsättningar genomgående tar hänsyn till
jämställdhetsaspekten. Det privata näringslivet bör öppna
dörrarna för kvinnorna att sitta på höga poster i näringslivets
styrelser och på chefsposter.
Det bör finnas möjlighet att göra karriär på lika villkor. Kvinnor ska inte
hindras av att de idag i högre utsträckning än män är föräldralediga och
deltidsarbetande. Näringslivet bör underlätta för och uppmuntra fler män att
vara föräldralediga. I näringslivet bör föräldraledigheten vara meriterande.
Kvalitets- och miljöcertifieringen har fungerat och givit goda resultat. Fler
och fler företag ansluter sig till att anpassa sin produktion för kvalitetsmärk-
ning eftersom det visar sig att där finns det en vinst att hämta. Kvinnor och
män har olika sätt att tänka, kommunicera och analysera problem. Därför blir
en arbetsgrupp som består av båda könen mer kreativ och effektiv. Närings-
livet bör få upp ögonen för att en jämställd arbetsplats och en produktion
med jämställdhetshänsyn ger goda vinster. Vi vill att kvalitetsmärkning
också ska innefatta jämställdheten. Därför föreslår vi att regeringen genom
aktiva åtgärder uppmuntrar den offentliga sektorn och det privata närings-
livet att använda sig av jämställdhetsmärkning. Regeringen bör även
informera om den förstudie om jämställdhetsmärkning som har gjorts och
om den större utredning som pågår.
Arbetstidsförkortning
En generell arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar i
veckan i ett första steg och med sikte på 30 timmar, bör vara
en början på förändringen av kvinnors förutsättningar för ett
aktivt deltagande på alla plan i samhället och för männens
förutsättningar för ett aktivt deltagande i hemmets skötsel
och barnens omvårdnad. Eftersom män i realiteten arbetar
heltid (70 % av männen i arbete jobbar heltid) och kvinnor
till stor del arbetar deltid (endast 45 % av kvinnorna i arbete
jobbar heltid) innebär en arbetstidsförkortning ett effektivt
sätt att omfördela arbete från män till kvinnor. Många
kvinnor kommer då att gå från deltid upp till heltid vilket gör
att deras inkomst kommer att öka.
Föräldraförsäkring
Enligt SCB:s Lathund om jämställdhet spenderar kvinnan
ensam 47 timmar per vecka med barnen när de är små och
fadern endast 18 timmar. För att i viss mån bryta detta
negativa mönster vill vi att ytterligare en del av
föräldraförsäkringen kvoteras. Miljöpartiet vill i framtiden
utöka pappamånaden till 3 månader och bygga ut
föräldraförsäkringen.
Kvinnors tillträde till
forskning
Statistiken visar att kvinnor är överrepresenterade vid lägre
utbildningsnivåer och att det finns en jämn könsfördelning
vid högre utbildningsnivåer samt inom
forskningsutbildningen. Däremot sker det någonting vid
examensarbetet, få kvinnor blir klara och tar doktorsexamen,
endast en tredjedel av alla examinerade är kvinnor.
Fortfarande tillsätts endast 10 % av professorsplatserna vid
universiteten med kvinnor. Orsakerna till detta är bland
annat själva faktum att det är män som är handledare, män
som väljer forskningskandidater och män som skapar
strukturerna för konkurrensen på högre forskningsnivåer vid
universiteten och instituten. Det är uppenbart att män
särbehandlas idag på bekostnad av lika kompetenta kvinnor.
Forskning med
genusperspektiv
Miljöpartiet anser att redan kända forskningsområden bör
utvecklas och fördjupas med avseende på ett
genusperspektiv. Kvinnor lever längre än män. Samtidigt
visar statistiken att det är kvinnorna som är
överrepresenterade när det gäller dålig hälsa under arbetsför
ålder, med stressymptom, rygg- och nackbesvär, hög risk för
arbetsskador, m.m. Mycket beror på att kvinnor alltid till stor
del har ansvarat för det obetalda arbetet i hushållet. Samt att
de flesta kvinnorna har mindre möjlighet att påverka sina
arbeten. De har också fått högre arbetsbelastning i och med
nedskärningarna i den offentliga sektorn på 90- talet. Men
kvinnors smärta har inte räknats lika som männens,  t.ex. är
det av någon outgrundlig anledning allmänt accepterat att
kvinnor ska föda och känna smärta på ett "naturligt" sätt.
Därför bör forskningen om kvinnors hälsa prioriteras, inom
kvinnomedicin och kvinnorelaterade sjukdomar.
Preventivmedel
Sexualiteten kan skänka oss något av det vi värdesätter mest
i livet. Men den kan också leda till oönskad graviditet,
könssjukdomar och aids. Därför är det viktigt att alla unga
som äldre lär sig att skydda sig. Miljöpartiet vill att det finns
en välfungerande och lättillgänglig
preventivmedelsinformation i anslutning till högstadie- och
gymnasieskolorna. Lär ungdomarna att använda kondom, för
att få ett tämligen riskfritt och roligt sexliv nu och i
framtiden.  Vi vill att "dagen-efter-piller" används som en
abortmetod för att slippa ett kirurgiskt ingrepp.
Vi kräver också att resurser satsas på fortsatt forskning vad det gäller nya
preventivmedel för kvinnor och framför allt att preventivmedel för män tas
fram.
Skola och utbildning
Det är betydelsefullt att synliggöra kvinnor i undervisningen,
i läroböckerna och i klassrummet. Kvinnohistoria bör vara
inbakad i den reguljära historieundervisningen i grundskolan
och på gymnasiet.
Syo-konsulenterna bör uppmuntra tjejer att söka typiskt manliga yrken och
killar typiskt kvinnliga yrken för att bryta könsbundna utbildningsval.
Fortfarande är det pojkarna som uppmärksammas mer än flickorna i
klassrummen; det är de som får avbryta, som får större ramar för vad som är
tillåtet, vad man får skämta om, m.m. Inom idrott och fritidsaktiviteter
fördelas inte resurserna jämlikt mellan pojkar och flickor. Miljöpartiet vill
att
lärarutbildningen fördjupar sig i frågor om jämställdhet med inriktning på att
hitta bra former för att undervisa på ett jämställt sätt.
Könsmobbning inom skolan bör motverkas genom ökad uppmärksamhet
från lärarna. Målet bör vara att varje högstadieskola ska ha en kurator.
Många barn idag saknar en fadersgestalt i sina liv och ibland också
manliga förebilder i sin vardag då barnomsorgen och skolan domineras av
kvinnor. Fler män bör arbeta inom skolan och barnomsorgen.
 Kultur
Bilden av kvinnan i media är många gånger stereotyp;
kvinnan som madonnan, oskyldig, passiv eller kvinnan som
sexualiserat objekt, oren och normbrytande. Veckotidningar
som konsumeras av många tonårsflickor följer ett mönster
med budskapet: du duger inte som du är, du måste göras om
t.ex. med hjälp av smink och dieter för att uppnå idealet av
en trådsmal modell. Ungdomar matas med detta visuella
budskap också genom reklam. Vi vill bryta denna trend
genom att stödja projekt inom media, veckotidningar, radio
och television som syftar till att upplysa om kvinnan som
hon är i verkligheten och som ger ungdomarna styrka och
självförtroende.
Männens roll
Av Sveriges livstidsdömda är 73 män och 1 kvinna, alla är
dömda för mord. Av Sveriges dömda för brott mot
brottsbalken totalt var år 1996 79 % män och 21 % kvinnor.
Denna statistik från SCB:s Lathund om jämställdhet visar
tydligt att nästan 80 % av de som begår brott är män.
Generellt sett är det män som utsätter inte bara kvinnor utan
också män för våldsbrott utomhus. För män är det farligast
att vistas utomhus. Samhället bör ta ett samlat krafttag mot
det ökande våldet i samhället. Detta kan bl.a. ske genom att
satsa på barn och ungdomar i största allmänhet så att de kan
känna sig viktiga, men också genom att satsa på unga
människor som befinner sig i riskzoner.
Socialt konstruerade könsroller verkar i en maktstruktur som gör att
individens lika rättigheter förhindras. Vi anser att jämställdhetsarbetet bör
föras av både kvinnor och män. Under hela jämställdhetens historia har
kampen för jämlikhet mellan könen förts nästan uteslutande av kvinnor.
Männen bör och många män vill ta sitt ansvar! Se motion 1998/99:A801,
Mäns våld mot kvinnor för vidare beskrivning av Miljöpartiets syn på
mannens roll i jämställdhetsarbetet.
Män liksom kvinnor underställs föreskrivna normer om hur de ska bete sig
som man respektive kvinna. Därför är det av största vikt att männens roll
undersöks, analyseras och förändras. En tvärpolitisk utredning bör tillsättas
för att analysera den nya mansrollen och hur den ska föras ut till
allmänheten. Regeringen bör ta initiativ i FN för att hålla en världskonferens
om mansrollen och dess konsekvenser inom samhällets alla områden.
Förbjud pornografiska
verksamheter
Pornografin förmedlar en snedvriden och förnedrande bild
av både mäns och kvinnors sexualitet. Reklam i rörelse
måste kunna falla under samma lag som stående reklam. Vi
vill att utbudet av pornografin i samhället ska minska genom
att exponering av pornografi förbjuds på samma sätt som
reklam för tobak och alkohol.
Miljöpartiet vill ändra hyreslagen så att hyresvärden får möjlighet att
avhysa hyresgäster som har porrklubbsverksamhet. I dag kan hyresvärdar bli
lurade att hyra ut till en verksamhet som ger sig ut för att vara något lagligt
men som sedan visar sig vara något illegalt. Det har förekommit flera fall då
hyresgäster har klagat över stor genomströmning av människor nattetid utan
att värden har kunnat vräka hyresgästen med stöd i lagen. Däremot har
personerna bakom porrklubbsverksamheten dömts för skattefusk. Vi anser att
det är kränkande för de boende att de inte får möjlighet i lagen att avhysa en
sådan granne förrän personerna bakom verksamheten döms för ekonomisk
brottslighet. Porrklubbar är en förnedrande verksamhet och människor bör få
rätten att bli fria från sådan i sitt bostadsområde.
Kvinnofrid
Miljöpartiet stödjer propositionen 1997/98:55 Kvinnofrid
och de åtgärder som vidtagits efter den. Däremot anser vi att
landets kvinnojourer bör få ökade resurser så att de kan
fortsätta sin verksamhet. BRÅ, Brottsförebyggande rådet,
har fått i uppgift att arbeta fram förslag till åtgärder för
skydd av kvinnor som har blivit utsatta för misshandel
eller/och hot. Miljöpartiet anser att skyddet bör ges direkt till
kvinnan genom att männen hålls borta och inte tvärtom, som
det hittills har varit, att det är kvinnan som blir tvungen att
gömma sig, byta identitet, etc för att komma undan från hot
om misshandel. Vi avvaktar förslaget från BRÅ.
För att kvinnor och män ska kunna röra sig fritt i samhället, dag som natt,
utan att känna sig hotade är det viktigt med en väl fungerande kollektivtrafik
som stannar inne i bostadsområdena så att det inte blir långa sträckor mellan
bostad och hållplats. Man kan även praktisera "fritt stopp" på nätterna, dvs
bussen stannar där man behöver gå av. Det är också viktigt att gator och torg
är ordentligt upplysta, självklart med miljövänlig energi och lågenergi-
lampor.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en proposition läggs fram snarast i enlighet med förslagen i
slutbetänkandet "Ty makten är din...",
2. att riksdagen hos regeringen begär att ett tilläggsdirektiv ges till
utredningen som skall se över jämställdhetslagen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även länens jämställdhetsexperter skall ha tillsynsansvaret för
jämställdhetslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den könsuppdelade statistiken,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvotering av underrepresenterat kön vid tillsättning av tjänster
inom myndigheter och statliga verk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om 3 R-metoden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att eventuella skillnader i utfall för kvinnor och män vad gäller
nedskärningar i den offentliga sektorn genomgående undersöks,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktivt verka för att jämställdhetsmärkning blir en vedertagen
kvalitetsmärkning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i framtiden utöka pappamånaden till 3 månader och att
förlänga föräldraförsäkringen,2
10.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurser satsas på forskning om preventivmedel för män,3
11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lärarutbildningen fördjupas i frågor om jämställdhet i syfte att
hitta bra former för att undervisa på ett jämställt sätt,4
12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja projekt inom medierna som syftar till att ge
ungdomarna en icke-stereotyp bild av kvinnor,
13.  att riksdagen hos regeringen begär att en tvärpolitisk utredning tillsätts
för att analysera den nya mansrollen och hur kunskaperna från utredningen
skall föras ut till allmänheten i enlighet med vad som anförts i motionen,
14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta initiativ till en FN-konferens om mansrollen,5
15.  att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i lag att pornografisk
reklam förbjuds på liknande sätt som tobaks- och alkoholreklam,6
16.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
hyreslagen  att hyresgäster som har porrklubbsverksamhet kan avhysas.7

Stockholm den 22 oktober 1998
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)

Barbro Johansson (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Matz Hammarström (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Mikael Johansson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Lars Ångström (mp)

1 Yrkande 4 hänvisat till FiU.  5 Yrkande 14 hänvisat till UU.
2 Yrkande 9 hänvisat till SfU.  6 Yrkande 15 hänvisat till KU.
3 Yrkande 10 hänvisat till SoU.         7 Yrkande 16 hänvisat till BoU.
4 Yrkande 11 hänvisat till UbU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (32)