Jordbruket i norra Sverige

Motion 2001/02:MJ379 av Erling Wälivaara (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jordbruk i norra Sverige.

Motivering

Ett av politikens syften är att skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet. Därför är det av nationellt intresse att varje arbetsmarknadsregion fungerar väl, stor som liten, i såväl norr som söder.

Utmaningarna i flertalet gles- och landsbygdsregioner är stora. Den snabba teknikutvecklingen och en allt mer globaliserad marknad gör att näringslivets krav på snabb anpassning och förmåga till förändring ökar. En situation med samtidigt växande arbetslöshet och arbetskraftsbrist har blivit allt vanligare i hela Västeuropa. Därmed ökar också kraven på yrkesmässig och kompetensmässig rörlighet. Det är svårt att få utbud och efterfrågan på lokal arbetskraft att stämma. I de flesta arbetsmarknadsregioner finns problem, men de är mest kännbara i de befolkningsmässigt minsta och glest belägna regionerna. Problemen ökar också i takt med att många av dessa regioner stadigt avfolkas. Detta får också till följd att den tillgängliga servicen för gles- och landsbygdsbefolkningen fortsätter att försämras, vilket gäller både den kommersiella och den offentliga servicen.

Jord- och skogsbrukets roll

För att motverka den negativa trenden för gles- och landsbygdsbefolkningen krävs det att det finns några basnäringar som kan svara för grunden i sysselsättningen, och i det sammanhanget har jord- och skogsbruket fortfarande en central roll. Dessa näringar är centrala för gles- och landsbygdsbefolkningen, men även för Sverige som helhet.

Dessa näringar är idag betydelsefulla på många områden. Några av dessa är:

• Bevarare av det öppna odlingslandskapet. En viktig del av näringslivet i norra Sverige är den verksamhet som bygger på turismens olika delar. Den kan på sikt skapa många arbetstillfällen. Attraktionsvärdet i norra Sverige hotas dock av att landskapet växer igen och förbuskas. Ett förbuskat landskap skapar inte bättre förutsättningar för turism och upplevelseverksamhet. Genom ett aktivt jordbruk skapas förutsättningar att hålla landskapet öppet. Detta förutsätter dock att det finns en lönsam näringsverksamhet som grund. Landskapet kommer aldrig långsiktigt att kunna hållas öppet med ”konstgjord andning” eller med hjälp av ”parkarbetare”.

• Livsmedelsproducent. Idag debatteras vår livsmedelsproduktion mer än någonsin. Konsumenterna efterfrågar livsmedel som är säkra och rena och producerade med god djuromsorg. Kännetecknande för livsmedelsproduktionen i norra Sverige är att den torde vara ”världens renaste”. Insatser av bekämpningsmedel och liknande är mindre än på andra håll i världen. Förutsättningarna för att exportera nischprodukter med mycket högt förädlingsvärde från norra Sverige är mycket goda och skulle kunna generera många arbetstillfällen. Befolkningen i norra Sverige behöver också ha tillgång till livsmedel som produceras i närområdet, vilket skapar arbetstillfällen och minskar miljöbelastningen.

• Sysselsättningsskapare. Inom jordbrukets stödområden 1–4 utgör jord- och skogsbruket grunden för ca 120 000 arbetstillfällen. Av dessa så finns nästan 37 000 i det inre stödområdet. Det är inte bara i det direkta jord- och skogsbruket som det skapas arbetstillfällen. Det som glöms bort är att en mängd företag inom livsmedelssektorn, massa- och sågindustrin bygger på råvara från jord- och skogsbruket. Dessa företag skulle inte finnas till om det inte fanns ett aktivt jord- och skogsbruk. Utan råvara skulle dessa företag försvinna.

• Kretsloppssamhället. Jordbruket spelar också en central roll i arbetet med att skapa ett kretsloppssamhälle. Utan ett jordbruk i norra Sverige kommer förutsättningarna för att skapa det samhället att vara mycket sämre.

• Skogsbruk. I norra Sverige är jord- och skogsbruk beroende av varandra. På många håll är de olika enheterna för små för att kunna upprätthålla en lönsam verksamhet, medan dessa näringar i kombination med varandra kan skapa lönsamma företag. Om lönsamheten inom jordbruket inte kan upprätthållas så får det konsekvenser för skogsbruket. Skogsbruket genererar inte bara arbetstillfällen utan står för en mycket stor del av Sveriges exportinkomster.

För att jord- och skogsbruket skall kunna vara en ännu starkare motor i näringslivet på landsbygden i norra Sverige krävs det bl.a

• utjämning av transportkostnader

• att jordbruket i det fjällnära området stimuleras

• att nationellt anslagna medel till jordbruket används fullt ut

• att ersättningarna inom miljöersättningen öppet odlingslandskap höjs.

Sammantaget kan jord- och skogsbruket i norra Sverige vara en motor i utvecklingen av näringslivet och skapa bättre förutsättningar för att leva och bo, för det krävs dock att samhällets politik strävar mot samma mål och att dessa näringar inte utsätts för en negativ särbehandling. Idag behövs det inga betydande insatser, utan det som behövs är ett regelverk som skapar förutsättningar för utveckling men också ett regelverk som gör det möjligt att ta del av de samhällsinsatser och medel som redan finns idag.

Stockholm den 2 oktober 2001

Erling Wälivaara (kd)