Jordbrukspolitik med globalt perspektiv

Motion 2009/10:MJ270 av Holger Gustafsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ökad livsmedelsproduktion i Europa.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att politiken har ett ansvar för att värna konsumentens rätt till livsmedel av hög kvalitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att EU ska vara självförsörjande och kunna bidra på kort och medellång sikt till livsmedelsförsörjningen i världens bristområden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att jordbrukets reformering i riktning mot ökad marknadsanpassning bör ske i ett tempo som näringens biologiska och ekonomiska situation tål med hänsyn till kraven på miljö och livsmedelskvalitet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ökat fokus bör riktas mot forskning och utveckling av miljövänliga bränslen samt stöd till en effektiv marknadsutveckling.

Globaliseringen

Den globala klimatförändring som väntas under innevarande sekel kommer att påverka jordbruket i hög grad. Sannolikt kommer vi att få se en förskjutning av jordbruksproduktionen från de varmaste till de mer tempererade områdena, bland annat Europa. Detta innebär en utmaning för jordbrukspolitiken. Ofta har den allmänna meningen i Sverige varit att jordbrukspolitiken bör syfta till minskad produktion i EU till förmån för ökad produktion i sydligare länder. En framåtsyftande jordbrukspolitik måste innebära hänsyn till de klimatologiska realiteterna samtidigt som vi på bästa sätt stärker utvecklingsmöjligheterna i de fattiga länderna i syd.

Livsmedel är den produktkategori som transporteras mest av alla och förorsakar enorma utsläpp och kostnader. Det finns därför skäl att i första hand försöka producera livsmedel i närområdet. EU är redan idag världens största nettoimportör av livsmedel. Om vi ska öka mängden närproducerat och samtidigt i högre grad ska bidra till den globala livsmedelsförsörjningen så krävs en ökad jordbruksproduktion i EU.

Ett första steg för att hantera denna globala utmaning bör vara att skydda lämplig åkermark, som inte för närvarande används för livsmedelsproduktion, genom extensiv odling.

Livsmedel av hög kvalitet

Politiken har ett ansvar för att värna konsumentens rätt till livsmedel av hög kvalitet. Varje region – däribland Europa – bör ta fullt ansvar för sin produktions miljöpåverkan, livsmedelsvolym och kvalitet genom politisk reglering. Genom forskning och utveckling ska nya marknader öppnas för svenska och europeiska livsmedel av hög kvalitet.

För att konsumenterna skall kunna göra medvetna val som påverkar miljön och den egna hälsan krävs god information om de varor och tjänster som finns på marknaden. Det behövs därför tydliga regler för ursprungsmärkning, fullständig innehållsdeklaration, märkning av genmodifierade varor m.m. Enligt en Temo-undersökning anser nästan varannan konsument att uppgifter om varans ursprung är den absolut viktigaste informationen vid livsmedelsinköpen. Inte mindre än 86 procent av de tillfrågade vill veta varifrån maten de äter kommer. Dålig ursprungsmärkning försvårar avsevärt konsumenternas möjligheter att göra medvetna val. Konsumenternas önskan att känna till matens ursprung är legitim och ska inte förväxlas med en inskränkt nationalism. Förtroendet för svenska livsmedel är högt. Detta springer ur en insikt om att svenska bönder har arbetat hårt och målmedvetet för att säkra en internationellt sett mycket god djuromsorg. Sverige har bland de friskaste djuren i världen och är det enda land i EU som inte haft något fall av BSE. De stränga svenska reglerna gör att landet är den enda EU-medlem som i praktiken kan garantera att livsmedlen är fria från salmonella. Det svenska jordbrukets miljöarbete väcker också stor respekt internationellt.

EU:s jordbrukspolitik

EU fyller en viktig roll när det gäller att stå upp för jordbruket i medlemsländerna. EU ska vara föregångare och initiativtagare till en jordbrukspolitik som uppfyller miljö- och klimatkraven både i produktions- och distributionsledet. EU ska vara självförsörjande och kunna bidra på kort och medellång sikt till livsmedelsförsörjningen i världens bristområden.

Det finns ett behov av fortsatt politisk reglering av jordbruket för att garantera medborgarnas behov av miljömässigt odlade livsmedel av hög kvalitet. De högt ställda kraven på produktions- och distributionskostnader måste därigenom betalas av konsumenten, antingen via skattsedeln eller direkt i butiken.

Tydliga gemensamma regler skapar förutsättningar för en fungerande marknad på lika villkor inom EU. Jordbrukets reformering i riktning mot ökad marknadsanpassning bör dock ske i ett tempo som näringens biologiska och ekonomiska situation tål med hänsyn till kraven på miljö och livsmedelskvalitet.

Forskning och utveckling

Ökat fokus ska inriktas mot forskning och utveckling av miljövänliga bränslen samt stöd till en effektiv marknadsutveckling. Därigenom diversifieras näringsmöjligheterna i den gröna sektorn, landsbygden får stöd i att bevara och skapa arbetstillfällen. Sverige är idag en frontnation när det gäller forskning inom den gröna sektorn. Denna position bör befästas och utvecklas.

Stockholm den 1 oktober 2009

Holger Gustafsson (kd)